fredag, mars 30, 2007

Skavsår

Jag köpte nya sneakers i helgen. Liksom alla inköp jag gör medförde det stor beslutsångest. Jag höll på att vela om vilka skor jag skulle ha i flera dagar tills valet slutligen föll på ett par fina bländvita Nike. Sweet!

Nya dojjor medför alltid grovt lidande eftersom mina fötter är så otroligt känsliga. De reagerar mot skav med skavsår som Oprah Winfreys publik reagrerar på gästernas snyfthistorier med tårar. De är delikata skulle man kunna säga.

Jag fattar inte hur jag kan bli invalidiserad efter en dag i nya sneakers. OK om det hade varit ett par skinnskor med mördarvassa kanter - såna med varningstext på skokartongen: "Varning, inte för lipsillar!". Men nu handlar det om skor som ska ha pensionärsfötter som komfortstandard. Galet.

En sak som slog mig var att jag helt obemärkt har börjat använda benämningen "Sneakers". När hände det? Förr hette det rätt och slätt "gummiskor" vilket är ett fan så mycket bättre namn enligt mig. Enkelt också. Sneakers låter så bajsnödigt.

Jag minns att det bara fanns två benämningar på skomodell när jag var liten. Man kunde ha finskor eller gummiskor och strävan låg i att så ofta som möjligt få bära de sistnämnda.

Sedan fanns det seglarskor också men det var mer som ett straff egentligen, en kategori för sig själv. Seglarskor var säkert fräsigt om man bodde på marstrand, pratade om kvartalsrapporter och åt gåslever till brekky redan i mellanstadiet och halkade runt på nån segelbåt varenda lediga stund. Jag själv bodde i ett höghusområde med s.k hög koncentration av arbetarklass. Högsta till och med. Där föll det inte i lika god jord kan jag lova.

Jag minns att en kille i klassen hade en pappa som drev en enligt ryktet framgångsrik firma som producerade och sålde vikdörrar. En "riking" som vi kallade det. Han hade värsta sortens seglarskor. De var blå-röd-vita. Såna som blev lite trendiga förra eller förrförra året. Fy fan, jag ryser när jag tänker på det. En störig kille i klassen lät honom aldrig vara efter det. Jag minns särskilt en dag när han under lektionstid smög ut och fyllde dem med urin. Då var de inte lika mycket "Bourgeoisie" längre.

Jag minns att jag var livrädd för att missköta mig så att morsan och farsan skulle straffa mig med ett par.

Det gjorde jag tydligen. Lagom till sommarlovet fick jag och min bror varsitt par ljusbruna av märket Ecco. Helvete vad jag slet på dem under sommaren så att jag skulle slippa ha dem till hösten. Jag gjorde allt med dem. Jag åkte BMX, spelade fotboll, sprang runt i skogen och till och med skerjtade med dem.

Det jag allra mest minns av den sommaren är först lidandet av världshistoriens mest brutala skavsår och sedan lyckan av slutfört uppdrag. Till hösten bar jag lejon igen. Med snören förvisso (kardborre var som bekant the shit då) men ändå.

Man tror att fötter härdas men det gör de inte. Nu får jag tydligen skavsår av att titta på nya skor... Life is pain

Det var underbart

Gick förbi en kiosk imorse. Såg löpet för "Se & Hör" eller nån annan kärringtjabbel-blaska:

Pernilla Wahlgren efter förlossningen:
- Det var underbart!

Oh my fucking god! Vilken jävla rubbe.

Hela sverige efter skottlossningen:
- Det var underbart!

onsdag, mars 28, 2007

HDK-frisyr

Imorse när jag åkte spårvagn hoppade en tjej på och sattesig snett mitt emot. Hon hade en väska med pins som det stod HDK på. Jag tittade på henne och konstaterade trött att hon hade en HDK-frisyr.

Det var lite flikigt, lite rakat och assymetriskt precis överallt. Fattar inte dealen. Misstänker att devill sticka ut och vara lite "arty farty". Det är det inte. Såg snarare ut som en frisyr man kan få ifall ens elaka kompisgäng dragit ett fylleskämt.

Konstigt det där. Jag undrar måste varenda person som kommer in på HDK klippa till sin en frippa som majoriteten människor skulle relatera till som"medicinalskadad".

Det är svårt att sticka ut när alla i klassen kör samma trix. Då ser det ut som hobbyrummet på ett dårhus.

måndag, mars 26, 2007

Levande statyer och annat nordstadsslödder

Jag roade mitt kära psyke med att hänga i Nordstan flera gånger i helgen.

Helvetets smältugn är en grov underdrift. Inget toppar Nordstan. Jag hatar den platsen över allt annat på denna jord tror jag. Anledningen till idiotutflykterna var ämnad för skorea och sedan återlämning av ångestinköpet. Men ändå.

Det är inte lite påfrestande att trängas med horder av praktknäppon, små äckliga idrottslag och bingolottoförsäljare (har de inte slutat med det dumma formatet ännu), lars-winnerbäck-wannabe-mongon, fyndfamiljer, fräna förortsgäng och så vidare.

Aldrig har jag skådat så många smaklösa människor uppdressade med midjekorta pälsjackor, italjanoboutiquejeans (preppade med massor av blingbling-attiraljer), stora guldskärp, vulgära mängder söt parfym och franskmanikyrerade naglar i gross. Det är märkligt att det i vissa kretsar anses attraktivt att spackla upp sig som ett reperbahn-luder, skräna som en bänkalkis och tugga bubbelgum som en 14-åring från vågmästarplatsen. De borde inte få föröka sig. Men det gör de. Som fan också.

När jag var helt uttömd på energi och gick runt som ett tomt skal i satans galleria (jag ville bara ut) såg jag ett fenomen som har gäckat mig i flera år. Mänskliga statyer.

Fy fan vilket mongoyrke. De står utklädda till nån skit och hela grejen går vad jag förstår ut på att de ska stå still och hålla käften och som tack kanske få pynt i mynt. Det patrasket som jobbar i Nordstan måste vara alldeles extra utvecklingsstörda för de kan inte ens lyckas med konststycket att stå still i en halv minut. Pundigt.

De levande statyerna genererade trots sin sorgliga uppenbarelse total "folkkloss" i mitten av Nordstan. Jag var nära att på plats resignera, bryta ihop och börja lipa men det övergick snabbt i en vacker fantasi där jag pressade mig fram bland alla människor, tog sats och med ett handbollskast svinade en näve växel i ansiktet på den bronsfärgade mannen som försökte likna en egyptiskt filur. Fy fan vad det hade varit skönt.

Hur går snacket i gycklarkretsar egentligen? Uppenbarligen tror de att det bara är att ställa sig på en låda och se duktigt muppig ut så ska kulorna rulla in. Men serrö - den gubben går inte. Det funkar tyvärr inte så. Man måste faktiskt jobba också...

Nu har ett års stresshormon pulserat genom mina ådror i helgen så av ren självbevarelsedrift ordinerar jag mig själv en paus på minst ett år från Nordstan - jordens fulaste plats.

Usch!

Nu har jag gått förbi Apoteket och blivit förbannad varje gång i flera veckor.

I fönstrena sitter posters i monsterformat som visar en härlig liten bildserie på en liten flicka som är förkyld nåt så in i helvete. Hon petar i näsan, nyser, kvider och ser alldeles fasansfullt vanaställd ut. Jag äcklas av bilderna. Känner mig smittad bara av att gå förbi.

Herregud vilket preventivmedel de skyltar med, är första tanken. Det är provocerande av apoteket att exploatera en liten flicka på det viset. Få allmänheten att hata henne istället för att tycka synd om. Så rått. Det säger en del om vitrockarnas cynism.

I ett längre led kan man ju undra hur fan föräldrarna resonerade.

Vår dotter skulle passa perfekt till den här vidriga kampanjen. Hon kan ju se rejält dassig ut. Gött med lite fickpengar också.

Typ så kanske. Ring S.O.C

fredag, mars 23, 2007

Fan, nu är det helg igen, men...

Lugn i stormen!

Snart är det måndag igen.

Nedräknare >>

Det sämsta av två världar

Igår var jag på valhalla igen.

När jag stod och duschade kom en snubbe gående och gudars skymning om han inte var en nästan identisk version av Iggy Pop. Fast tjock.

Det måste vara det sämsta av två världar

torsdag, mars 22, 2007

Falafelnazin

Alla som har sett Seinfeld minns Soupnazi. Göteborg har sin egen version av samme man. Den brutalt hårda balkankillen som jobbar i en slags husvagn framför saluhallen med att rulla ihop ett par tusen falafelrullar till stans alla sniklunchare varje dag.

Tro fan att han är sur. Eller han är inte sur, han är bestämd. Disciplinerad. Inget jävla trams liksom. Allt går enligt ett minituöst tweakat flödesschema: Beställning -> Betalning -> Sås & dryckesval -> Leverans. Strömlinjeformat för framgång i den hårda falafelrullarkonkurrensen. Sånt går hem hos mig.

Dessutom är han bäst i stan på falafel. Perfekt förhållande mellan krisp på ytan och mjuk inuti. Han kan lätt kosta på sig en rock 'n rollattityd. Ingen tvekan.

Vi var tre som beställde idag. Tre olika val av rulle i samma beställning är sjukt risky och kräver stort fokus. Vi skojade lite i ledet och pratade om att det hade varit kul att jobba pro-bono med ett av världens största inredningsföretag. Jag anade irritation i falafelmannens blick. Brrr...
Man får passa sig för att vara FÖR glad när man ska beställa.

När det var min tur gjorde jag generalmissen att tveka inför såsvalet. Jag såg på de rynkade ögonbrynen att mitt velande inte föll i god jord direkt. En miss till och jag tror att han falafelnazin hade hoppat ur sin vagn och dödat mig mitt på torget.

Jag är alltid rädd när jag beställer lunch där, men jag gillar det samtidigt. En slags charmig lunchparadox som tas till en ny nivå genom den bistre mannens gladlynte kollega som har hand om ekonomi och leverans. Mister happy är ganska neutral fram till leverans då han varvar upp till en sådan sjuk trevlighetsnivå att man nästan får för sig att han tänker bjuda ut sin dotter till en. Skumt. Good cop/bad cop i sin yttersta bemärkelse.

Jag funderar seriöst på att kontakta Göteborgs turistråd och försöka få med honom och hans lilla sura vagn i turistbroschyrerna. Ärligt talat - det slår väl bra mycket högre än att springa runt och glo på Liseberg, Götaplatsen och åka Paddan.

Ska man åka paddan ska det åtmionstone ha föregåtts av ett besök hos Göteborgs svar på Soupnazi. Det stavas upplevelseindustri.

onsdag, mars 21, 2007

Bagarkoncept

Igår när jag var in en sväng hos bagarn här runt hörnet ropade hon glatt, när jag frågade vad de hade för smarrigt: Vi har det här nya, Vinnarbröd heter det.

Vinnarbröd, energilimpa, hälsobröd, rågsport och så fucking vidare. All positivism står mig upp till halsen. Ok, inget nytt men när jag upptäcker att den typen av lingo är väletablerad även i bagarbranschen blir jag trött. Så trött.

Det hade varit så skönt att komma in till bagarjäveln på måndag morgon när man är sådär skönt suicidal och allmänt livstrött, fråga efter ett lämpligt bröd och få svaret: Vi har ju det här nya Förlorarbrödet - det är tjockt gott killen - skulle passa dig perfa!

Det hade gjort min dag. Jag hade skaffat stammiskontrakt rakt av.

Vad fint det hade varit att komma in och mötas av brödnamn med en mer negativ klang. Om bara en endaste gång. Hej jag skulle vilja köpa: En "Slutkörd" sötlimpa, Ett "Misslynt" rågbröd och en påse "Slöfockar" med sesamfrön.

Fan, det hade varit något.

måndag, mars 19, 2007

Tiffany

Hemma från skånepågarnas förlovade land. Alltid lika skönt att landa i Majorna igen.

Jag har träffat Tiffany Persson idag. Inte Hipp hipps karaktär utan den riktiga. Jag skämtar inte. Aldrig hade jag trott att det fanns en exakt kopia med det gör det. Hon jobbar med reklam.

Gudars skymning!

Väderhelvete

Vad är det för fel på Sverige/Göteborg? Vädret är helt mongat.

Trodde fru vår hade tittat in för att stanna. Tydligen inte.

Jag ska strax åka på en liten biltur till självaste skåneland och snöflingorna faller stora som knytnävar. Usch. Hoppas att snökedjorna är på. Har ingen vidare lust att dö på vägen idag. Särskilt inte i skåne.

söndag, mars 18, 2007

Operation: Ignorans

Det är söndag. Klockan är strax 22 och the fiddler on the roof spelar sin obegripliga skit igen. Han verkar ha skaffat nåt skönt litet blockflöjtsmongo att jamma med. Det låter piss.

Helgen har varit kool annars. Han har inte gjort nåt väsen av sig men självklart kompenserar han med att avsluta veckan på sitt alldeles eget sätt. Det är raffinerad terror.

Egentligen så stör det inte så förbannat mycket. Det är inget som inte går att överrösta med eget oljud. Det är bara det att det låter så förbannat fult med folkmusik. För honom är det inte ett intresse. Det är en livsstil och jag har generellt stor respekt för att människor väljer att leva sina liv annorlunda än jag. Gränsen är dock passerad vid det här laget. Jag kommer få fylla mina öron med fetvadd på midsommarafton i år. Annars kommer jag att kräkas ner alla barnen när jag dansar i ring med Juniorette.

Utan att blinka tackat ja till ett minaret tio meter från min balkong hellre än att behöva höra knarrande och gnissel som ovanför. Fan, jag hade lätt varit med och röstat igenom en hel mosképark på innergården. Muslimska böneutropare har ingen jävla aning om hur jämmer och elände ska låta kan jag säga efter att ha bott granne med violinisten från helvetet i ett halvår.

Jag ska lämna detta ämne nu. Om inget helt häpnaväckande sjukt inträffat nu så tänker jag inte hatblogga om mitt ras till granne mer. han är inte värd uppmärksamheten. Jag tänker ignorera att hans toner sprider sig som bajslukt i fastigheten.

Får se hur länge det håller...

torsdag, mars 15, 2007

Majornas svar på Näcken

Idag är jag på precis så gott humör man är på när man vaknat av att grannen ovanför (styrelsen) övar vansinniga folkmusikskalor på sin vidriga lilla fiol - KLOCKAN 07.00!!

Det jävla aset har tydligen inte någon form av fingertoppskänsla alls. Han verkar tro att ALLA gillar hans skit. Men det gör ingen. Det vågar jag lova.

Spontant önskade jag att jag var tuff nog för att springa upp och mörda honom. Jag skulle krossa det fasansfulla instrumentet mot hans huvud. Japp jag blir aggressiv av tanken att jag bor granne med Majornas svar på näcken.

Jag försöker föreställa mig hur han brukar gå till gamla pingvindammen i slottskogen, dressa av sin lusekofta, grovrandiga manchesterbrallor och waldorfpjucks för att sätta sig och gnola. Då blir jag lite gladare. Folk skulle gå dit och kasta macka. Svinhårt.

Bara en tvättäkta dåre tror att det är kool att spela sin skit innan människor hunnit vakna till en helvetesdag. Det är strykvarning 11 på en skala 1-10. Nu är måttet sjukt jävla rågat.

Nu är hämnden ett faktum. Man vet aldrig när den kommer, det kan dröja, men kommer gör den och då blir det inte kul... det kan jag lova. Bäst av allt är att det inte lättat på hela dagen. Jag är lika förbannad nu som i morse.

Enda botemedlet är öl... NU NU NU!!!

onsdag, mars 14, 2007

Hans Fahlén

Jag tycker att Hans Fahlén ser ut som en kuk.

Inte en styv kuk. Mer en mysig kuk. En rakad kuk. En liten, tjock och glad kuk. En riktigt folklig svärmorsdrömskuk som gillar att åka skidor, gå runt i hikingdojjor och ta sin fyrhjulsdrivna jeep ut till Järvsö och hänga lite till"vänster" (come on, hur många tror på riktigt att han inte har knullat med lill-babs).

Hans Fahlén är så käck. Han har varit Farmen-Hasse, Fortet-Hasse och nu Mullvads-Hasse. För mig har han dock mest av allt varit När och fjärran-Hasse.

Jag hatar inte Hans Fahlén. Inte alls faktiskt, men jag tycker att det var rätt så jävla CEPE att anställa honom som skidsports-representant i ett reseprogram i den folkliga kanalen tv4. Jättefränt att han kan åka lavin-off-pist från toppar man knappt kan ta sig till med super helikopter av apachemodell ens, men inte direkt en resa de lyckades sälja in till sin genomsnittlige tittare.

Fina klipp blev det ju i alla fall . Vem minns inte ALLA "årets klipp" i nyårsspecialen där Hasse står och snorar på nån alptopp och är fullkomligt adrenalinkåt. Usch. Då ville jag slå ett hårt knytnävsslag i magen på honom så att han pissade ner sina termobrallor.

Nåväl, det är dött och begravet. Nu har Hasse blivit en "het och fet" mullvadsprogramledare på femman. Och en kuk. Kuk-Hasse.

tisdag, mars 13, 2007

Golbögen (brev till Ben & Jerry's)

Pssst!

Ben & Jerry's. Vet ni. Hemköp på stigbergstorget har nedgraderat er från de fräcka frysskåpen på bästa plats till en liten sunkig jävla frysbox som kammar noll i displayförmåga. Det värsta av allt är att ni blev degraderade till förmån för Eldorados frysta bär i papplåda. Fy fan.

Vad har ni gjort dem för ont egentligen? Det straff ni utsatts för är ju jämförbart med att bli dragen i avföring.

Jag kanske vet vad det hela beror på och jag kan ge er tipset. Ni vet hur man betalar. Jag snackar checkar från "Bank of Ben & Jerry's" såklart.

Det är så att sist när jag köpte en Chocolate Fudge Brownie (för någon vecka sedan) så innehöll den nästan inga "chunks" som ni är så jävla malliga över. Det är ju halva er grej. Jag var så besviken sist att jag funderade på att reklamera min pint. Men jag orkade inte. Matt av upgivenhet.

Kan det vara så att ägaren av Hemköp stigis precis som jag är en trogen pundare av era smaker och att han i protest mot för få chunks/ml glass förflyttade er till grisaboxen?? Det låter rätt rimligt om ni frågar mig.

Jag brukar inte tjalla men gör undantag här. Det är så sorgligt att er försäljning ska slå i botten just där jag köper mitt knark. Nu har ni chans att ställa allt till rätta igen. Om ni ser till att dunka i fett med chunks framöver så är hälften glömt. Om ni skickar över lite mer av er vackra valuta (ni har adressen) så är jag villig att påpeka denna lilla fadäs och försöka ta er upp på gräddhyllan igen. Där ni hör hemma.

Fred och kärlek på er

/Råttan

måndag, mars 12, 2007

Minoritetskul

Är det någon som har ett problem med att jag tänker länka till en film där två dvärgar spöar skiten ur varandra och berätta att jag pendlade mellan två statuslägen när jag såg den:
1. Öppen mun och i chock.
2. Skratt till farligt nära kvävning.


Tack och hejdå.

Ni andra. Klicka på länken nedan så ska ni få se varför en av världens största idioter, Jerry Springer, är multimiljonär.

Killen har som de flesta säkert vet en tv-show som handlar om relationer (skulle man kunna säga för att vara extremt onyanserad) och typiska problem som en typisk amerikansk familj ställs inför i sin vardag. Varje avsnitt går ut på att en beef ska lösas.

Klassiskt tema kan vara att en kille och en tjej kommer för att tala ut hos mister Springer. Bra forum liksom. Det visar sig snabbt att tjejen har knullat med killens alla kompisar, filmat skiten och skickat som julklapp till alla de känner. Som hämd har killen då inlett en bögromans med hennes pappa, lillebror och fem närmsta grannar. När alla tror att stämningen är spänd nog visar det sig att tjejen under exakt samma period OCKSÅ haft en bögromans med sin pappa, lillebror och fem närmsta grannar eftersom det plötsligt kommer fram att hon hela tiden varit hermafrodit utan att killen märkt det (killen har nämligen rökt så in i helvete mycket crack att hans sinne för detaljer blivit sjukt trubbigt).

Tänk er det 365 dagar om året. Vem som helst blir blasé efter ett kort tag och det är tvunget att toppas precis hela tiden. Det fattar alla.

Länken nedan innehåller vad jag skulle påstå är ett konststycke i förnedringstelevision. En form av topp. Man kommer inte mycket längre än såhär.

Det skulle möjligtvis vara om Jerry himself skulle fått ett cp-ryck och plötsligt sliter av sig sin tv-pastorkostym och iklädd endast ett par tunga fetishkallingar och sammetsfluga jagar runt dvärgjävlarna på scen tills de är alldeles utmattade och då våldsbögar dem något alldeles tokigt, ackompanjerad av publikens vilda extas.

Det kommer... men tills dess:
http://www.break.com/index/midget_fight_on_springer.html

Arnold hälsar

Jag skulle vilja presentera en ganska så komplett sammanfattning av Arnolds filmkarriär med ett enda klick.

http://eeuauaughhhuauaahh.ytmnd.com/

Enjoy.

söndag, mars 11, 2007

Vem hade trott att det skulle vara så skönt

Det står en flaska "Camps" lönnsirap på hyllan här i köket. Den är prisbelönt, består av 100% clean lönnsav och i min värld har den blivit lika viktig som Johnny's senap och Ben & Jerrys. Jag pundar den.

100% är perfektion. Renare blir det inte. Lönnsirap är sirapvärldens svar på läkarsprit.

Jag läste på ettiketten och fick klart för mig varför den är så dyr. Det tar 40 år för ett lönnträd att bli tappbart. Tokigt. Men inte nog med att den är god som knark. Den är nyttig med.

På den lilla skrytfoldern som följer med kan man läsa:

"Lönnsirap är med sin unika smak rik på mineraler (kalium, kalcium och magnesium) och hjälper till att bibehålla en hälsosam livsstil."

Det ska jag tänka på nästa gång jag smäller i mig American pancakes till jag nästan spyr. Hur nyttig jag är.

Man kan kosta på sig en kolesterolbomb av creamecheese bagels, pannkakor, fritata och bacon som side. Allt är förlåtet bara man kommer ihåg att ta duktigt med lönnsirap. Det jämnar ut sig. Och vem hade kunnat tro att det skulle vara så skönt.

Upptäckten är för mig som att vara 10 år och precis ha hittat ett åkpass till en nöjespark.

Nytt begrepp

Har precis lärt mig ett nytt begrepp: Cykelbudsful.

Var på Pizza Hut och svullade i mig lite fredagsbuffé. Skön grund om man ska dricka tjeckiskt efter jobbet.

Plötsligt dundrar en hord av cykelbudskillar från stans alla firmor in. De var kanske 8-10 stycken. Alla ser likadana ut. Smutsiga och äckliga som fan. Svårt att sätta fingret på vad exakt problemet är förutom att de ser ut som ena riktiga hobos. Det är nåt neandertalaraktigt över dem. Seniga killar med tatueringar, måttlös ansiktspiercing, mentalfallsfrippor (missfärgad mohikanmodell verkar vanlig förekommande) och den där allmänt otvättade looken. Alla är klädda i insvettade elastiska kläder med neonfärgade inslag.

Vad är grejen. Måste man se ut och bete sig som fan bara för att man livnär sig på att rulla runt och leverera grejer? Jag tror fanimej att jag hatar alla cykelbud.

Det var som att sitta och äta vid bordet bredvid en massa kopior av Christer Petterson och hans sköna posse. Med skillnaden att de var yngre, ofräschare och hade fulare kläder. Ska aldrig mer anlita cykelbud.

torsdag, mars 08, 2007

Multiman - på självaste kvinnodagen

Idag när jag rotade i värktablett-och-vitamin-lådan på jobbet lyckades jag få fingrarna på ett rör "Multiman" från Friggs. Jag upprepar, Multiman. På självaste kvinnodagen och allt. Fett.

Är det nåt vi män behöver så är det banne mig specialvitaminer med lite mer kuk i än alla andra fjösiga brustabletter. Vi män behöver ju lite mäktigare doningar såklart.

Skönt att R&D-avdelningen på friggs fattat dealen och tagit fram en tablett med mer boost i vitaminväg och dessutom skalat bort sånt där onödigt tjafs som järn. Inte nog med det. De passade på att boosta in lite omega3 också för att befästa ett intelligensmässigt försprång. Sweet.

Lite attityd och en ny fräsig förpackning i svart satt som det skulle i gommen det också. Alla förbannade brusvitaminer och mineralshit har så multifärgade och fruktiga motiv annars. Det är gay. Det vet ju alla. Äntligen ska män ända ner i betongarbetarfacket kunna luta sig tillbaka och stå för att de också diggar (dricker) vitaminer. Det är den nya svarta, bokstavligt talat.

Aldrig mer ska en man behöva smyga undan för att skamset dricka sin dos. För nu är den här - Multiman. Det känns fint.

Det är så lätt att vara mes och så svårt att vara man.