Idag äntrade i alla fall exakt en sån jävel min morgonvagn. En klassisk daybreaker. Han var en perfekt prototyp med sina färdigslitna femtusenkronorsjeans från Armani, fullstajlad avenyfrisyr (blandras mellan punkare och schtekare) och en djupt v-ringad t-shirt med retrolook på trycket (som av en händelse råkade innehålla ordet ROCK). Han stod och försökte se lite ledig och frän ut, samtidigt som han åt ett äpple och upprepade gånger justerade ett chict litet vristband i läder med infällda nitar, som han högst troligt införskaffat på NK. När han var färdig med äpplet basketkastade han skrotten mot papperskorgen. Men missade. Fy fan vad Rock n' roll att skita i att plocka upp det. Sedan började han piffa till sin frisyr med sina Marc Jacobsbrillor.
Jag kände hur jag började hårdhata honom. Hade jag varit lite modigare hade jag gett honom en syrlig komplimang inför hela vagnen. Typ, sagt att han såg härligt rockig ut och frågat hur han lyckats slita hål på jeansen ända från kukhöjd och långt ner på smalbenen. Och hade jag varit jävligt modig hade jag troligen pekat på honom och vrålat att han var ungefär lika mycket rock som Robert Wells är med sin röda frack och pianogitarr...
Men jag är lika försynt som Nasse. Det är därför jag bloggar istället.
21 kommentarer:
Välkommen till musikbranchen Mike.
-Luca
haha lägg av. det där var ingen musikkille.
Ja, du får väl lära av dina ovänner uteliggarna när det kommer till offentliga spontaniteter. Eller bo nåt år i Italien så släpper den där spärren.
Jag har en fruktansvärt bitter eftermiddag. Jag hatar människor. Men så kom jag på det... Den bästa medicinen mot den obehagliga känslan när man misstror världen: att gå in och läsa din blogg. Då inser man att det finns fler som avskyr idioter där ute. Jag är inte ensam. Det finns andra kloka människor som ledsnar ibland. Tack! Du gjorde min dag!
word och amen. vill du se ut som rock får du leverera rock.
Kryllar av dom hemma i stockholm och jag avskyr varenda jävel innerligt. Tack för att du formulerar exaktdet jag känner!
helvete också! Du måste ju börja reagera...agera...skit samma, gör nånting. Själv höll jag på att ställa till med en scen inne på systemet men eftersom jag bor mitt ute i ingenstans så har jag inte råd att bli klassad som byns galning. Du har ju alla möjligheter i världen att peka, svära och ställa till med allmän oreda.
Hahahahaha!
"...lika försynt som Nasse"
Enda grejen med Nasse är att han får slita hårt för att nå din nivå av fullträffande sarkasm, ironi och verbalt örfilande.
För övrigt har jag också jävligt svårt för så'na där överstajlade grabbar. Det ÄR nog nå'n sorts allergi - bara det att Clarityn inte funkar. Har sett looken på nyskilda 40-åringar . . . shit asså!
Vilken åldersklass höll ditt exemplar på morronvagnen? Nyfiken ;)
Jag trodde att jag hade någorlunda koll på vad ordet rock innebar, man har ju sett en del gökar, men det var innan jag läste boken om/av Mötley Crüe. Snacka om dekadens! Och den spysura attityden till allt och alla går inte att köpa eller ens lägga sig till med, man måste nog födas på grund av den.
Ok det här avgör saken! Vilken vagn och tid på morgon talar vi om? Jag sitter så gärna ett par säten ifrån och peppar till ett hedervärt utbrott.
Markattan
Åååå, säger det igen, kan jag få låna din skrivförmåga när du tar semester?
Usch ja, fakerockers hör till mina hatobjekt också. Min man är hårdrockare sedan barnsben och i stort sett alla hans vänner är på samma nivå. Jag har alltså sett min beskärda del av riktiga rockare, och vet exakt vad som skiljer dem från killen du beskriver.
En äkta rockare har för det första inte råd med märkeskläder. Han vill egentligen bara sitta hemma och gitarrunka fram häftiga riff och anser att det här med jobb är något man gör för att man måste. Rätt många av dem hankar sig fram för att få så mycket tid som möjligt till musiken och är följdaktligen nästan alltid panka.
En riktig rockare skulle aldrig ha en frisyr som ens påminner om en stekarfrisyr. För dem gäller endast två varianter och vilken man väljer beror på ålder och i viss mån insikt om den egna uppenbarelsen. Unga rockare har långt hår. Så långt som möjligt. De klipper sig aldrig, inte ens toppning är aktuellt, utan håret får växa tills det ramlar av. Vilket för oss vidare till frisyr nummer två: rakad skalle. Denna frisyr skaffas av rockare som blivit så tunnhåriga att skalpen lyser igenom det långa. Förvånansvärt många lever i förnekelse om att deras hår nått detta stadium utan försöker i stället genom snillrika hästsvanslösningar dölja den begynnande flinten.
En rakad skalle kompenseras dock alltid av skägg i riklig mängd. Alla rockare har någon form av skägg. Det kan vara helskägg, bockskägg, runt-munnen-skägg osv. Men nästan aldrig bara mustasch.
En riktig rockare skulle heller aldrig ha på sig en djupt V-ringad tröja, sånt är poppigt. Rockare har på sig bandtischor. Punkt.
hey mister!
varför inte skaffa en stuga någonstans på landet och flytta ifrån alla puckon i stan?
Det gjorde jag. bodde i Gbg och såg alla de här människorna du skriver om och fick nog. stack ut i obygden och fick frid. Bästa jag gjort.
dum som jag är så stannade jag inte kvar där. 2 år senare så var jag tillbaka bland pöbeln igen. dumt misstag. Det var en kvinna inblandad.
tjena/R
ps. tycket det där inlägget du skrev om när du hamna på toa efter någon som pissat ner ringen var hysteriskt roligt. skartade högt flera ggr.
Lola: jag är inte ovän med uteliggarna. men ja de är en källa till inspiration :)
Line: haha varsegod. härligt att höra.
burgschki: just precis.
jo tjena: haha ja usch.
anna: hahaha ja alla har väl sin gräns. min är väl bara väldigt avlägsen:)
go göbbe: hmm njae den här killen var snarare 30.
adde: the dirt. fan vad det var bra.
markattan: haha olika vagn och olika tid varje morgon. jag går efter kroppens klocka. typ :)
tvillingen: ta för dig! :)
anne: haha ja det är väl inte så mycket att tillägga då :)
garage: du jag har fan funderat på det. jag vill ha en stugapå en ö.
fast, som arbetandes inom reklambranschen måste du väl stöta på diverse köpta looker dagligen...
fredrik: hmm... inte köpt rocklook iaf.
Låter mer som nån med konto hos Shock där man kan köpa sig en personlig stil som är en exakt kopia av alla andra "alternativa" fräckingar. Det enda som krävs är att palla att gå omkring med skiten.
Hmm, undrar om jag går omkring helt ovetandes och kvalar in till hatobjekt... får ta mig en funderare :-)
Jag hatar även 'riktiga' musikkillar som försöker se ut som Dregen. Fejk är inte kul helt enkelt.
andreas: haha nädu, du är långt ifrån den looken. om du inte börjat bära färdigslitna armani sedan sist :)
molly: näpp. är det inte. :)
Nä, dithän har det inte gått ännu... :-)
Skicka en kommentar