Tävla i blodtryck

Imorgon gäller det. Då får vi äntligen tillgång till en blodtrycksmätare och kan avgöra vem av mig och Josefine som har bäst blodtryck. Jag är tämligen säker på att det kommer bli lite av en promenadseger för undertecknad. Josefine är inte lika säker.

Det hela bottnar i en konflikt som uppstod under frukosten i onsdags. Jag hade varit hos läkaren dagen före. En ganska pressad situation för mig som historiskt sett har lidit av ganska gravallvarlig hypokondri. Mot slutet av besöket efter att diverse provresultat hade redovisats, diagnos var ställd och åtgärdsplan var presenterad skulle ett rutinmässigt blodtryck tas. Jag vill understryka att jag träffade, inte en utan TVÅ specialistläkare på Sahlgrenskas kirurgimottagning. Ett inte helt stressfritt och optimalt förhållande för att mäta blodtryck med andra ord.

Läkaren tog blodtrycket under tystnad. Hon levererade siffrorna (som jag inte minns såhär på rak arm) och när jag frågade hur blodtrycket var så svarade hon, och låt mig härmed citera ordagrant: "Perfekt! Det kunde inte vara bättre." Alltid något svarade jag med ett världsvant lugn men inombords jublade jag. Så. Jävla. Gött. Här går jag runt med ett perfekt blodtryck. Ett state of the art blodtryck. Det kunde bokstavligt talat inte vara bättre. Detta levererade jag alltså under en situation som var minst sagt prestationsmässigt risig.

Tror ni jag får äga den positionen oemotsagd länge? Nä. När jag presenterar detta för Josefine så hävdar hon på volley att hon minsann också har perfekt blodtryck. Jag försökte då gå till botten med varifrån hon fått den uppfattningen. Hon sa att de altid sagt att hon har ett lågt och bra blodtryck... Well lågt och bra. Mitt är av specialistläkare uttalat P-E-R-F-E-K-T. En solklar skillnad enligt mig. Men alltså inte enligt min livskamrat. Idag ringde hon och pratade om att vi ska få låna hennes mammas blodtrycksmätare och kunna göra upp inför publik. Jag funderar på att låta filma det hela.

I samtalet noterade jag också att ett helt nytt superlativ plötsligt dök upp i hennes trashtalk. Nu var det ett helt fantastiskt blodtryck som nån bösig allmänläkare eller värre hade tillskrivit henne. Vid odefinierbart tillfälle dessutom. Och jag tror säkert att hon har ett helt ok blodtryck, bra och ingen blir gladare än jag om det till och med är fantastiskt. Men det är en jävla skillnad på definitionen fantastikt och perfekt. Jag tycker att jag har ett rätt starkt case här och imorgon gör vi upp.

Frågan är hur en sådan här tävling ska gå till. Är det en mätning vid given eller valfri tidpunkt? Eller kör man en bäst av tre? Vad säger ni, vad är mest kosher i blodtryckstävlingssammanhang?