tisdag, februari 11, 2014

De äter mig ur huset

Jag brukar störa mig på människor som tillskriver sina husdjur en närapå övermänsklig intelligens. Ni vet: "Åh min hund, katt, undulat, hamster, minigris, orm, dvärgbälta är så himla klok... vet ni en gång satt han/hon och bla bla bla..."

Visst, vissa djur är säkert mer högpresterande än andra, något som och på vissa plan kan tolkas som stora mått av intelligens. Men jag har alltid tänkt att majoriteten av alla standardhusdjur ändå besitter en ganska begränsad slutledningsförmåga och vanligen handlar utan någon grövre konsekvensanalys.

Dock börjar jag vackla. Inför mina katters (Ryssland och Frallan) sjukt beräknande hjärnor. Den senaste veckan har de överraskat i sin sneaky mastermindness. De verkar i skuggtimmen och levererar sitt meddelande mer effektivt än det klassiska hästhuvudet i sängen. De sabbar livlinan till mina Apple-produkter utan pardon. Och det värsta är att jag inte kan vara hundra på vem av dem det är. Frallan ser alltid skyldig ut och ryssland tittar alltid avmätt på mig. Det har hänt flera gånger förut och visst har jag tyckt att det har varit märkligt, men ändå tänkt att det måste ha slumpat sig så, att det bara råkar ha blivit mina hörlurar eller sladden till min mobil-, padda- eller datorladdare de väljer att gnaga av i skydd av natten. När ingen ser på.

Jag har förbannat dem men haft överseende med hänvisning till att de inte förstår bättre. Den gemensamma nämnaren är att det alltid händer när de är missnöjda med något. Vanligen mängden förplägnad. Om man ignorerar dem när de är missbelåtna med sin dagsranson – då jävlar – kommer hämnden levererad tung som en familjebibel.

I veckan inträffade ett liknande scenario. Ryssland och Frallan vankade av och an och signalerade med sin tydligaste tydlighet att de ville bli serverade. Men eftersom Ryssland är på den absoluta gränsen till "full blown obesity" och de överlag har fått lite mer än veterinären ordinerat så var kiosken stängd kan man säga. Jag och Josefine gick och lade oss för att titta ikapp lite Girls och Looking och somnade. Hon med datorladdaren på sin sida, jag med telefonladdaren i telefonen på min sida.

På morgonen när jag skulle stänga av larmet upptäckte jag att min telefon bara hade 20% batteri kvar, vilket var märkligt. Så jag kopplade ur och i laddaren igen, men utan framgång. Ingen signal. Vid en snabb okulärbesiktning kan jag inte förstå varför, men så använder jag mitt taktila sinne och låter fingertopparna löpa längs sladden. Och där var det. Brottet. Sladden var avbiten och det var den enda sladden med den lilla lightning-kontakten jag hade kvar. Jag kved och bad Josefine att sträcka mig datorn så att jag kunde kolla vad en ny sladd kostar och vilken affär som är närmast. Död. Datorn var död trots att laddarsladden satt i. Jag började befara det värsta. Att de klippt den kabeln också så med ett ryck lät jag sladden löpa mellan mina fingertoppar och mycket riktigt, där var brottet. Jag kände hur det började bulta mellan mina tinningar. Det är min gamle vän Mörkret som kom på blixtvisit. Jag kan inte beskriva det hat jag kände mot kattjävlarna just då. Det var som en blurrig jävla kaksmet.

Plötsligt hörde jag ett ljud bakom mig utifrån hallen, så jag vände mig om med sladden i händerna, och mötte Frallans blick. Han såg skyldig ut. Stirrade avvaktande. Jag vände på huvudet och tittar på Ryssland som låg i sängen. Han stirrade uttryckslös tillbaka mot mig med sin avmätt och aningen kyliga skepsis. Vi blev stående så under ett ganska långt ögonblick, i en slags blängversion av en mexican standoff, där alla vet att den som gör första draget förlorar. Självklart blev det jag som förlorade. När jag hämtade andan för att ge ifrån mig ett avgrundsvrål såg Frallan sin chans och pep iväg snabbare än en blixt.

Det tog en stund för mig att inse hur jävla beräknande de varit. De har liksom betraktat, sett samband och helt uppenbart förstått att laddsladdar är den moderna människans akilleshälar. Hit em where it hurts. De små svinen har alltså gått, i godan ro, från ena till andra sidan och av alla sladdar valt just de tunna krispiga apple-sladdarna och bara klippt dem. Alltså det är så djävulskt att jag nästan tappar andan. För att inte tala om vilket slag mot ekonomin. Två sladdar som kommer att kosta mig totalt runt en tusing. Bara sådär.

Jag tjöt att jag önskade att de hade fått sig en rejäl kyss men blev påmind om när Ryssland hade bränt sig på nosen av en glödlampa och på reflex sprutbajsade ner hela min iMac + närliggande vägg, att jag skulle förlora vilket som. Ett sånt gissel. Det jag kan ta till nu är justera ner lyxighetsgraden på deras proviant och medvetet köpa Friskies eller nåt annat budgetfoder för att jag vet att de kommer bli så jävla onöjda. Men jag vet inte om jag vågar. Vem vet vad de tar sig till då?

19 kommentarer:

Unknown sa...

Låsbart skåp med laddfunktion (aka eltjuv som dragits in på något vänster. Förvara laddare mm enbart i skåpet. Metallförstärk den delen av eltjuven som sticker ut på baksidan (obs med ett gummihölje eller plasthölje ovanpå så du inte grillar dig själv), var noga med att låsa skåpet och invänta nu deras nästa drag. Lycka till!

adde sa...

Djur som biter på sladdar är läbbigt. Eller är dina så smarta som de verkar så kanske de har koll på svag- respektive starkström?

mikebike sa...

Kerstin: det låter avancerat som fan.

Adde: Det verkar som att de har full kontroll. De har aldrig bitit i en elsladd utan pinpointat hörlurar, dator- mobil och paddladdare.

Serafim sa...

Senaste offret var mina hörlurar/headset till telefonen. Ungefär de 20e raden. Lägg till ett par datorladdare och cirka 5 laddare till mobilen. Terrorismen sker huvudsakligen nattetid.

Förslaget är att köpa riktig tjockismat hos veterinären om du inte har gjort det. Innehåller typ smaksatt sågspån så de är mätta. Mina terrorister är smala och får fri tillgång på torrfoder. Däremot tigger mina huliganer god mat som de moffar i sig för att sedan spy upp. Företrädelsevis i sängen, på någon filt eller matta. Skor eller väska går också bra.

Ellet sa...

Älskar katter! Ni får dra förgrenare till ställen som är obekväma för dem att hitta sladdarna på, typ precis ovanför sängen så ni har sladdarna mellan er eller något sånt.

Och förövrigt har vi kattsuttit två katter. En hette Frallan. Illsvart. Glodde på en och funderade hur han skulle kunna ha ihjäl en fortast. Dök upp när mn minst anade det och bara psykade en. Det var Alcatraz den helgen, för katten hade lärt sig att öppna dörrar, ge sig på lås OCH den där barnspärren på fönster. Gissa om vi sov gott?

….

Honey sa...

Som någon redan sagt, köp riktig tjockismat hos veterinär. Min Max är nästan exakt likadan som Ryssland och var också och tangerade full-blown obesity för några år sedan. Köpte Royal Canin Obesity management (som inte innehåller sågspån, men rätt mycket protein och inte ris och trams) och det funkade svinbra. Det är dyrt, men de ska å a s inte äta så mycket. Går bra att ge även till otjocka katter, Sam åt det också och verkade inte må dåligt eller svälta.

Talsey sa...

Vi hade en katt som hämndbajsade på pappas sida av sängen (aldrig mammas) när hon kände sig kränkt.

På tal om katter och sängar. Glöm inte bort att fästingkolla dem innan ni släpper in dem i sovrummet om ni ska ha dem ute framöver.

Lotta Sultan sa...

oj. vi som kollar blocket på "kattunge" just nu. äntligen har lars gett med sig. jag skrämde honom med råttor och sa att dom INTE bor i hus med katter i. i slutet av sommaren blir det nog.

Arne sa...

HAHAHA! Vill höra Josefines sida av det här också... Vilka små gnagare! Min katt biter absolut inte på några sladdar, men hon anfaller mig när hon är sur... till exempel för att det regnar. Skrattade rakt ut när jag läste om hur Ryssland sprutbajsade ner din dator.

I mitt huvud sa...

Om jag vore du skulle jag definitivt inte våga annat än att ge dem vad de än ber om!!

Ontherun sa...

Dags att lära känna tecknen: http://theoatmeal.com/comics/cat_kill

gatsten sa...

Köp en sjysst Androidlur. Förslagsvis av märket Sony eller HTC. Snyggare, bättre och inte Svensson. Skulle de bita av sladden där köper du en ny för ngn tia. Slut på aggressivt överprissatta produkter med andra ord.

Marie Swahn sa...

En lämplig hämnd skulle kunna vara att exponera Ryssland och Frallan som två fashionistas. That would hurt!

http://meowtfit.tumblr.com

Louise sa...

Haha dessa katter. Våra nöjde sig dock med att tugga på kontakten man sätter in i datorn. Bara på macen inte de andra datorerna. Vi la citronklyfter vid våra sladdar sen dess har de inte tuggat.

Frida sa...

"laddsladdar är den moderna människans akilleshälar. Hit em where it hurts."

Hahaha!

Tack för att du bloggar, hysteriskt kul inlägg - även om jag lider med dig i din laddarbrist.

Honey sa...

Förresten. Att straffa dem med att köpa Friskies kommer bara straffa dig själv i slutändan. Jag bytte till svinbillig mat ett tag och den stanken som kom ur kattlådan var på gränsen till kemisk krigsföring. Fy satan.

Anonym sa...

Köp metallspunnen bromsslang på metervara och trä sladden igenom dessa, bör hålla och vara väldigt obehagligt att tugga på, eller så lås ute fettisen & hans kompis några dagar så de får lära sig vad "life in the hood Hising Island style" är så kanske de uppskattar det mysiga villalivet sen!Mvh/exilväschötten

mikebike sa...

Serafim: usch vad dystopiskt.

Ellet: Sneaky bastards!

Honey: ja jag får se över fodret. men håll med om att det känns lite förnedrande att behöva muta sig ur nattens vandaldåd?

Talsey: åhh kan inget bara få vara enkelt?

Lotta; haha du jag har en råtthistoria att dra för dig (om en inbillad råtta som visade sig vara katt).

Arne: haha kommer du ihåg det inlägget?

I mitt huvud: nä ibland ska man kanske böja sig för terrorn.

on the run: Haha

gatsten: hmmm...

Marie Swahn: Om inte annat för sin egen njutnings skull.

louise: citronklyftor. du hör ju. ska det behöva vara så? :)

Frida: tack så hemskt mycket!

exil: låter lite väl mycket vansinnesprojekt för min smak.

Anonym sa...

Gnid ättika på din nya sladd så får den nog va i fred. Du vänjer dig nog vid lukten efter ett par dagar ;) Anna