Ok. Nu har jag under två veckor tillbringat
dygnets 8 piggaste timmar på Hisingen, bakom den sminkade kulissen på
Lindholmen. Det känns både spännande och exotiskt. På många sätt.
Ett av sätten är att det i samma område som vårt
kontor även ryms en däckfirma, en 1%-klubb och framförallt ett charmigt litet
ungkarlshotell, vars fasad bjuder på en ny spännande kulturupplevelse nästan varje
dag när man kommer gående. Det är inga Ikea-förslavade Volvo V70-svennar som
huserar där om man säger så. Det är män som ser ut att ha levt exakt samma barnförbjudna
liv som Keith Richards. Minus rockband. Minus pengar. Minus alla former av medgång
och framgång i livet.
Varje lägga har ett eget fönster som har två
funktionsområden. Dels för att hänga och blänga i på förbipasserande (min fördomsfulla
självbevarelsedrift har fått mig att
undvika alla former av ögonkontakt) men även som någon form av display-yta för
hötorgskonst och mer obskyra artefakter. Bland annat har jag sett ”kreativa” lapptäcken
av färgglada flygblad, actionfilmsplanscher och klassiska loppistavlor,
föreställande en medioker tulpanbukett mot brunflammig bakgrund pryda fönstren.
Samt en rad andra deprimerande konstyttringar. Samtliga med motiven vända ut
mot gatan, vilket är något jag inte riktigt hajar. Det måste vara en sån där typisk
Hisingsgrej. Själv brukar jag hänga upp tavlor med framsidan in mot rummet så
att jag själv kan ta del av motivet. Men det är jag det.
 |
| Nice! |
Det mest iögonfallande pyntet jag sett är nog ändå i fönstret på ett av de lägre belägna våningsplanen där någon stolt hade placerat en pikant liten uppstoppad installation med ett stycke kobra och ett stycke mungo, i klassisk stridsposition, redo att braka lös i en kamp på liv och död. Det hela accentuerades med en fond av en sådan där klassisk grå miljonprogramspersienn i solfjäderformation. Sånt ser man inte varje dag på fastlandet.
Jag vet inte riktig vad jag ska säga. Men jag
antar att det berikar mig. Som människa. Eller nåt.
Det var allt för nu. Nu drar jag till Halland.
Över och ut.
12 kommentarer:
Ah, den bilden fick mig att tänka på en av mina gamla favoritfilmer... Rikki-Tikki-Tavi... Älskade verkligen den filmen! Tack för att du påminde mig!
Kanske dum fråga från norrlänning inflyttad till Stockholm.. men kan inte du en gång för alla klargöra originaliteten med/skillnaden mellan göteborgska områden som Masthugget, Hisingen och Bergsjön etc som man hört talas om men inte vet mycket mer om?
Pga uppenbar risk för att göra mig till riksåtlöje - hälsningar Anonym
Anonym: Mikebikes fäbless för att prata om "Hisingen" som vore det ett område stort som t.ex. Majorna eller Mastugget gör att många icke-göteborgare (inkl vissa göteborgare som inte vågar sig över älven) tror att Hisingen går att sammanfatta på ett sätt. Problemet (eller tjusningen) är att det finns mycket på Hisingen: områden à la Hammarby sjöstad (Eriksberg, Lindholmen), nyrika villaområden (Torslanda), bondgårdar/småorter (Säve), invandrartäta miljonprogramsområden (Biskopsgården) gamla egnahemsområden (Lundby/Tolered) och mer därtill.
Men, eftersom det ofta blir mycket roligare texter när man målar lite bredare så tycker jag att Mikebike får fortsätta med generaliserandet. Det blir roligare då!
Det är lite gulligt, Mikebike, att du tror att det är ett ungkarlshotell. Men för att värna om din känsla av trygghet så ska jag inte berätta vad det är.
/A
Fyller på med info om Masthugget: Område som sitter ihop med västra delen av centrala stan, men där det främst finns bostäder och minilivsar. Masthugget består dels av en av Sveriges största bostadsrättsföreningar, http://www.brfmasthugget.se/ som byggdes under miljonprogrammet och ligger i en kraftig sluttning, och dels av landshövdingehus som ligger ännu högre upp och gränsar till Slottsskogen. Jag skulle säga att typiska Masthugget-bor har valt att bo där för att det är charmigt, bra läge, rätt sida av stan om man är lite alternativ. Inte nått ställe man bor på för att det är praktiskt, hög standard, stora lägenheter (talar ni om gamla Masthugget, inte den stora brf:en). Framförallt så bor där ingen som är rädd för uppförsbacke.
Masthugget är väl för hipsters som är fattigare än linnéhipstrarna?
Antingen vet du om att firman inom kort ska flytta till fastlandet, eller så kommer du inte bli långvarig där. Fram tills något av det inträffar låter det som att vi har många festliga inlägg framför oss. :)
Carola: Vassego :)
anonym: kan jag göra... nån gång
Dialoggerskan: hahaha så talar en äkta hisingsbo.
A: jag vill veta.
Anna: masthugget. who cares liksom :) jag bor i majorna och känner därför inte alls igen mig i din beskrivning.
anonym: kan inte uttala mig om hugget.
adde: jag hoppas bli kvar länge. och det finns knappast planer på att flytta.
Visst består Hisingen av mycket mer än misär men det hjälper liksom inte. Är man inte född där får man ändå en krypande "Sista färden"-känsla varje gång man åker över bron. Jag stod ut att jobbpendla dit i 2,5 år, nu är jag tillbaka på fastlandet.
Ok, Mikebike... du bad om det!
"Ungkarlshotellet" är ett gammalt hotell (Lundby hotell) som nu ägs av en skrupelfri halvgangster som hyr ut lågtröskelboende till socialen. Socialen förvarar sedan människor som de inte kan göra av någon annanstans i detta boende. Dessa människor är missbrukare och ägnar sig åt allehanda kriminalitet som kommer med missbruket. Halvgangstern drar in enorma summor från kommunen varje månad och lägger inte många ören på underhåll. Ingen vård bedrivs utan det rör sig om hopplösa fall som bor där.
Halvgangstern har stort intresse i den kriminalitet de boende ägnar sig åt och ser till att hålla myndigheter på avstånd.
Jag har personligen varit där i jobbet och det är en kuslig Mad Max- /Flykten från New York-känsla som infinner sig när man först står vid den låsta anonyma plåtdörren på trottoaren, sen blir insläppt av en "vakt" efter att ha kommunicerat med denne i porttelefonen, vidare åker upp några våningar i en minimal skraltig hiss och sen befinner sig i en sunkig och skräpig 80-talshotellkorridor tillsammans med ett gäng myndighetsfientliga missbrukare.
Du har lite mer kuriosa här:
https://www.flashback.org/t686336
/A
If you purchase a product of expensive jewelry to your wife on your wedding anniversary, why not obtain a corresponding item on her behalf birthday celebration? It's constantly lovely to get expensive jewelry that moves with each other, so finish a set up spanning a season for her! No female is going to be disappointed if you current her using a stunning bit of jewelry. [url=http://www.ss12w12ws.info]Scan2122344d[/url]
hissings bönderna vill sällan lämna ön ha en bra dag mvh js
Skicka en kommentar