I morse drömde jag den sämsta drömmen ever. Jag drömde att jag låg och sov. På sidan. Jag andades tungt. Det var allt. Inga explosioner, biljakter eller spänning. Inte minsta spår av drama eller trauma. Sedan vaknade jag och drömmen övergick sömlöst till verklighet. Jag låg till och med i exakt samma ställning som jag gjorde i drömmen. Så himla värdelöst.
Grejen med drömmar är ju att det är ett slags upplevt medvetet tillstånd. När man sover riktigt djupt minns man inte ett skit, allt är en svartruta, och det är egentligen det mest vilsamma tycker jag. Men när jag väl drömmer föredrar jag om hjärnan bjuder på skruvade grejer. Gärna obehagliga som fan. Då vet man i alla fall att man lever. Nu kändes det bara som att jag redan hade varit vaken i en evighet när jag väl vaknade. Visset.
En gång drömde jag att Ingrid, min 90-åriga granne på Såggatan, bjöd in mig på kålpudding och sedan krävde sex. Det var ren terror. Jag satt i hennes vardagsrum och svettades svårt av stressen när jag desperat försökte hitta argument för att först slippa äta och sedan slippa tillfredsställa henne. Det kändes så fruktansvärt verkligt. Lukten av malkulor och gamla veck trängde rätt ut genom drömmen och in i mina näsborrar. Där satt jag, darrande och hulkade, medan Ingrid kraxade uppeggat blottade de ostbetäckta gaddarna i sin lösgom. Det var en fysisk kraftansträngning den drömmen. Jag var alldeles slut i kroppen, den där surrande känslan som efter en rejäl kraftansträngning när mjölksyran precis gått ur musklerna. Obehaget hade varit och nosat på livsfarligt pulshöjande nivåer men euforin som följde när jag förstod att det bara varit en dröm var gott och väl betalning nog. Drömmen hade föregåtts av att jag en gång hade mött Ingrid i trappupgången med en ungnsform som både visuellt och doftmässigt påminde om hur jag föreställer mig resultatet av receptet på bajsgratäng. Den skulle hon över till sin granne (kk) Nils i trappuppgången bredvid med. Hur sexet kom in i bilden var också enkelt härlett till verkligheten. Josefine hade vid ett flertal parti av sällskapsleken Screw, Marry, Kill som är en slags upphottad versionen av pest eller kolera, just valt att blanda in vår kära granne Ingrid. Något som min hjärna hade plockat upp för att utöva tortyr i drömmen. Uppfriskande.
Men den här jävla drömmen om att jag låg och sov. Den måste kvala in på top tre dassigaste drömmar jag någonsin har haft.
Vilken är din sämsta dröm?
11 kommentarer:
Sämsta drömmen var när jag dog men skulle få vara kvar i andlig form i tre dagar och min fru var den enda som kunde se och höra mig. Det var en läbbig dröm.
Jag drömde i morse att jag slipade en dörrkarm. Jättenoga. Myckte realistiskt, noga och boring.
Vilket jag just skall göra på riktigt. På så vis får jag ha tråkigt två gånger.Häpp!
mrelway: Ja det låter obehagligt. men ändock, lite spännande, om än i ångestform.
Raggoparden: haha ja sisyfosdrömmar är bland det värsta. Nästan så du borde se det som färdigmålat nu då.
Men fy fan vad läbbigt!
Min värsta är när jag plötsligt ser hur det rör sig under skinnet på min högerarm som plötsligt spricker upp och blottar mängder men stora feta vita larver.
Din dröm om sex med gamling slår min.... :-)
Markattan
Dom dåliga drömmarna förträngern man ju i stort sett direkt men gissar på att det är nån liknade dröm som din som är min sämsta.
Ett par dar sedan drömde jag att jag och en kompis startade bilverkstaden för idioter (ja det var namnet) och det enda vi gjorde var att typ byta lampor fylla på olja dvs enkla saker.
Och vi tog 1500:- i timmen för det var det lite svårare saker tog vi mer MEN vi gjorde då inget själva utan lämnade in den bilen till annan verkstad som tog normal timmpenning.
Det skumma var att det var en success och vi gick med miljon vinster varje år.
Tydligen fanns det månag idioter som behövde byta lampor,etc :=)
Drömde en gång också att jag sov och drömde mardrömmar (i drömmen alltså). Det fina i kråksången var dock att jag i drömmen drömde att jag drömde (ja). Var liksom tre nivåer ner a la Inception så vaknade upp av att jag drömde en jävligt obehaglig mardröm två ggr innan jag vaknade på riktigt. Och nej, jag medicinerar inte... Nasty shit.
För någon vecka sedan drömde jag att Stålmannen skulle blåsa bort all sand i Saharaöknen. Under sanden fanns massa guld och gamla cyklar. Sen skulle man bygga bostäder där för att det rådde bostadsbrist.
Ibland (läs: fyra gånger hittills) drömmer jag att jag upptäcker att jag kan flyga.
Det deprimerande är att jag liksom bara sakta flyter fram på cirka 1,20 meters höjd, och folk runt omkring mig på gatan tittar ner på mig när de passerar i vanlig promenadtakt.
Jag viftar med armarna och gör "masken" men kommer ändå inte fortare framåt. Och jag har en känsla av att jag inte kan nå marken igen och sätta ner fötterna.
Mina sämsta drömmar, om man bortser från mardrömmar i största allmänhet, är drömmar där jag är på jobbet. Bara är liksom. Jobbar, pratar med folk, precis som vanligt. Då vaknar man sen och bara DET ÄR JU EXAKT DET JAG SKA GÖRA OM 50 MINUTER. Värdelöst.
Sämsta drömmen jag har är att min man vill ta ut skiljsmässa. En återkommande mardröm.
Den är rätt skön att vakna upp ifrån.
/Mia
markattan: ja i äcklighet ja. men vilken är din sämsta?
grizzly: bilverkstaden för idioter... hahaha älskar idén men tror dessvärre att det blirtufft att gå runt.
greve kycklingben: åh fy fan. super-meta.
sara: den mänskliga hjärnan alltså ;)
larsson i majorna: haha en tydning på den skulle vara kul.
ellet: haha ja det är ju i princip samma sak som min.
mia: obehaglig, men du vaknar och blir glad att det bara var en dröm i alla fall :)
Skicka en kommentar