Sådär ja! Då har man smällt ihop ett praktfullt muminpepparkakshus, helt utan stress, missöden, frustration, irritation och fula ord. På nästan ingen tid alls. Det här vill jag verkligen göra om.
Mitt i natten? Inte konstigt att du slipper stress, missöden, frustration, irritation och fula ord. På nästan ingen tid alls. Julen är inte en tid för ångest för småbarnsföräldrar. Det är tur det, det skulle kännas så jobbigt annanrs, med tanke på att julen kommer varje år.
Ha, det var väl inget! Ett år gjorde jag tre pepparkakshus. Det första ställde dåvarande maken i kylen för att "kristyren skulle stelna" med den påföljden att huset drog åt sig all fukt som fanns och bågnade som en överårig lada. Det andra huset petade en av döttrarna i golvet för hon ville "bara känna lite". Sen grät hon hejdlöst i timmar och när jag skulle natta henne sa hon "Snälla mamma, kan du inte göra ett till? För annars blir det ingen riktig jul!" Så, det var bara att traska ner och göra ett till. Som gömdes till julafton men då fick det inte hedersplatsen...Ända tills hunden några timmar senare inte kunde motstå doften och rev ner det. Då var det jag som drog mig undan och lipade en skvätt av ren utmattning!
Jag har gjort ett pepparkakshus en gång, och det lär inte hända igen..
Mitt bygge slutade med 2a gradens brännskador, en förstörd stekpanna (knäck) och ett hem som luktade en blanding av karamellfabrik och brandskada.. lukten satt dessutom i ända till nyår.. men efter nyår luktade det annat :P
Förra året gav jag mig på att göra ett skalenligt pepparkakshus efter kompisarnas ritningar på sitt kommande nybygge. Jag höll på i flera timmar med att skala om. Alldeles korrekt skulle det vara. De andra bakade vanliga pepparkakor och ugnen gick på fullgång. Timmarna gick. Det var varmt. När allt pappersarbete sen skulle göras om i pepparkaksdeg så orkade jag inte göra degen nog tunn så väggarna blev tjockare än till ett passivhus-pepparkakshus. Det blev fantastiskt fult. Jag var helt slut och allvarlig när jag äntligen var klar.
7 kommentarer:
Mitt i natten? Inte konstigt att du slipper stress, missöden, frustration, irritation och fula ord. På nästan ingen tid alls. Julen är inte en tid för ångest för småbarnsföräldrar. Det är tur det, det skulle kännas så jobbigt annanrs, med tanke på att julen kommer varje år.
Jag kalsvettas och får ångest - VARFÖR utsätter du dig för sånt?
Emelie: jag skrev på tvärtomspråk :)
ullebengtsson: haha det är ju juletid. en tid av vansinne.
Ha, det var väl inget! Ett år gjorde jag tre pepparkakshus.
Det första ställde dåvarande maken i kylen för att "kristyren skulle stelna" med den påföljden att huset drog åt sig all fukt som fanns och bågnade som en överårig lada. Det andra huset petade en av döttrarna i golvet för hon ville "bara känna lite". Sen grät hon hejdlöst i timmar och när jag skulle natta henne sa hon "Snälla mamma, kan du inte göra ett till? För annars blir det ingen riktig jul!"
Så, det var bara att traska ner och göra ett till. Som gömdes till julafton men då fick det inte hedersplatsen...Ända tills hunden några timmar senare inte kunde motstå doften och rev ner det. Då var det jag som drog mig undan och lipade en skvätt av ren utmattning!
Jag har gjort ett pepparkakshus en gång, och det lär inte hända igen..
Mitt bygge slutade med 2a gradens brännskador, en förstörd stekpanna (knäck) och ett hem som luktade en blanding av karamellfabrik och brandskada.. lukten satt dessutom i ända till nyår.. men efter nyår luktade det annat :P
Mikebike: jag med :)
Förra året gav jag mig på att göra ett skalenligt pepparkakshus efter kompisarnas ritningar på sitt kommande nybygge. Jag höll på i flera timmar med att skala om. Alldeles korrekt skulle det vara. De andra bakade vanliga pepparkakor och ugnen gick på fullgång. Timmarna gick. Det var varmt. När allt pappersarbete sen skulle göras om i pepparkaksdeg så orkade jag inte göra degen nog tunn så väggarna blev tjockare än till ett passivhus-pepparkakshus. Det blev fantastiskt fult. Jag var helt slut och allvarlig när jag äntligen var klar.
Skicka en kommentar