Jag har ju alltid förbannat min bakfylla. I alla år har jag lidit svårt av de helveteskval jag får om jag utsätter mig för alkohol och inte förrän igår trodde jag att det fanns något som berättigar dess existens. Men nu har jag insett att den kan fylla en viktig funktion.
I lördags fick jag en våldsam förkylning på halsen och trodde inte att jag skulle överleva dagen och än mindre kvällen. Jag var bjuden på fest och vill inte missa den. Jag gick och efter några drinkar innanför västen så började allt kännas fint igen. Sprit lindrar de värsta förkylningar.
Och igår så vaknade jag klockan sju och kände att nu kommer världen strax att rasa samman (min värld). Spriten hade flödat vilt som vattnet i Mississippi på partajet så jag släppte taget och bad inte ens om ett lindrigt straff. Men helvetet brakade aldrig lös. Jag låg och mådde konstant bara halvskitigt hela dagen och fann att bakfyllan verkade neutralisera förkylningen och förkylningen i sin tur verkade dämpa bakfyllans slagkraft. Fantastico.
Bakfyllan avledde uppmärksamheten från förkylningen, precis som liggduschen gör med bakfyllan. Jag funderade på vad som skulle ske om jag toppade med en liggdusch också men jag vågade inte experimentera. Tänk om jag skulle sabba upp någonstans i ledet och istället få dubbelt upp från två håll. så jag höll mig kool. Så fort gårdagsspritsmaken hade släppt så började jag känna förkylningen igen. Halsont och febersvallningar. Hela baletten. För första gången i mitt liv saknade jag bakfyllan lite.
Nu sitter jag här i skrivandes stund och funderar på om jag kanske ska ta mig en spritfylla så jag kan få en soft morgondag. Det här med förkylning är inte min grej alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar