Min flickvän älskar att lyssna på radio. Just nu lyssnar vi på Kalejdoskop i P2. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det ljud som knullar mina öron, men det är en balinesisk röstorkester som heter Sekaa Kecak Puspita Jaya som håller låda. Sug på den. Kulturellt så det förslår. Och plågsamt vill jag lova. Det verkar verkligen aldrig vilja ta slut.På programmets sida står det:
Det är en transliknande och mycket smattrande upplevelse att lyssna till rösterna ifrån 75-150 män som genom svängiga polyrytmiska variationer berättar historien om när Prins Famas skulle rädda sin blivande fru Sinta som blivit tillfångatagen av den grymme kungen av Lanka.
Ehh... OK? Det sammanfattar i alla fall ganska bra den ljudtortyr de där balinesiska killarna utsätter mig för just nu. Dubbel förnedring är att jag dessutom betalar för att de ska få hållas.
Ett återkommande stycke är när hela gänget röjer loss med ett fruktansvärt ettrigt ricka-ticka-ticki-ticki-ticka-tacka-TJA-TJA-TJA-läte. Det är precis som att de har varsin kulspruta mellan läpparna och tokhåller in avtryckaren. Det låter som en blandning mellan det där fågelaset som gäckar Kalle Anka på julafton och Povel Rammel på speed. Jag blir helt tokig. Blodet kliar i mina vener. Det är antagligen blodtrycket som protesterar. Jag känner lust och iver inför tanken att preppa ett par tubsockar med varsin Lux-tvål och springa in på deras lilla jam och börja veva hejdlöst. Fy fan vad skönt det skulle vara.
Det är egentligen helt oförsvarbart att sända sådan här skit. Det finns orimligt mer än tre personer i hela landet som tycker detta är en fet happening. Men visst. Jag lyssnar och jag betalar gärna skatt för att smal kultur ska få lite bredd. Men då kräver jag fanimej att P2-svinen kör en temahelg på nepalesisk näsflöjt vs. growl snart.
Jag vet att ingen tvingar mig att lyssna och på frågan varför jag inte bara stänger av: Dels orkar jag inte resa mig ur soffan och dels måste jag faktiskt erkänna att jag gillar känslan som uppstår när jag hetsar upp mig över obetydligheter. Lite som en slags vredesonani. Typ.
26 kommentarer:
När en kompis tatuerade sig några år sedan så följde jag med henne under sittningen. I studion hördes "musik" (jag vet fan inte vad man ska kalla det.. därav ""..) och jag frågade vad det var. Han svarade glatt att det var mongolisk strupsång.
Så det lyssnade vi på i 1,5 h... *harkel*. Det var en.. upplevelse. Vilken form av upplevese är svårt att säga.
heidi: haha men jag kan tänka mig att det funkade bra som ett mentalkt bedövningsmedel??
Läs mitt senaste inlägg och se om du håller med mig angående sportjournalistik :o) Jag tycker alltid som dig, nu vill jagse om du tycker som mig...
Lux, ett bra val. För inte vill man att dom ska ligga där i sin blod och lukta illa?!
/adde
Vredesonani är lätt dagens ord, ännu ett välformulerat bidrag till SAOL.
jag måste erkänna att även jag (och säkert många fler med mig) uppskattar hur du retar upp dig över obetydligheter. inte bara ATT du gör det, utan HUR du gör det. det är ju kalas varje gång! :)
Men då borde du verkligen se filmen Baraka från 1992. Tamigfan om inte detta gäng är med i en lång scen där.
Hur menar du att du betalar för att höra det? Strömkostnaden?
Hey, kolla upp mongolisk strupsång på youtube. Vet inte om det är hälsosamt att -lyssna- på ordentligt, men en upplevelse.
Mike.. ursäkta inte dina små vackra utbrott! Jag blir så lycklig när jag ser att motsägelsefulla, genombrighta pers kommer hit, läser hela inlägget och irriterar sig på det. Det är underbart. ..då vill man ha deras kommentarer. trodde din skadglada sida också fick en binär orgasm av sådana ettor och nollor.
Vredesonani kan jag relatera till. Men jag började såklart fundera på det där med utlösningen och hoppas att det inte har något med "falling down" att göra.
Pensinärer retar också upp sig för småsaker och får högt blodtryck... men då handlar det kanske mer om faktumet att homosexuella får tv-tid eller när de inser att Christer Sjögren är dödlig (för övrigt en av de otäckaste människorna som finns).
jennie: ska kolla.
adde: lux är kvalité. en bra hård tvål.
lintin: haha ja fan det skulle de gilla. det ordet.
lida: tack så hemskt mycket hörru.
joe nice: vaddå? vad är det för film? ja sveriges radio finansieras ju me skattepengar och efter som jag betalar skatt så... hmm det där med strömkostnaden hade jag inte tänkt på. fan det är ju en ganska direkt kostnad.
oskar: ja jag får kolla in det. låter fantastiskt.
30+: hahaha kan du relatera till det härligt. utlösningen. ja det blir ju själva blogginlägget :)
milla: vaffan säger du- är CS dödlig?
Jag har haft förmånen att få höra detta live på Bali -97, ägaren till det hotell jag bodde på ingick i en sådan grupp och ville absolut att man skulle gå på deras "konsert". Han gav en liten teaser om vad som väntade, bl a då den mässande ljudbilden - jag valde en annan föreställning.
//Canana
Jag känner igen den härliga känslan av att bli helt uppumpad av vrede. Jag brukar alltid vara som bäst i alla mina patetiska försök att inta rollen som atlet och pissa på andra lärarstudenter i innebandy när jag lyckas få en glimt av veckans Telia-reklam. Det är lite samma effekt som när Ferdinand sätter sig på humlan.
Kan man få ett smakprov balineserna någonstans?
canana: haha det kan jag tro det. fy fan.
caravaggio: haha veckans telia-reklam? vilken då?
caravaggio: gå in på P2:s sida och lyssna på gårdagens kalejdoskop. it's worth it. jag råkade också höra denna lilla konsert och blev helt till mig i trasorna över hur fantastiskt konstigt det var.
mikebike, varför är du alltid så sur? gillar du inte att andra är bättre än du på vissa saker.. som till exempel balinesisk vaddetvar?
miss muffin: haha nä jag tål inte att balinesernas röstorkester spöar skiten ur min.
Vilken Telia-reklam som helst. Dom frambringar lika mycket adrenalin allihopa.
jag visste väl att det låg avundsjuka bakom alla dina vredesutbrott. samma gäller robert wells eller? om man bortser från att det är avundsjuka som är drivkraften bakom senaste inlägget så måste jag säga att det är ett skitroligt inlägg. det är en vacker bild du målar upp.. där du blir knullad i öronen av skönsången från bali.
Äh! Detta är ju en av de häftigaste upplevelserna som finns (om man ser dem live, som säkert alla svenskar som besökt Bali har gjort..)
Det hade varit en helt annan sak ifall det varit ett gäng svenskar som skulle återskapa Kecak. I P2.
/Maja
För ett par år sen så var jag och en kollega på väg hem från ett kundbesök och vi hade på P3, nåt humorprogram där några skåningar, tror det hette "hej domstol" hade ett temaprogram: Rädda P2 i P3. Det var helt hysteriskt kul och dom körde "musikexempel" med div. elektronika som sades vara autentiskt P2 men som lät nåtsåförjävligt. Sen hade man en fejkad insamling där man kunde vinna bl.a. en tunna tranbär. Vi garvade oss nästan av vägen, jag grät av skratt när jag hörde detta!/mvh exilväschötten
caravaggio: tv? print? webb?
muffin: tack tack. du skulle varit med :)
maja: sorry men jag har väldigt svårt att tro att det kan klassas som häftigt oavsett hur jävla live man ser det. men jag lovar att ge det fem minuter om jag åker till bali :)
exilväschötten: hahaha ja det kan jag tänka mig. låter fantastiskt.
Nämen inte ska du klaga på bedårande gossar med sexiga röster. Nästan så kåtheten drar i ryggmärgen.
Vredesonani?
Jag trodde du var nykär och nykulturell...
-Luca
daniel: haha nä, sjysst koppling du gör till EMD hörru :)
luca: japp jag är kär, nykulturell är nog att ta i och så var det ju inte onani i ordets rätta betydelse.
Baraka är en vacker film utan handling, men fylld av märkliga scener. Jag fick upp ögonen för den när de använde en snutt ur den för att visa kvallen på en platt-TV. Ryktesvis är den bra att röka på till för de som ägnar sig åt det.
joe nice: ryktesvis ja... hahaha!!
Skicka en kommentar