Att frigöra sig från en hotbild

Ända sedan J blev gravid har hon haft en hållhake på mig. Hon vet att jag är fullkomligt livrädd för att något ska brinna till i huvudet på henne som gör att hon tappar all sans och vett. Och smak. Min största skräck skulle vara att tvingas gå runt bredvid henne offentligt ifall hon hade hängslebrallor på sig. Jag har seriöst drömt mardrömmar om det och vaknat med ryck. Jag hade hellre gått naken till jobbet än att behöva förknippas med någon som bär ett par sådana vansinnesbrallor utan att vara byggnadsarbetare. Jeans med hängslen liksom. Eller i manchester. Brrr... Idioten som uppfann dem borde få(tt) så jävla mycket stryk.

Hängslebyxor är så gräsligt fult att jag får dödsyrsel bara av att tänka på det. Det är utan konkurrens det mest smaklösa plagget en tjej kan välja att pryda sin kropp med. Inte bara för att det utplånar all sexuell dragningskraft, utan för att det osar så jävla mycket dum-i-huvudet att det spiller över på sin omgivning. I vanliga fall kommer ingen undan med en sådan outfit, men när man är gravid, då kommer man undan med allt. Man kan inte klandra någon som med sin egen kropp odlar upp en miniatyrmänniska. När en gravid kvinna i hängslebrallor kommer gående bredvid sin kille faller ingen skugga över henne. Nej, det är HAN som är bonnläppen. Detta vet J. Mycket väl.

Därför har J just nu ett konstant överläge. Inga diskussioner är nödvändiga. Inga kompromisser. Ingen manipulation. Hon har en atomisk vetorätt som hon utan vidare kan lägga upp på bordet när hon tycker att jag trögar mig med något. När hon Vill ha igenom något räcker det att hon nämner att hon kanske skulle ta och prova ett par hängslebyxor i alla fall. Då darrar jag som världens ledare darrar inför Kim Jong Ils nyckfulla provsprängningar. Ondskefullt javisst, effektivt o du milde.

Hängslebrallshotet är lite som "tranans teknik" i Karate kid. Det finns inget försvar mot det. Men alla som sett tvåan vet att det nesligt nog visade sig finnas ett försvar i alla fall. Trummans teknik. Och jag har den i min ägo. Jag har hittat den svaga punkten och har numera ett vapen som, om inte överskuggar så åtminstone neutraliserar, det övertag J en längre tid har haft patent på. Det stavas h-a-r-e-m-s-b-y-x-o-r.



Jag har sagt att om J ens skulle överväga att försöka sig på något tricks skulle jag skaffa ett par haremsbyxor fortare än fan. Åh, den skammen går nästan att ta på. Då skulle hon bli idioten i hängslebyxor som går runt med en dåre med plats nog att stasha en elefantpung i sina brallor. Detta vet J. Mycket väl.

Slutet gott, allting gott.