Estradpoesi

Jag säger fy fan!

Jag tror att jag kan ha hittat en av mina mest känsliga triggerpunkter. En aggressionsinjektion med omedelbar effekt. Estradpoeter - ett sånt jävla pack.

Göteborgs stad har börjat förbereda inför det s.k. Kulturkalaset som bara är en omdressad version av Göteborgskalaset (aka. Våldtäktskalaset, aka. Bönnerna-kommer-till-stan-kalaset). Så nu vankas det langosextravaganza, fulla boråsare och en massa rackig underhållning.

Det sistnämnda leder mig osökt in på min nyupptäckta triggerpunkt. På någon hemsida läste jag nämligen att det ska bjudas estradpoesi i programmet. Det är väl klart. Mer kultur blir det inte måste de ha tänkt när de klubbade igenom kulturkamouflaget.

Olivia Bergendahl som vunnit nån sm-titel eller liknande i just estradpoesi aska uppträda. Det räcker att lyssna (och se) på henne i fem sekunder så vill jag spontanvränga mina läppar över ansiktet och vidare över hela jävla huvudet bara för att slippa höra skiten. Som det låter, som det ser ut. Inte som när Bukowski läste sin poesi för fullsatta lokaler. Sittande vid ett skrivbord och läsande rakt av. Inget jävla jibbajabba där. Bara 100% kool. Tvärtom.

Det verkarsom att för att vara en kreddig estradpoet ska man bygga sitt uppträdande med en mimik som en spastiker, röra sig som att man fått ett svårare epilepsianfall och läsa upp sitt konstlade svårmod med ett röstläge som låter som en mix av afasi och svår bajsnödighet.

Ingen sticker ut. Alla kör samma menlösa stil på sina uppträdande.

Fy fan vad provocerad jag blir. Jag har ganska stort kulturtålamod men när det kommer till estradpoesi så är gränsen passerad. Jag tror inte det finns något annat jag stör mig på lika mycket.

Jag kan acceptera det mesta. Jag har aldrig fattat dealen med konstnärer som målar sina alster med blod och sperma. "Konstnären" som tog 10 papp + resekostnader för att komma upp till norrland och pissa en skvätt. Well, det är kanske på gränsen men tillochmed denb ökände bajsmannens små skojigheter äger LÄTT större kulturvärde än estradpoesi.

Bli kriminell, skjut heroin och skit i allt men vad du än gör befatta dig aldrig med estradpoesi. Det är själförbrännande.

Nu ska jag gå på Way out west och ha kul.