Jag la mig på soffan för att ta en power nap och vaknade med en ångestkänsla i hela kroppen. Jag tittade mot tv:n. Allsång på Skansen. Phew! Det förklarade saken. Jag får alltid ångest av Allsång på Skansen. Riktig jävla rå-ångest. Vet inte varför egentligen men jag får en sådan otrolig märklig känsla av det. Det hade förgiftat mig i sömnen. Hela programmet känns lite som SVT:s tolkning av Groundhog Day. Samma låtar, samma artister och samma hjärtligt ekande tomma och klämkäcka skämt till spelad trevlighet – avsnitt efter avsnitt år efter år. Tv-formatet där inga artister riskerar att passera bäst-före-datum utan behandlas som whiskytunnor. Alltså, jag vill inte ogilla Allsång på Skansen (det känns så väntat) och jag vet faktiskt inte ens om jag gör det. Men jag får ångest av det.
När jag vaknade trodde jag först att jag dött och hamnat i fiol-helvetet. Kalle Moraeus, Linda Lampenius och Alexander Rybak på samma scen. En sådan makalös orgie i folklighet-gone-too-far har nog inte skådats sedan... förra avsnittet. Det slog mig att det bara var en dansk fiol-wiz som saknades för att alla nordiska länder skulle vara representerade. Det slog mig också att deras frånvaro är en anledning till varför jag gillar Danmark så mycket. De väljer sin måttlöshet med omsorg. Vi har mycket att lära av dem. Det är faktiskt fullt möjligt att de inte ens har någon motsvarighet till de här tre gnisselivrarna. Tänk vad skönt.
Appropå Kalle Moraeus, hans huvud ser ut att vara stöpt i samma form som kulorna i SKF:s kullager. Mänskligheten lär aldrig ha skådat en sådan geometrisk perfektion. Det finns ingenting som är rundare i hela världen. Här har vi en kille som går runt som en levande lösning på något slags matematiskt nirvana, men det han har gjort sig känd för som är en någorlunda habil violinist. Det är väldigt svenskt.
När jag ändå är igång måste jag påpeka att Måns Zelmerlöv blir allt mer lik Björn Ranelid i sitt sätt att prata. För varje gång jag ser honom (med ganska glesa mellanrum) blir det allt mer tydligt. Vad fan håller han på med? Är det någon SVT-chef som gett order om att utrota alla spår av skåning i honom, eller vad är det? Det stör mig för det låter så sjukt artificiellt. Låt pôjka prata skånska. Jag vill att han ska få låta som deltidsbrandmannen Kajan i HippHipp om han vill.
Sedan var det dags för final. Måns ledde en allsång med någon burlesk visa från "multitalangen" Bengt Sändh (ungefär lika apart i sammanhanget som Marilyn Manson) som svarade med att dra en vits. Lasse Holm sjöng "canneloni macaroni och lasaaaa-aagne", och drog även han en vits. Vitsar verkar verkligen vara grejen. Jag imponeras helt uppriktigt av hur Måns Zelmerlöv lyckas låtsasskratta med en sådan emfas och ändå inte skäms så han får en strypsexröd ton i ansiktet. Det är en talang i sig. Charlotte Perrelli var såklart också där och gjorde sin grej. Till sist kom Loreen och programmet nådde sitt klimax. Sedan var det plötsligt över. Programmet tog slut.
Kvar låg jag i soffan och kände mig smutsig. Men ångesten var borta. Puts väck!
12 kommentarer:
Allt detta lidande du går igenom för att göra en grundlig research inför dina inlägg är imponerande. För egen del hann jag se Moraeus rödtaggiga knopp i en nanosekund innan jag lättad fick bytt kanal igen. Men där låg du och led. Stort.
Det känns lite som att du smutsar ner filmen Groundhog Day genom att nämna den i samma mening som det där programmet. Jag gillar Bill Murray och han gör sig väldigt bra i den filmen.
Herregud så synkat.
Även jag i min anletes ångest vaknade till under min neon-palm. Spärrade upp ögonen och stirrade på mannen i rutan.
Jag har alltid känt ett litet tomrum för att jag inte kan sätta fingret på vad fan det är han Måns påminner om. Ranelid kan jag köpa, men det liksom fattas något.
Möjligen slog det mig där, igår, under palmen, med glassen på magen.
Under de inledande sekunderna när Måns glider runt och high-five:ar folk, ler någon sorts muterad korsning mellan torgförsäljarleende och erigerad gymnastiklärar-mysbyxa går det upp för mig.
Måns Zelmerlöv är en karikatyr av DNA-blandningen som skulle uppstå om Björn Ranelid och Tom Bergeron låg med varandra utan någon sorts kondom.
Allsång på Skansen är , precis som Skansen i övrigt, ett "utomhusmuseum".
Som Hylands hörna 50 år senare...
-Luca
adde: det går av sig självt. orkade inte sträcka mig efter fjärren och så njuter jag ju lite av att utsätta mig för obehagligheter.
Banan: haha ja vi synkar ofta. Det konstiga är att måns är det minst störande elementet i programmet. han bara är där. som ett lätt brus.
Luca: Ja, ett museum. mitt i prick.
Måste dock hävda att Karl Pilkingtons huvud är i det närmaste lika runt som Kalle Moraeus
christofer: det är runt, men moraeus är ju rundare än definitionen rund. vi snackar världens rundaste grej.
Det är lustigt, när du sade att Moraeus hade ett runt huvud så tänkte jag direkt på Pilkington och klickade för att kommentera. Men såg att saken liksom var utagerad...
Du får väl baka surdegsbröd istället för allsången som alla andra hipsters.
Helt ärligt, skräckblandat är var det är. Men se för tusan till att den lille farbrorn Zelmerlöf blir 25 igen och inte på väg mot de 80. Att han vill framstå som Sveriges entertainer står honom fritt. Men vad är det han ska bevisa med att bete sig som en liten farbror? Snällasnälla, bli 25 igen. Du växer i rocken i sinom tid.
Ojdå, är det så illa? Själv får jag inte ångest av konceptet som sådant - däremot hybris när folk på fullaste allvar bokar in kvällen som upptagen just för att titta på programmet!
Det är himla lustigt för oss som var in our prime när melodifestivalen/allsången var det töntigaste på jorden :D
PS håller med adde, lämna Bill Murray utanför det här!
Jag upplevde samma sak som Molly. Hallå, var inte det här det pinsammaste programmet i TV? Hur kan unga tjejer frivilligt sätta sig långt fram så att de riskerar att komma i bild och avslöjas som allsångstöntar? Är det inte sundare att hänga på lokala grillen och ragga killar som lämnat krogen på jakt efter nattamat i den åldern? Och kändisarna, vad hände med att slå sönder ett hotellrum i all enkelhet?
Skicka en kommentar