Paulo Coelho. Vem fan är han egentligen? En brassepojk som läst alldeles för mycket Harlequin och sedan låtsas göra "sin grej". Jag vet inte hur många människor som sagt till mig att jag borde läsa Alkemisten – att det är en helt fantastisk bok. Jag har läst små utdrag ur den och lovar mig själv och min hjärna att aldrig läsa nåt av honom.
Att han sålt över 86 miljoner böcker säger en del om hur banal människan egentligen är. Bara Alkemisten har sålt i 30 miljoner exemplar. Det är finförpackat vansinne.
Jag googlade på Coelho-citat och hittade till en sida där en tjej samlat ihop lite visdom ur böcker hon läst. Coelho stod för hälften. jag har listat tre av dem utan att ens läsa dem och lyckades få till så mycket bajspretto-tugg att det står mig upp i halsen redan. För det är så med Coelho, man kan öppna boken och slumpvis sätta ner fingret och räkna med att få en sanning om livet uppkörd så långt i stolgången att du kräks ur både ögon näsa och öron.
"Visa mig var det finns liv i öknen", sade alkemisten. "Bara den som kan upptäcka liv kan också finna en skatt."
"Låt dig inte gripas av förtvivlan", sade alkemisten med en märkligt mild röst. "Förtvivlan hindrar dig från att tala med ditt hjärta."
"Ögonen visar själens styrka."
Det sista är helt fantastiskt. Vilken visdom han sitter inne på. Det har man ju aldrig hört förut i någon liknande form. Det slår mig att Coelho skriver på pricken lika raffinerat som en Harlequinförfattare. Eller det är en skymf mot tantsnuskförfattarna. Han gör exakt det de gör fast utan att blanda in franska nätter och vibrerande sköten. Det blir knappast bättre av det. Att han lyckats lura sig in i det litterära finrummet är fanimej helt obegripligt.
Jag hatar litteratur där man får allting presenterat för sig på ett sätt så att hjärnan vaggas in i tomgångsläge. Där ens egen fantasi inte får något utrymme alls och man bara känner sig äckligt mätt. Coelho är en mästare på att sondmata sina läsare med skeenden och "djupa tankar" som egentligen är lika grunda som en snusdosa.
Ungefär såhär:
"Förtrösta ej min gode herre", sa Coelho med en blick som berättade en historia om en gammal man som levt sitt liv under lika lång tid som hudra män lever ett, "för utan tröst", fortsatte han och log med sådan innerlig värme och äkthet att polarisar skulle smälta om de befann sig i närheten och man förstod att han tänkte på sin barndoms glada dagar och mindes sin ömma moders varma famn, som en filt efter att ha kommit in från ett kylslaget höstregn. "Utan tröst är man tröstlös", sa Coelho och tystnade utan att egentligen tystna...
Och så vidare och så vidare och så V-I-D-A-R-E. Skiten tar inte slut innan sista sidan.
Om Coelho skulle råka gå och kamma hem Nobelpriset i litteratur någon gång (gud förbjude). Ja, då funderar jag seriöst på att klyva Horace Engdahls huvud med ett tvåhandssvärd. Rakt av, i samma andetag som han annonserar pristagaren. Som ett statement. Typ.
Det skulle kunna vara värt det.
45 kommentarer:
Ja, Alkemisten är litteratur när den är som mest kräknödig!
Ville inte läsa den, men lät mig övertalas därtill likt förbannat.
Har aldrig hatat en bok så mycket som den. Jävla New age-flum rakt igenom.
akta dig för alkemisten. och allt annat han har skrivit. Av samma anledning som cat ovan läste jag den, sen hette det "ge honom en chans"
Herrejävvvlar vad dålig den är!
tack, tack, tack, mer vettigt på mjölkpaketen.
alkemisten är en av de ytterst få böcker jag lämnat utan att läsa klart. läste tio sidor, spydde, slängde bokfan.
kommer inte att ta i ngn av hans böcker m tång. ever.
Cat: Hahahaha vilket känsloutbrott. härligt! :)
Drottningen: fick en bok av honom för flera årsedan öppnade den först igår och bläddrade. efter att ha tittat en stund fanns det inte längre något ge honom en chans.
Nemo: jo för all del men jag tycker Alfons och Pelle Svanslös håller mycket högre litterär klass.
kapybaran: high five!!
Tack, då har man fått mer input, så att man kan stå emot...
Har inte läst alkemisten, men en vän lurade på mig "Vid floden nånting satte jag mig ner och grät"(Redan där borde varningslamporna ha börjat blinka frenetiskt). Det var... smaklöst. Vad läsning anbelangar var det lite som den blaskigaste av snabbmat, man äter, man är inte längre hungrig, men det var inte riktigt en måltid.
Har inte läst alkemisten, men en vän lurade på mig "Vid floden nånting satte jag mig ner och grät"(Redan där borde varningslamporna ha börjat blinka frenetiskt). Det var... smaklöst. Vad läsning anbelangar var det lite som den blaskigaste av snabbmat, man äter, man är inte längre hungrig, men det var inte riktigt en måltid.
spader ess: gött!
lore: låter inte som en vidare bra vän hörru;)
Det hela Stinker Frank Herberts' Dune-romaner med vidhängande kvasifilosofier lång väg, kryddat med några nypor Carlos Castanada.
Men det är klart, 86 miljoner sålda tryggar ju ålderdomen.
Först och främst måste jag säga att jag håller med, Alkemisten är så grymt dålig och jag faller in i alla andras sång med att kräkas och aldrig mer ens titta åt boken.
Men sen.. Nog för att du är den allsmäktiga Mike men nu jag tänker vara modig, gå emot strömmen och säga att jag att jag faktiskt läst en bok av honom som Jag tyckte var bra. Självklart fick jag hoppa över en del av det typiska Coelho-skiten (av samma typ som i Alkemisten) men överlag var den jäklit bra faktiskt. =) Men jag antar att jag talar (eller skriver i det här fallet) för döva öron (blinda ögon..??) i den här bloggen. =P
Jag håller definitivt med dig! Bad om boktips i min blogg, och flera skrev "Alkemisten". Köpte den, och blev grymt besviken...
jeanette: Onej du talar inte för döva öron här. ok vilken var det? jag tycker det känns jobbigt att läsa böcker om jag tvingas hoppa över långa stycken för att inte tråkas ihjäl.
Alkemisten och Da Vinci-Koden: två böcker jag har läst endast i syfte att hänga med i tidstypiska diskussioner. Nu kan jag förvisso kräkas över dessa med källhänvisning, men inte fan var det värt resan..
Hahaha.. Horace Engdahl-scenatiot fick mig verkligen att asgarva. Tror inte det är någon större risk att det inträffar dock.. Coelho är nog _lite_ för mainstream för de nobla finrummen..
Coelho kommer aldrig få nobelpriset, tro mig. Han har för "ofint" språk mm. Så du kan nog gå lugn. Däremot tycker jag att Alkemisten är en trevlig saga.
ÅÅÅÅH vad sköööönt att du äntligen tar upp denna bajsnödiga karl som envisas med att kalla sig författare! Han och Denise Rudberg borde bindas vid samma påle och piskas offentligt för sina förfärliga alster.
Det var rätt roligt att du skrev om honom för en blogg jag brukar läsa har haft ett helt gäng Coelho-citat den senaste tiden. Själv lever jag i lycklig okunnighet om denna människa, men de citat du delade med dig av kan man ju rätt lätt leva utan ja. ;-)
"Ögonen visar själens styrka."
jobbigt om man är skelögd. eller använder glasögon. eller seriemördarglajjor.
Jag läser flitigt här men är rätt kass på att kommentera men det här inlägget måste jag verkligen applådera. Jag plågade mig igenom Alkemisten för att den skulle ju vara så fantastisk. Vilken smörja. Bland det värsta jag har läst och full med klyschor eller som du skrev sanningar om livet uppkörd så långt i stolgången att du kräks ur både ögon näsa och öron. Fy man blir verkligen kräknödig. Skönt att det är fler än jag som insett det. Jag tror inte at jag kommer att ge Coelho nån mer chans , tror alla hans böcker är samma new-age-smörja och fullproppad med plattityder. Usch
Alkemisten borde brännas på sånt bokbål de hade under WW2. Seriöst överskattad bok, vi tvingades att läsa och analysera den i skolan förra året. Jag behövde kräkas flera gånger av tristess och annat lidande boken skapade. Och jag är ändå rätt bra på att stå ut med grejer. Urk!
Fred & Kärlek
Jag ser hellre att Coelho säler 86 miljoner exemplar av en enda bok än vidriga Liza Marklund, Henning Mankell eller Dan Brown. Liza Marklund är en för jävla förskönad tabloidreporter som skriver uruselt trams, Dan Brown...vill du prata om förolämpande mot läsaren?
Jag tycker om din blogg och läser den ofta, men för min egen personliga del vill jag just nu vara en av de få (enda?) som faktiskt försvarar Paolo Coelhos böcker. Böcker tolkas oftast av en person baserat på vad de själva har gått igenom i livet, hur en bok "talar" till dig, vad den får dig att tänka på, eller hur.
Självklart kan det tyckas att han förespråkar många "självklara sanningar", men hur många lever egentligen livet i det avseendet att vi tar vara på det, att vi verkligen lever? Att lyssna på sig själv och sitt hjärta, mot att till
exempel sitta fast i ett liv man är trött på/missnöjd med/hatar.
Alkemisten handlar främst om att vara sann mot sig själv, att vill man verkligen verkligen ha något, så kan man få det, bara man ställer in sig på det, och inte allt det som är jobbigt, tråkigt eller negativt.
"Vid floden Piedra..." handlar om att kärleken är ren och vill inget annat än att uppfylla sig självt, hur vi som människor har en tendens att göra saker komplicerade genom våra egna vanföreställningar om hur saker "ska vara", istället för att bara följa hjärtat.
"Veronica decides to die" , där huvudrollsinnehaverskan försöker ta livet av sig, misslyckas, vaknar och får veta att hon har en dödlig sjukdom, och sedan vill leva över allt annat, då insikten om att livet är ett fantastiskt ting och hur hon hartagit saker för givet som hon inte borde ha gjort, är kanske saker vi alla borde påminnas om.
Och visst, det kanske är "new age flum" att följa sitt hjärta, lyssna på sin inre röst för många människor, men fler borde göra det, och många har gjort det, och lever bättre för det.
Jag ber om ursäkt för essän, men jag ville....jag vet inte, gå emot strömmen lite kanske? ;)
Hmm. Hellre en bok med klyschor i varje mening än bara nåra få. Det blir ju hela grjen med boken. Alkemisten blir nog vad man gör den till. Typ som en nyårsfest då alla förväntar sig värdens kalas men ingen tar tag i det utan bara gnäller i hörnet.
Och din blogg är grym!
Rafael: Varför då? Varför vill man ha klyschor överhuvudtaget?
Tack!
Jag som gått och trott att jag varit ovanligt korkad som inte fattat grejen med den omtalade Alkemisten.
Det här inlägget, var banne mig som en julklapp! :)
Äntligen !
Tack !
Vad det är som gör att kvinnor säger att den här författaren & hans kvasi new aegiga böcker är så himla underbara övergår mitt förstånd... å andra sidan kan man ju fråga sig varför man inte själv tar och bakar ihop en jämntjock smet av lite visdom & Tao & Zen& Hans & Greta & mästerkatten i Stövlarna & livets djupaste sanningar samt en eller annan flod som flyter fram... ner på papper & hej så 'är man författare & kan skratta gott med en skön paraplydrink i ena handen. ett fint uppfyllt bankkonto o anteckningsblocket i den andra för kreerande av nästa mystiska bästsäljare...
Alkemisten som godnattsaga för döttrar i 10-12 årsåldern känns inte alls bra - väldigt fel nivå I say ! ...hoppas nemo Slutade läsa ... !
Jag älskar Alkemisten. Vilken bok! Så så ...rätt! Djup. Visdomar. Efter att jag läst den från pärm till pärm var jag ledesn i flera dagar eftersom jag insåg att jag aldig mer skulle kunna läsa den med samma ögon igen.
nobelpris next!
;)
Ojoj.. Jag ska vara ärlig.. Det sista stycket som började med "förströsta ej min herre" - Vilket himla plattityd dravvel av den högsta grad! Fy för den lede säger jag...
Ja tänker på alla människor som får insikter av att läsa Alkemisten och jag blir lite rädd.
Vad gör folk inne i sina egna huvuden? Funderar de inte över saker? Att man ska vara sann mot sig själv är väldigt old news!
hahaha klyva med tvåhanssvärd var minsann skoj! du är bergis en gamma rollspelare som svänger eig med termer som tvåhandssvärd? =)
stefan: haha din skojare!
chili: du det var påhittat av för att illustrera hur mycket bajs man tvingas äta medan man läser coelho.
anonym: hahahaha nej faktiskt inte har inte spelat rollspel.
mike: jag håller med The Roaming Gnome (där har vi en mening jag inte trodde jag någonsin skulle yttra), när man läser Coehlo så beror det nog på var man är i livet och vad man har gått igenom för hur mycket man ska kunna ta till sig hans böcker.
Boken jag menade var "Veronica decides to die" som även den där Gnome skrev om. Nu kanske jag möjligtvist inte valt att dö =) men det var flera delar i boken som tilltalade mig och den situation jag var/är i. Och visst att det är surt att hoppa över delar men det var som sagt när det bara blev för mycket. Det fanns ändå något som gjorde att jag läste vidare och jag vet inte om det var för att klockan var fem på morgonen men (och det är nästan lite pinsamt att erkänna) när boken var slut var jag som förbytt, en annan människa. Men det är en helt annan historia. =P Och jag kan absolut förstå att för många är det bara tjafs..
Men som sagt, om man är i "rätt" fas i livet när man läser hans böcker och om man är villig att ta sig till det han skriver så är han faktiskt inte så tokig ibland. Ha då i åtanke att jag inte ens läste klart Alkemisten för jag tyckte att den, som du nån gång skrivit, sög grisballe. =) Antingen var jag inte riktigt villig eller intresserad att ta mig till det han skrev eller så är boken verkligen så dålig. =)
Holy crap vad jag måste låta flummig! =D
Jag hatar litteratur där man får allting presenterat för sig på ett sätt så att hjärnan vaggas in i tomgångsläge. Där ens egen fantasi inte får något utrymme alls och man bara känner sig äckligt mätt.
Läst Kafka?
Jag tyckte den var rätt mysig att läsa, men som stort litterärt verk är den mer tveksam. Fast är det inte så med alla så kallade stora författare, att dom har ett sätt att säga enkla saker på ett annat sätt. Visserligen brukar väl själva storheten ligga i att dom kan säga det på ett nytt eller vackrare eller mer tänkvärt sätt, och just den förmågan besitter ju knappast Coelho.
Men jag tror inte han lipar för det, han skrattar nog hela vägen till banken. Och vad gäller det där mer Horace, så lär du få gå upp till bevis om några år, ha ha ha!
Ja fy fan Bajken. Så mycket mer skitnödigt än Alkemisten blir det inte. Sällan har jag varit så bitter över att ha köpt en bok och ovanpå detta läst den. Smörja deluxe! Och den här skiten uppskattar bevisligen en gigantisk del av mänskligheten. De påstår att den globala uppvärmningen är farlig, fuck det. Det är Paulo som är den största faran.
Tack mikebike. Du yttrade vad jag inte ens vågat tänka. Alkemisten var ju faktiskt en usel bok.
Ändå lånar folk hans böcker varje dag.
/Annica, bibliotekarie i öster
att läsa alkemisten var det mest bortkastade timmarna i mitt liv. redan första kapitlet visste man hur skiten skulle sluta.
jag ångrar mig bittert och önskar att jag aldrig någonsin kommer att lyssna på någons boktips igen. aldrig mer.
för övrigt mer troligt att astrid får nobelpriset än coelho. jag tror inte vi behöver oroa oss...
Varför dissar alla Coelho?
Camilla Läckberg, Sveriges svar på Doris Lessing,har verkligen allt en författare saknar.
Har inte läst boken, men de få utdragen du skrev får mig att önska att jag aldrig lärde mig att läsa..
PS. tack för många skratt, keep it up
The Roaming gnome: Om man har varit med om samma sak som Señor Coelho skriver om behöver man väl för fan inte läsa om det. Då vet man det själv, hur man känner och hur man bör gå till väga. Man vill väl läsa om saker som man inte har varit med om, som man inte vill vara med om eller sådant som man absolut vill vara med om men inte kan göra av olika skäl. Det är där litteratur gör nytta enligt "buken". Fan, det är ju slöseri med både tid och sinne när man läser en text där allting är så självklart... Men det är ju bara jag, du kanske har mycket sinne att slösa med.
Tack för ett fantastiskt inlägg. Du har satt ord till mina åsikter.
Och inte bara att jag har läst Alkemisten, jag har plöjt igenom tre (!) böcker för att försöka förstå mig på vad som är så fruktansvärt bra.
Allvarligt talat har jag funderat på att bryta bekantskaper efter att ha sett vad vänner har i bokhyllan.
Började läsa "Alkemisten" på inrådan av min kära mor. Hon pratade så vackert om den så även en annan blev lite inspirerad, det ska jag ärligt säga. Dock, efter halva boken började jag bli rejält lack på det evinnerliga tuggandet, och det var bara på rent jävelskap jag läste ut boken. Modern fick höra min recension efteråt, och närhelst denne författare kommit upp i en diskussion har jag alltid varit den första att starkt avråda från all eventuell läsning. Modern har numera slutat ge boktips och tar även med sina kvarlämnade favoriter vid nästkommande besök.
Skicka en kommentar