Varje gång jag vaknar bakfull ångrar jag de där sista ölen. Bittert. Jag kan ofta ångra mitt val av lunch. När jag ser att jag borde valt fisken istället för köttet, eller tvärtom. Annars kan jag inte komma på något så specifikt.
Jag kan ångra risker/chanser jag låtit bli att ta, så nu försöker jag att inte stå och titta på och låta saker bara passera längre. Inte av fel anledningar i alla fall. Visst kan jag ångra saker ibland. Saker jag sagt, saker jag skrivit, saker jag gjort. Jag ångrar mig oftast när jag gjort någon ledsen. Jag ångrar att jag var en feg stackare i början av mitt och J:s förhållande, men samtidigt är ångern en bra lärare.
Jag minns när jag hade skrivit en vidrigt elak text om Björn Ranelid, i affekt efter att ha blivit hetsad till det. Dagen efter vaknade jag av att en kollega messade för att berätta att de just citerat ett illa valt stycke ur min bloggtext i svt:s morgonprogram. Då ångrade jag mig mycket. Det gör jag fortfarande.
5 kommentarer:
Jag har så mycket jag ångrar, mest när jag sårat människor. Men det du skrev, "men samtidigt är ångern en bra lärare", fan vad bra. Det är ju precis så och det får mig att känna mig lite bttre för jag är på samma dag som du i listan och jag blev påmind av allt det där som skapar ånger.
vad var det du hade skrivit som deciterade? Vansinnigt roligt!
Burg: ja det är ju samma här. jag har varit så jävla kass på att läsa bloggar. ska läsa ikapp nu i dagarna.
anonym: jag viull bara glömma det där.
Var det där ett svar på min kommentar eller mail?
Hur som helst, på bogloving kan man trycka på "markera alla inlägg som lästa". Fusk såklart, men vilken rofylldhet det ger!
klok bloggfrossaman. vi som säger först och tänker sen måste lära oss att även om det för det mesta blir underhållning så kan det bli hemskt fel också.
kan du inte skriva ett brev till björn och säga förlåt? jag tror att han skulle bli jätteglad!
Skicka en kommentar