Jag känner vemod.
Ganska nyligen skrev jag om Majornas egen Rikard Wolff som bor på samma gård som jag. Jag har liksom kommit att gilla den rackarn. Hur han sitter där med sin kvinna och förbrukar lika stora mängder nikotin som syre.
Så igår när vi åt frukost var det plötsligt en stor folksamling på gården som levde om och plötsligt började det baxas ut stora mängder obehandlad furu från någonstans på gården. Köksmöbler, bokhyllor, en bastant kommod och några andra ospec träpjäser. Först tänkte jag vindsröjning men sedan såg jag flyttlådor, lampor och lite allt möjligt. Mitt i allt kom herr och fru Wolff. De kånkade ett par varv och svalkade sig med lemonad och en rök. Det var då vi insåg att de höll på att lämna oss.
Wolff och hans donna har varit de udda fåglarna på gården. Alla andra är så präktiga Svenssons. Rejäla människor. Både jag och J har börjat gilla Wolff & Co för att de är så softa. De hälsar alltid och för att de varken har lust eller mandat att döma andra. De har fått en att känna sig bra och det har kännts som att de verkligen har diggat att bo här. Och nu är de borta. Fan. Det var J som först utbrast att hon tyckte de var de bästa här omkring men jag kunde bara hålla med. Helt uppriktigt känns det lite deppigt. De har stått för unerhållningen och alltid funnits där. Jag har vant mig vid att höra deras mumlanden, tidningsprassel och att känna lukten av smuggelcigg ända upp i mitt vardagsrum. De har på något märkligt sätt bidragit till en hemmakänsla. Det känns verkligen tomt redan efter en dag. De fattas mig. Oss.
Under hela frukosten idag spanade jag förgäves ut över gården i något naivt hopp om att få se dem komma gående. En stund hoppades jag att det inte var ett flyttlass som gick igår utan att familjen Wolff bara bytt stil. Tröttnat på furu och ville ha en clean start. Men gården gapar så tom. Kvar finns bara ett gäng skrikande snorungar och deras sobert praktiska fleecemorsor. Det känns nästan lite för jävligt.
Och jag kan bara konstatera att Rikard Wolff has left the building.
8 kommentarer:
Du får adoptera någon annan Majorna stofil. Annonsera i Majorna/högsbo tidning eller helt enkelt gå ner till Systemet på Karl-Johansgatan och kidnappa någon. =) Det finns ju så många. klart att vi kommer att sakna att se dom.
Johan I Majorna
De har flyttat till Berlin givetvis. Något annat är inte möjligt.
Ersättning kan ske i form av någon/några av medlemmarna ur chill-out/street-legal/smackpundargeeksen i höraet av Zenit.
Börjar undra om dom är verkliga, eller en levande installation. Dom är ALLTID där
Nej, vad trist. Nu blev jag också lite deppig.
Det är trist att man inte kan få bestämma vilka grannar som ska stanna för alltid. Och vilka som ska flytta omgående.
johan i majorna: haha nä jag passar. man kan itne ersätta wolff med random streetbum. ja. bor din tjej på samma gård förresten?
nemo: tror du. berlin. fan lyckos dem. vilka smackpundare snackar du om?
jenny: ja, man blir ju det. de har ju blivit en del av ens liv ju. damn.
johnny: ja isåfall vet jag en lägenhet som hade stått tom om tio minuter :)
Haha, samma här!
Mike
Såg detta klipp precis och tänkte på dig av någon anledning hehe
http://www.youtube.com/watch?v=eXYrThC3N3I
/D
dante: hahaha fy fan vad lustigt. jag och min flickvän kollade på chewed up igår. och fan vi skrattade så vi vred oss. han är fan helt sjukt kul.
Skicka en kommentar