Egentligen vet jag inte ens vem han är. Mer än att han tillhör en av den nykonservativa vågens rekryteringar på GP. Bildgooglar man honom blir resultatet en overload av skär hud. Som att stirra in i en kontaktkarta med dassiga ollon. Men orkar man göra sig lite större ansträngning så hittar man snabbt ungefär ett ton videoklipp där han som en rabulist i munkjacka sitter och talar till bönner på bönners vis så att säga. Han är arg. Han är gnällig som fan. Och han dunkar sig själv så hårt i ryggen att den tunna fina linjen mellan vad som är sanning och ljug (troligen helt omedvetet) suddas ut och går upp i atomer. Ingen annan man i Sverige har lyckats hamna i så många situationer som kräver ett civilkurage som skulle få Chuck Norris att pissa på sig. Varenda video är likadan i sin uppbyggnad. Fantastiskt.
1. Joakim Lamotte ondgör sig över något (oftast gränslösa män av något slag) med en retorik som är fucking skräddarsydd för människor som konsumerar sina nyheter via avpixlat, fria tider och andra sköna platser där begåvningsreserven samlas för att allmänbilda sig.
2. Han säger att det är för jävligt och att vi killar får ta och skärpa oss.
3. Och så berättar han om hur han just varit med om en helt sjuk grej där han räddat en kvinna i nöd från att bli sexuellt trakasserad på öppen gata.
Typ.
Själv är jag snart 40. Vid ett enda tillfälle i mitt liv har jag befunnit mig i en situation som med en god portion fantasi (och ett tjog Lamotte-videos innanför västen) ens skulle kunna påminna om en sådan hjältestory. Joakim Lamotte gör det varje gång han går utanför dörren. Det är fan magiskt ändå. Man undrar var bor han någonstans. Sextrackarnas Rio Bravo? Bara att gratulera isåfall, för det verkar ju minst sagt lönsamt att jobba som fittriddare på heltid (mer om det strax).
Nä, jag ska inte vara taskig i onödan. Men alltså. Joakim Lamottes taktlösa självgodhet får mig att vilja spontanskära av mig lemmen och kasta den till räven. Så var det sagt. Bara av att möta den trötta blicken via en av hans miljontals gnällvideos eller debattartiklar får vanligtvis min energi att försvinna lika kvickt som en bingohagga slukar en King Size Blend. Men inte den här gången.
Få lär väl vid det här laget ha missat hur twitter och andra sociala kanaler fattade eld i veckan. Gnistan var en ganska harmlös tweet som förvisso kapslar in Joakim Lamottes, vid det här laget, nästan mönsterskyddade distanslöshet. Oblygheten han på riktigt verkar känna inför att likställa sin egen föreläsningsturné om sexuella trakasserier med välgörenhet kan väl knappast beskrivas som annat än vidunderlig?
Finns det ens ett exempel som scorar i närheten av det här? Jag vet fan inte. Men det är fucking epic! Det fick i alla fall mig på riktigt jävla bra humör. Fantastisk känsla. Som att titta när grejer går sönder i highspeed-format. Magnetiskt. Och helt enligt skrävlarnas dogmbok krävs det heller inte mer än ett enda mothugg för att tonläget ska trappas upp. Det brukar ju i regel vara så. Att människor med jesuskomplex är ganska sköra i köttet.
En person frågar om han verkligen tog betalt. En rimlig fråga med tanke på det otroliga patos han utger sig för att ha. Joakim Lamotte svarar att det gjorde han och att annars kunde pengarna gått till någon oseriös. Ha! Ha! Ha! Eller vänta... var det inte ett skämt? Tydligen inte.
Han får några fler tråkningar och då kan han bara inte hålla sig längre. Den känslan... ni vet:
Boom!! Och där landade tändstickan i bensinpölen. Twitter exploderade. Det verkade inte riktigt falla folk på läppen att han, killen med munkjackan, decimerade väldigt många människors ganska långa kamp för jämställdhet, samtidigt som han höjde sin egen insats i dito till skyarna. Bold. Ingen liten kostym att fylla men man får verkligen ge honom att han inte skäms för sig. Joakim Lamotte har fattat galoppen. Killen har två döttrar och fick sin feministiska uppenbarelse när han var på bio och såg Alfons Åberg – mer hardcore medveten feminist än så blir man väl inte. Det var i alla fall rimligt nog för att han skulle identifiera den ymniga föreläsningsguldådern, teckna en fet inmutning och börja vaska loss.
Killen är en tour de force i taktlöshet och spontant känner jag bara: Marcus Birro. Kom tillbaka. Allt är förlåtet. Men samtidigt är det ganska matig underhållning han bjussar på.
Sen kan han ju försöka tuta i någon att det är hans fina ideal som tvingar ut honom på sin högstadiekryssning, där han mjölkar staten på deg genom att på killars vis snacka med killar om att inte tafsa på skolans brudar. Men jag tror snarare att sanningen är den att det är en skön mix av att hans överdrivet självupphöjda ego och att det kliar så gött i plånkan, som gör att han så målmedvetet kan med att positionera sig som fittriddarnas Rolls Royce.
17 kommentarer:
Jag har själv med fascination följt Trollhättemannens stigande mediaprofil, i och med att vi var kursare på journalistutbildningen. Faktum är att han är snubben som orerade om hur man konstruerar ett runkrör i mitt allra första blogginlägg. Man kan säga att både mycket och lite har hänt sedan dess.
Underbart skrivet!
Du skriver "begåvningsreserv" om folk som läser Avpixlat när du inte kan stava själv.
Ron Obvious: haha, kuriosa. Jag gick tillbaka och läste nu. Fan kan du inte berätta mer.
Anonym: tack
Anonym: hoppsan har jag stavat fel? Var då? Verkligen ointelligent av mig.
Nja, den typen av röv vill jag inte vara (OBS, bör inte tolkas som att jag har flera kilo dirt på lager), men en sak kan jag berätta, som jag tror du kommer uppskatta, eftersom jag vid tillfället blev så paff att jag inte reagerade. Det hände sig att jag och Herr Lamotte och någon mer satt och fikade på Sprängkullsgatan och jag drog en anekdot som jag tyvärr, av berättartekniska skäl, inte längre minns. Men vad jag däremot minns är att fler studenter anslöt till vårt bord och att jag en stund senare häpnade över att höra min egen anekdot återberättas, inkorporerad i en egen historia från vår huvudpersonen. Jag tänker att jag på sätt och vis blev lite imponerad över den bekymmerslösa fräckheten i anekdotstölden. Samt kände bekräftelse för att ha dragit kvalitetsanekdot.
Fyfan vad bra och tack för att du lät honom dra med sig Birro i fallet!
Klockrent! Gjorde min dag :)
HA HA HA! Festligt att han inte är medveten om vilken pajas han är.
Personligen har jag helt missat denna "twitterorkan" och det är jag mycket glad för. Orkar inte höra alla egon med grava fel på sin gyrokompass utgjuta sig om ditt och datt. Att sen FI är en vidöppen dörr för att raljera över inkonsekventa tanters missriktade ambitioner är en annan sak. Hur bred är åsiktskorridoren egentligen? Och vad är det för fel på att prata med bönner på bönners vis? Mvh/exilväschötten
Ron: det är bra. du är en hedersman. Men fantastiskt med den hijackade anekdoten. Love it!
Henrik Malmström, Måns Lindberg: Tack själva
Adde: Ja usch det är gåshud på det.
Exilväschötten: Det är skillnad på böner och bönder
Nu måste jag säga emot dig lite. Det har inte hänt sedan diskussionerna kring Hisingens oförskyllda epitet som Röfvhål af Göteborg. Sedan flyttade ni. Det var fint.
Är det inte lite metagnälligt att sitta hemma och ondgöra sig över att en annan snubbe ondgör sig när ni båda framstår som rätt pösiga gubbar? Skillnaden är att du presenterar skiten inslagen i ett lite muntrare omslagspapper medan Lamotte är lite (!?) mer bombastisk i sin framtoning vilket gör honom till ett öppet mål.
Kom igen. Det kan inte bara vara jag som är less på röviga snubbar (oavsett könstillhörighet). Lamotte gör ju åtminstone något och detta något verkar ju fungera eftersom han får fortsätta? Klart som fan att killen passade på att utnyttja medvinden och räkmackan i och med Uppdrag Granskning och eftersnacket. Därmed inte sagt att budskapet är åt helt åt helvete?
Om någon kan få skitungarna i skolan att kalla någon för hora bara en gång mindre per dag tar jag av mig hatten och struntar i om tillvägagångssättet inte passar just mig och mina fördomar.
Jösses vad jag är trött på mobbing och nätgapande. Och folk. Mest är jag nog trött på folk.
Vad kommer efter meta? Det kan man i så fall få kalla den här kommentaren.
Jag är SÅ tacksam över att jag inte är ung idag.
Man skall kramas i trafiken.
// Trött och gammal
Victoria: Haha, ja sent omsider ska syndaren vakna. Och jag kan meddela att vi stormtrivs på Hisingen. Det går att lära gamla hundar trots allt verkar det som. Och ja det är fint.
Jo det är såklart inte helt oproblematiskt och kanske lite meta att jag sitter och gnäller om en gnällig fan. Men jag har ju inte krävt att herr Lamotte ska hålla flabben. Jag tycker bara att hans mobilfilmer börjar bli lite farsartade och att han gjorde bort sig rejält den här gången när han gick ut och hyllar sitt eget arbete till skyarna som att han är den enda som gör någonting för att motverka sexuella trakasserier. Jag har inga problem att förstå att många (i synnerhet kvinnor) tycker det är jävligt störigt att han försöker komma ut som nån slags hjälte och tar cred för hela det samlade feministiska värvet. Det är inte mobbing och nätgap att ryta ifrån. Det är inte systematiskt. Det är en reaktion, och reagera har alla rätt att göra. Men givetvis kommer inte alla hålla med mig och en del kommer tycka att jag är en idiot. Eller pösgubbe. Må så vara.
Och gällande Lamottes gärning så är det säkert jättebra att han försöker påverka och om han lyckas nå fram och förbättra så är det ju skitbra. Min kritik mot honom handlar inte om det. Det handlar om hur jag tycker att hans självupphöjda ego lyser igenom i allt han gör. Och att jag börjat ana ett viss drag som ger mig lite mytomaniska vibbar. Det är inte jante. Det handlar om vanligt jävla hyfs.
Tack för din kommentar.
Jamen jag tycker ju också att han är lite väl bombastisk. Och då skall man veta att jag inte hänger på Twitter och kollar ytterst sällan på hela videoklipp. När jag väl tittar är jag inte överdrivet välvilligt inställd heller, det var inte så himla genomtänkt att hojta om Fi och hjältefiera sig själv. Men jag medger att jag tyckte att uppkäftigheten i det uttalandet framkallade ett riktigt gött fniss.
Jag hoppas att det går bra och att han tonar ner lite. Man brukar ju göra det när man har varit nyreligiös en tid och kommer till insikt. Chansen är ju trots allt enormt mycket större att de små rövhattarna som springer omkring i skolorna, skriker könsord efter tjejer och tallar dem på rumpan, lyssnar på honom än på än trött 46-årig kärring.
Kul att ni trivs på ön. Jag gjorde en megavuxenflytt ungefär samtidigt som ni flyttade till Hisingen. Lämnade inte bara ön utan hela kommunen och flyttade till Strömstad.
Det är också fint. Men som jag saknar barndomens Hisingsförort alldeles för ofta.
PS: Har du inte noterat talticsen? Så lite som jag har sett så är det ändå mitt roligaste. Kanske är det mitt sätt att inte höra vad som faktiskt sägs?
Upplyftande läsning!
Kan ha varit att du missade ett "c" i Chuck. Ajabaja...
Lamotte tillhör självklart kategorin "Män som säger sig vara feminister enbart i syfte att få ligga"
Skicka en kommentar