Mastodontprojektet (del 1: 1-50)

Jag köpte ett par rejäla hifi-lurar (Sony WH-1000XM3) lagom till föräldraledigheten. Tänkte att nu jävlar ska här lyssnas på musik när jag är ute och spatserar. Men jag ville inte bara lyssna på måfå utan göra det till ett projekt. Så ramlade jag över Rolling Stone Magazines lista över världens 500 bästa album genom tiderna. En grisigt gediget sammansatt jury på totalt närmare 400 förståsigpåare som jobbat i åratal med att mejsla fram musikhistoriens crème de la crème-plattor. Perfekt. Ett mastodontprojekt som heter duga. Sådant gillar jag att sätta tänderna i.  

Min tanke var att börja med det bästa och lyssna mig bakåt. Jag såg fram emot ett pärlband av legendariska plattor som jag nu skulle få tid att lyssna igenom från början till slut. Sicken njutning. Hittills har jag hunnit lyssna igenom 1-50. Asså wow. Sicken gubbfest. Korvdimman har legat så tät att det har stuckit i öronen stundvis. Det blir rätt mycket The Beatles, Bob dylan, Rolling Stones och den varan. Med all respekt för musikhistorien så kan jag säga att det inte bara varit lättlyssnat. Stundvis har det varit lite väl mastigt och jag har frågat mig är det här verkligen så in i helvetet bra att det förtjänar en plats på top 500. Finns det något som tycker att The Beatles är så jävla bra att de förtjänar att plocka ner en fem tio av de första 50 placeringarna. Jag fattar ju att deras arv varit viktigt för nya generationer av musiker men ändå. Så jävla bra är det inte alltså. När jag plötsligt någonstans efter ett tjugofemtal plattor hörde Stevie Nicks stämma var det nästan lite chockartat. Det värsta har dock varit att mina lurar för 3500kr inte har kommit till sin rätt i mer än ett par av de första femtio plattorna.

Det är ju inte bara en fråga om tycke och smak nu kanske. Det skulle bli omöjligt att finna konsensus kring en sådan lista. Man får ju ha respekt för att en rätt massiv jury kommit fram till det här på andra premisser än att "den här plattan innehöll många goa bitar".

Bäst hittills enligt mig har varit: Bruce Springsteen (Born to run), Fleetwood Mac (Rumours), Bob Dylan (Blood on the tracks), David Bowie (Ziggy Stardust), Van Morrison (Astral Weeks), Joni Mitchell (Blue), Michael Jackson (Thriller) och Ramones (Ramones).

Sämst har varit: All blues och all 50-talsrock inklusive Elvis Presleys Sun Sessions. Fy fan.

Nu ger jag mig på nummer 51-100.