JAG LOVAR!
Det här är sista kattinlägget (iaf på ett tag). Bloggfrossa ska inte bli någon nedrig kattblogg, men det händer helt enkelt inte särskilt mycket när man ligger hemma i influensa, så man får ta vara på vad som bjuds.
Igår kom jag på Ryssland med att klättra i bokhyllan. Först blev jag lätt irritetad. Jag misstänkte att han gjorde det på rent jävelskap. Sedan klämde han sig dessutom in bakom en rad en pocketböcker och sparkade ut halva hyllraden. Jag tänkte att den här katten kommer bli trubbel. Tills jag såg vilken bok han fastnat för.
Vi började gapflabba och J slet fram kameran och fotade det lilla pervot (med blixt) med tassarna rätt i kakburken så att säga. Ryssland blev förnärmad och såg lätt besvärad ut. Tror jag det. Vi kom ju på honom med att snusksurfa i biblioteket.
Jag hyser stora förhoppningar om den här katten.
10 kommentarer:
Katter är luriga på det viset, att de kryper in under skinnet och tar över rätt så ordentligt. Helt så där apropå bara ;)
Här kommer ett ljudklipp angående katter..
http://www.rixfm.com/webbradio/audio.php?mode=rixfm&id=3529
Jag hade på allvar hoppats att min makes exemplar av den där fruktansvärda boken var det sista efter de högmotiverade bokbål den (iallafall borde ha) orsakat.
Å andra sidan väcktes en tanke. Jag kan träna mina katter att attackera just den jävla boken och så kan jag själv stå med ett oskyldigt och medlidande anlete när han upptäcker spillrorna av litteraturens mest uppkräkta (nåja, i alla fall strax efter Camilla Läckbergs Tyskungen) bok...
Förnärmad? Han såg ut att tänka "Sköt dig själv och skit i mig! Pucko!"
Vilken snygging ni har skaffat.
för min del får du lägga upp hur många kattbilder som helst. Du blir aldrig tråkig!
Lovar att säga till då, så oroa dig inte :-D
diana: haha ja de gör det va?
nifooto: haha ja det var kul trots att det var rix.
emeles: haha så ni har också den i hyllan. läste ditt inlägg om läckberg. mycket roligt.
mrarboc: men han blev förnärmad. promise:)
beabeata: haha ja jag vet
anonym: tack! :)
Han såg mkt förnärmad ut. Vilket minspel!
Huga, den där boken är det värsta som någonsin publicerats. Men katten var väl söt.
Skicka en kommentar