Igår såg jag en gubbe som satt på hållplatsen och läste en Metro. Han satt i kuren och tog upp hela väntbänken och verkligen konsumerade gratisnyheter i ordets rätta bemärkelse. Han andades sådär tjockistungt och harklade sig var tionde sekund. Riktiga snorharklingar. På åtta minuter blir det ganska många harklingar. Jag kände hur ett tryck uppstod mellan tinningarna.
Som ketchup på korven hade han för ovana att slicka på sitt ymniga pekfinger mellan varje bläddring. Som ticks. Han var en fuktare. En sådan person som tvångsmässigt måste blöta sitt bläddrerfinger – inte en gång då och då när två sidor fastnat och gjort sig svårseparerade – varje gång. Och han sparade inte på salivet heller. Det såg ut som han smakade av en jävla sås eller något. Han riktigt tryckte in sitt finger mellan sina läppar och sög av det. In och ut. In och ut. Med lite extra tunga på utvägen. Jag reste ragg av obehag men kunde ändå inte sluta att titta. Den sjuka delen av min hjärna brottade ner den rena fina delen och tvingade mig att titta på showen som i slowmotion. Om och om igen.
Jag höll på att bli tokig på gubbfan. Sedan hände det fantastiska. Efter att ha bläddrat fram och tillbaka och saliverat ner mer eller mindre hela tidningen blev han klar. Färdigläst. Varpå han under ett semikraftigt chostande och stönande reste sig från bänken och la tillbaka sin gratistidning, med mer DNA är en horhusmadrass på sig, i tidningbehållaren. Fräscht. Nu kommer jag aldrig mer att kunna läsa Metro. Vilket förvisso kan vara en ganska bra grej. Men ändå.
9 kommentarer:
tvi vale.
Lite som att min kille skyr Ridderheims-självplocks-delikatessdiskarna som pesten efter ett liknande trauma.
Lotta: tvi vale... hahahaha. Men Ja. Tvi vale.
Rebecca: Åh fy fan. Tack nu kan jag aldrig plocka oliver i lösvikt igen ;)
Ibland är du bara för bra på att måla upp bilder; nu mår jag lite dåligt.
Samtidigt rättfärdigar du mitt beteende att alltid ta en obläddrad tidning längre ner i högen.
adde: men du vet ju inte vad som hänt med tidningarna under. Tänk om någon grisat med en tidning och lagt den längre ner för att jävlas :)
Därför går det inte att läsa tidningar i ett väntrum:fuktare.
En forskare var nyligen ute och topsade i Stockholms tunnelbana och hittade en del substanser som man helst hade velat slippa känna till.
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.912391-bakteriesnusk-i-kollektivtrafiken
Det kan faktiskt tänkas att de fingrar som gubben hade slickat av så grundligt var hans renaste.
Uuuuuuäääääähhh!
Men samtidigt: ja, precis så här känner jag typ varje dag när jag åker kollektivt.
Bra, solidariskt (dyrt) miljöval.
Dåligt för min själ och, i en möjlig framtid, ngn av medpassagerarna som en vacker dag kommer få sig en rejäl utskällning och uppläxning rörande hygien, hyffs och vanligt jävla folkvett.
Ähmen USCH!!!
Skicka en kommentar