Så var det gjort. Till slut fick jag tummen ur och uppdaterade (det som några läsare så intensivt påpekat vid upprepade tillfällen) min ålder. Japp, 33 sura år ska det såklart vara. Jag har sett det som en bi-sak. Något oviktigt. Och i viss mån (läs: främst) ångestladdat. Jag hatar att bli äldre. det känns som livet försvinner lite fortare år för år.
Men så igår medan jag satt och jobbade som bäst, hörde jag plötsligt hur en kollega som precis fyllde 25, kom och gratulerade en annan kollega på sin 26-årsdag. Gott så. Men gratulationerna övergick i en närmast vulgär orgie av självömkan och beklagande över hur ålderns höst nalkades. Jag kände hur de här äckligt unga människornas åldersältande fick min gomspene att svälla tills jag nästan inte kunde hindra min kräkreflex från att självutlösa. Jag kunde inte sitta passiv längre utan protesterade högljutt. Jag förklarade att jag ville ge dem en stor säck med håll käften.
Så jävla respektlöst, att jag höll på att implodera. De har fan inte sett nåt tänkte jag. 26. Det är en jävla drömålder, fatta det era jävla livsnoviser. Juniorer. Det finns inga problem i den åldern. Dödsförakt och "I don't give a fuck" hör till vardagen. Vänta till ni fyller trettio. Då smäller fetman och ledan till som en blixtsnabb jävla örfil. Man hinner inte ens reagera innan man hamnar ur form och plötsligt antar skepnaden av en fet jävla muffin med nån vidrig glasyr på. Plötsligt får allting konsekvenser. Precis allt som är kul och tidigare inte påverkat dig alls gör dig plötsligt fet och miserabel. Ok, du vill dricka en öl. Grattis, du har just bytt upp dig en jeansstorlek. Ok, du vill ta en pizza – varsågod här har du hagelgeväret. Seså, stoppa pipan i munnen eller träna varje dag i en månad så kanske du blir förlåten.
Nej, det är ingen myt. Det är den yttersta sanningen. Det finns fan inget som är mer sant. DET KAN ALLA SOM FYLLT TRETTIO INTYGA. Varenda jävel. Samma dag som man fyller trettio borde man ha en tid bokad för att trimma skiten ur sköldkörteln.
Det har tagit mig lång tid att acceptera att jag lämnat tjugoårsåldern bakom mig. Jag höll i den med näbbar och klor till min sista dag som 29-åring. Ända till igår har jag inte velat tänka på det faktum att min 40-årsdag kommer allt närmare. Men så när de här ynglingarna stod ocg vulgade sig om sin åldersångest kände jag hur något hände. Jag kände att nu får det fanimej vara nog. Nu ska jag börja omfamna medelåldern. Njuta av mina gubbkrämpor och dra nytta av dem. Jag tror fan att jag ska börja kräva min rättmätiga sittplats på vagnen. Jag tänker börja lösa in pensionärsrabatt hos frisören, gå billigare på bio och konserter och börja åtnjuta varenda liten åldersfördel jag kan hitta. Jag ska till och med börja unna mig att gnälla helt utan stil.
Och så ska jag börja beklaga mig mycket mer över dagens ungdomar. De små svinen.
34 kommentarer:
Lilla gubben... du vet inte vad åldersnoja innebär. Vänta tills du är inne på ditt 43:e år, passerar tonåringens rum och inser ungen lyssnar på din ungdoms rebellmusik. Ett tips: gå inte in och skråla med/headbanga/dansa/spela luftgitarr. En instant timewarp uppstår så snart du tar i dörrhandtagt, och innan du kommit över tröskeln har du förvandlats till din far.
On the upside - du har många goda år framför dig då du inte behöver bekymra dig över värre saker än midjemåttet ;)
Du är tillbaka. Fy fan vad du är tillbaka!
Men hååååååll käääääften pojkspoling!
33 bah! 36 men snart 37. Känn på den...
Har man två barn och fast anställning som 33-åring ska man enbart hålla käft ;)
Jag känner din smärta käre Mikael!
Ty jag äro född i herrens år 1976 (det är kanske därför jag uppskattar din blogg extra mycket).
Jag vill bara tacka så mycket för tipset på The Wire, lysande serie som utlovat.
Du kommer att hata mig nu. Med en kropp som en anorektisk sytråd och två år kvar till det mytomspunna 30-strecket längtar jag tills det faktiskt börjar synas att jag stoppar i mig mat. Gå upp en jeansstorlek liksom, jag skulle behöva shoppa på H&Ms barnavdelning med mitt midjemått.
Jag kommer tamejfan att leva på öl och pizza dygnet runt! Längtar efter gubbmagen..
Det första jag gör när jag kommer till jobbet är att gå in på din blogg för att se om du gjort nytt inlägg. Du skriver otroligt bra, och har en underbar humor.
Åldersnoja, nä det har jag inte råkat ut för än.
38 år snart 39....men precis som du sörjer jag att man inte längre kan stoppa i sig vad som helst hur som helst utan att det straffar sig direkt.
Alternativet till att bli äldre är sämre!
Karibien: ja lilla gubben är precis vad jag är :) ja nu när jag accepterat så finns det säkert många fördelar som sagt :)
Fredrik: va? jag har ju varit här hela tiden. nästan.
30+: vaaa? du av alla. du vet ju att tideräkningen börjar vid 30. du har ju döpt hela din bloggexistens efter det fenomenet.
Dorro o co: ja men det är ju bara en liten siffra mellan. efter 30 är alla lika gamla.
emma: varför då?
erik: tack som fasen. 76 var ett bra år. då. ja visst var wire bra. ett vattentätt tips. ni kan alltid lita på mina tips :)
anonym: du låter som jag vid 29. haha jag trodde aldrig att det skulle bli annorlunda. jag kunde göra vad fan som helst och var ändå ett streck. men sedan gik det fort. det kommer hända dig med. var så säker och då kommer du ångra dina ord.
mia: tack så mycket. jag blir väldigt glad för dina snälla ord. ingen åldersnoja. då är du en lyckligt lottad.
anonym: ja kanske det.
Vá fasen snackar du om? :-)
Jag är nu 56... och är ung som få.
jag håller med mamselamsen..jag vägrar också att åldras med värdighet
låtom oss säga att jag är en rynkig och småfet sjuttonåring..
Helt rätt inställning. Sen jag plötsligt fann mig själv vra närmare 40 än 30 odlade jag långt farbrorskägg, skaffade gubbkeps och började detaljstudera extra sköna farbröder i tunnelbanan. Varför lida när man kan glida in i gubbskapet med stsil?
Fråga din sambo vad jag menar, hälsa från "han som jämförde era bloggar igår".
Har även jag uppnått den facila åldern 43, som Karibien, men till skillnad att än så länge så delar Tonåringen och jag musikintresset.:-)
Tycker själv att det är skönt att ha kommit ifrån krogspringandet och tvånget att det alltid skall hända något. Om man som sagt bara kan förlika sig med visst kroppsförfall, så är åtminstone jag väldigt nöjd.
Men nu behöver jag inte bli mycket äldre, det måste jag tillstå....
"33-åringen" är ett begrepp. En markering av en era med Miami Vice, pälsmössor och skott på Sveavägen.
Bär din ålder med stolthet och förvalta den bättre än "The real guy" - Vic Gunnarsson... där slutade det fan så illa
Historielektion:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Palmemordet#33-.C3.A5ringen
Detta kans ju inte sa bra... Fyllde 30 i forra veckan och har sedan dess varit ganska uttrakad. Laddade aven ner en app till ipoden (samma dag som jag fyllde), som ska halla koll pa kalorierna, men jag har anda gatt upp ett kilo.
du fattar ingenting! ! ! gubbj***l
Anna
Nu har jag varit fyrtio ett par månader och jag per brev fått erbjudande från Fonus att de hjälper mig med mitt "Vita kuvert" om jag vill, från nån fritidshusfirma om att jag kan köpa del i en lägenhet på Mallis i ett "lugnt och behagligt kvarter" och från landstinget om att sätta upp mig i donationsregistret om jag inte redan är med där.
Så det blir inte bättre.
Hahaha. Helt underbart.
Välkommen till medelåldern Mike!
Du får helt enkelt acceptera att du nu passerat stadiet där du kan kallas en gammal yngling. Du har blivit en ung gamling. Så är det. Bara att acceptera. Tro mig. Jag är 43.
Att få beklaga sig över dagens ungdom är nog det bästa med att bli äldre. Säger jag som fyller 28...
Jag kan bara lite syrligt påpeka att jag har varit tvungen att tänka på vad jag stoppar i mig sedan jag var tjugo. Jajemensan, så funkar min svikare till kropp. Så skatta dig lycklig som kunde äta fritt hela dina twenties i alla fall.
Fy f*n för att vara 33. Jag har sån jävla noja för att fylla 29. Och nu börjar man ju fatta att det verkligen går neråt. suck.
mikebike: för att ha fyllt 30 och inte ha råd att leva som en vuxen (= riktig bostad, barn, inte vara beroende av föräldrarna) är att vara för gammal. att vara över 30 och leva som andra i ens ålder och som man vill leva är att vara i perfekt ålder.
... fast, man är ju aldrig äldre än sitt senaste ligg. Eller hur var det nu?
Jag är 35 - idealålder. Ett lillfinger kvar i "ungdomen" och fullt ut accepterad som en vuxen man. Jag ville vara 35 när jag var 23, minns jag.
Micke, jag är 38, har fortfarande 28 i midjemått och väger lika mycket som när jag mönstrade...
Men grattis ändå :-)
Jäkligt bra skrivet..var tvungen att spinna vidare på ditt ämne, så om du har lust kan du kolla in på min sida. Ha det gött!
erik...
...snälla erik...
...snälla alla...
Jag - är/var/gick/kommer
Du - är/var/gick/kommer
Han/hon/den/det - är/var/gick/kommer
Vi - äro/voro/gingo/komma
Ni - äro/voro/gingo/komma
De - äro/voro/gingo/komma
Ser nån ett mönster? Ser nån att den som vill sätta arkaisk schwung på sin kommentar inte kan använda pluralformer I SINGULAR?
Det låter inte flottare - det låter obildat. Mycket mer pantat än att aldrig ha hört talas om pluralformer eftersom man sett det användas men uppenbarligen varit för efterbliven för att notera mönstret. "Läst men inte förstått".
Sluta säger jag, jag får hjärnblödning.
Det är alltid bättre att uttrycka sig enkelt och rätt än krångligt och fel.
Varje gång jag ser någon göra så, så tänker jag mig dem sittandes vid sitt tangentbord med en självbelåten min, tänkandes "Där fick jag allt till det lite snitsigt! Jag är allt bra mycket smartare än alla som inte har hört talas om den här verbformen!" och då vill jag slå dem.
Jag inbillar mig att de är dumma OCH självgoda jävlar. Postpubertala evighetsgymnasister som undrar varför AF inte delar ut extrapoäng för deras extra fina CVn när de faktiskt både använt ett skojigt typsnitt OCH hjärtat sina i.
Aaaaaargh!
mvh
Jessica
Och med den kommentaren blev föregående talare den mest självgoda. Sicken ironi.
Ursäkta mig gubbjävel :-p
Men om jag blir mördad, alternativt vinner ohemula mängder pengar på ngt lotteri jag inte spelar på - så kommer det numera att stå i någon liten skitartikel "medelålders kvinna (blev mördad/vann 35 mille)..." i tidningen. Troligen kommer det dessutom stå "medelålders kvinna på Hisingen..."
Jag fyllde fanken 40 nyss juh...
Jag hejjar på Mamselamsen, man blir inte äldre än man gör sig. Och jag lever hellre med mitt 30-årsfett och mina 40-årscelluliter - det måste vara farligt att träna med tanke på hur jävla ont det gör efteråt. Bite me...slyngel ;o)
// The real Blue (som har hyrt ut sin blogg ett tag)
Min 30-årsdag nalkas som du vet. Och du gör det inte lätt för mig. Jag försöker meditera in i mitt sinne att det inte gör någonting att bli äldre. Men visst känns det. Det bränner i hela mig. Jag vill inte. Men den enda lösningen att hindra åldrandet är ju ingen direkt lösning känner jag. Jag ska ta en drink och tänka in i mig att allt kommer att bli bra även efter 30 har gjort intrång i mig. Önska mig lycka till.
Skicka en kommentar