Fan jag börjar bli rejält med trött på Martin Lidbergs konstgjorda leende. Det är ju överallt gaddämit. Hur länge ska det få fortgå egentligen? När ska någon säga: "stopp Martin nu räcker det. Fan vad det räcker!"
Jag pallar inte att se hans putröv och glansiga skjortor i något mer sammanhang. Jag blir tokig. Jag håller på att tappa det. Visst, jättefint att han hittade ett nytt intresse men det finns en gräns för hur mycket vi andra orkar se och höra. Nittionio procent av oss tokskiter i allt han tar sig för sålänge vi slipper att medialt sondmatas med det.
Nä, det har gått för långt nu.
Jag skulle vilja spöa skiten ur honom. Ut på går'n bara. Mötas man mot man - kanske i gryningen. Ja, i gryningen skulle det vara. Uppgörelser gör sig bra i morgondis. När man kan se andedräkten ryka. Så skulle jag peka på honom. Knäpptyst. Jag är nämligen rätt bra på att peka tufft om jag får säga det själv.
Sedan hade han givetvis mördat mig på två röda med sina grova dasslockshänder. Jag är ju inte dum i huvudet. Jag fattar givetvis att jag och min smala lösfeta kropp skulle vara lika chanslös som en bananfluga i en lönnsirapsfabrik mot det dansanta brottaraset.
Men just det där i gryningen, man mot man, lät fint.
Cowboytufft.
25 kommentarer:
Vad fan flinar han åt egentligen kan jag undra? Han har väl inte vunnit någonting sedan han slutade med brottning och började med dans. Jo han vann en flickvän iof men ingen jag känner som gjort liknade bravader har flinat ett helt år efteråt.
haha, jag kan se er där, öga mot öga. eller jag vet inte hur du ser ut så jag får göra en egen bild av dina egna beskrivningar. men jag tror martin hade överaskat dig och gjort en blixtsnabb version av masken och helt plötsligt hade du suttit i en svår halvnelson. eller så hade du täppt till käften på honom. för gott. om det blir verklighet så meddela tid och plats.
När ska man få med en nödbroms på fjärrkontrollen? Har vi inte nånslags skyddslag mot sånt här?
Moddan: ja jag undrar också vad han flinar åt hela tiden. men det är la kul för pöjken att han är glad.
jdawg: jag hade inte haft en suck. men det är en fin dröm iaf.
johan: dessvärre tror jag inte det.
"Jag fattar givetvis att jag och min smala lösfeta kropp skulle vara lika chanslös som en bananfluga i en lönnsirapsfabrik mot det dansanta brottaraset."
VÄRLDSKLASS! Horace Engdahl hör snart av sig.
Haha. Som jag garvade åt dasslockshandsdräpandet :-)
Hade exakt samma tanke, fast liiite mer brutal, när jag satt och spelade Taipei igår. Hade den jäveln i ögonvrån heeela tiden. Koncentrationen var ju inte direkt på topp kan jag ju säga, tur att man inte satt och la in räkningar eller liknande.
Han ser ju så satans glad ut att man bara vill slå honom, wipe that smile out etc etc. Total sellout från hans sida.
Pinsamt!!
Men du ser ju vad han har på sig! Och du ser ju i vilka sammanhang han verkar. Han är redan på djupaste botten. Återstår bara att tycka synd om honom. Eller tänk själv om du tvingades ha glansiga skjortor och göra Bingo!-reklam, tveklöst ett öde värre än döden.
Klart att du hade fått spö, men det alla skulle komma ihåg efteråt var din pekning.
Någon generation bort skulle ingen längre minnas vem som avlivade dig, bara att de fick begrava dig stående eftersom hårdrockspekarmen inte gick att bryta ner.
Jag har stått öga mot öga men mannen. Visserligen inte i gryningen. Men det var ett tag där jag tänkte peka och säga
- We'll take it outside.
Men så insåg jag att vi stod i dörren till SATS. Jag hade just tränat och var slapp, slö och lite ynklig. Han var på väg in för att träna. Han var stor, leende och lite på hugget. Det var kört. Så jag tog steget ut på egen hand. Där ute fanns ingen att peka på. Så jag gick hem.
Inte mycket till historia, jag vet, men det är allt jag har.
Jag har helt ärligt, inte en aning om vem den här karlen är. Hans existens har gått mig helt förbi tills jag läste din blogg. Jag glömmer nog snart av honom igen. Men det är intressant att läsa att du retar dig på honom:)
Du skrev sönder honom iaf. Dessutom...finns det något bättre än en sexskjutare innanför linningen, stor och kall som en frystorkad opossum, då du skall möta en martialartsnubbe i gryningen? Bly talar tyngre än valkiga nävar... så du kan leva vidare i drömmen, man
Du borde bara göra som Indy (Indiana Jones). När han kommer emot dig drar du bara fram en revolver och put a cap in his ass.
Det skulle kännas riktigt kallt och riktigt sweet.
Det är väl bara att vänta tills han tar sin årliga dusch, karln lär ju drunkna med sitt putiga lilla underbett.
En fin, sann och bra dissning av Martin. Tack för den!
du e kung med ord. jag skulle ge bort halva min blogg för att vara upphovsman till: "Så skulle jag peka på honom. Knäpptyst."...så, så...Lee Van Cleef ( och för de oförstående lallarna har jag lagt till en pedagogisk länk att klicka på för att få reda på vem Lee var)
Klicka typ här
Puttelito: Bättre bly än illa fäkta?
Visst är det konstigt - vissa människor får man bara klåda av. Det här är en sådan, tålde han inte ens medans han var aktiv idrottare och var bra på det han gjorde. Hur kan man ha så svårt för en människa man aldrig har träffat?
Det här känns som en repris på förra veckans berömda ranelidska saga.
Ber du om ursäkt imorgon?
HHHHAHAAHAHAHAHHHA! Glada gurgelrop från våningen under.
Tack tack tack! Jag har irriterat mig hela dagen och äntligen har jag fått sällskap.
Hahahah...roligt!!
Haha, la upp ett inlägg om samma sak idag, blev sen tipsad om att du OCKSÅ var trött på honom! Klockrent! Couldn't agree more. Den där jävla pekreklamen står mig upp i halsen.
Det kan aldrig bli coolt med bingo, även om dom hostar upp nån gammal avdankad idrottssnubbe. Vi vet ju hur coolt det blev med fångarna på fortet när Gunde tog över!
Vem i hela friden àr detta hjulbenta mongo....?
Skicka en kommentar