Torsdag var en bra dag som började dåligt. Jag kände mig allmänt grinig och trilskades som en glassugen femåring.
Framåt ettsnåret hade jag bestämt fika med Ola och vi skulle ses på Espresso House, Vasagatan för att ventilera lite - sådär som bittra småbarnspappor bara kan.
När jag ska beställa så möts jag av en exremt speedad kille som frågar vad jag vill ha. Jag säger att en latte ska jag ha och innan jag hinner blinka frågar han om jag ska ha en stor. Mitt dåliga humör har saggat ner min hjärnförmåga så till den milda grad att en limsniffare skulle verka närmast alert i jämförelse.
Då ser jag skylten med priser. Det står bara "Cup", "Small" och "Large". Alltså bara en sådan sak. Vad är det för fel i huvudet på dem som väljer att blanda in "Cup" i det extremt etablerade smallmediumlargesystemet? Jag skiter väl för fan i hur de tänker servera den. Om jag väljer Small och de levererar den i kopp så skulle jag knappast bli så paff att jag fick en hjärnblödning. Däremot kännsdet extremt idiotiskt att behöva beställa en "Small" för att få en mellan. Vad är det för fel på de svenska benämningarna liten, mellan och stor. Och varför i h.....e måste de krångla till det i sann amerikans anda och ge konsumenten valmöjlighet ner på molekylnivå. Räcker det inte med två val som alla andra har?
Jag frågar förvirrat:
"Är small medium eller?"
"Japp", säger killen och greppar mellanstorleken i ett huj och låter den rotera i höghastighetsnivå i luften innan han fångar den fräckt med andra handen. Hela hans rörelsemönster är som taget ur filmen Cocktail. Killen står och dansar och är överkäck. Precis sådär överkäck att man får lust att slå en hård nävmacka rätt i ansiktet på honom.
"Var det bra så?"
"Ja" (kort och surmulet)
"Dåå blir det tjugosjuuu kroonor", säger han med något förställt röstläge. Jag ger honom kortet och han tar det och missar nästan kortskåran för att han är en sådan lajbans discokille. Jag verkligen kände att jag hatade honom just då. Fattar han inte att hans inspirationskälla, Cocktail, var töntig redan när den kom. Dessutom är det ett halvtaskigt kaffehak han jobbar på - inte studio 54.
Jag satt och vräkte ut mitt missnöje med discodandyn och en massa annat. Ola var inte så dålig heller för den delen. När jag gick därifrån var jag på riktigt gott humör. Helt lugn och avslappnad som efter en massage. På kvällen kom mommie och poppie och passade juniorette medan jag och min kära gick ut och åt.
Det var som meditation.
Tänk vilken tur att världen är full av idioter egentligen. Hur skulle man bränna dålig energi utan dem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar