Bloggfrossa presenterar: Tronguy

När man äntligen tror att världen nått någon form av peak när det gäller idioti och galenskap. Då kommer det alltid en ny kandidat och slamdunkar verkligheten i ansiktet på en.

Jag minns när jag var liten och såg stålmannen för första gången. Det verkade sjukt fräckt att kunna flyga, lyfta tunga grejer, ha übersyn och inte minst sådan där slick dräkt i starka kulörer.

Inte lika impad blir jag av att den 45-årige Jay Maynard, dataprogrammerare från Fairmont, Minnesota blev formligen besatt av tanken att skapa sig en alldeles egen superhjältedräkt. Han berättar i en intervju hos Jimmy Kimmel (någon amerikansk showhost av dussinkvalité) 2004 att han blev helt betagen när han såg filmen "Tron" i början av 80-talet. Då väcktes drömmen och nu är den sann. Det hela ter sig lite extra bisarrt eftersom resultatet inte är särskilt imponerande heller. Ser mest ut som ett jävligt misslyckat hemmabygge, sniklösning, vilket är precis just vad det är.

Det absolut mest rubbade är att killen i fråga faktiskt tagit sig för att köpa en naturfärgad kroppsstrumpa i spandexmaterial som han sedan dekorerat med scifi-mönster i blå textilfärg. Han har därtill spraymålat ett par Vans-dojjor kritvita för att få den där cleana Startrek-looken (eller i detta specifika fallet, Tron-looken). Han kittar upp med en hockeyutrustning (inkl. hjälm) och ett stycke frisbee i vilka han monterar in batteridrivna ljusslingor som avger blått framtidsljus. odlar upp en fet mustasch och till sist pressar han ner sin lönnfeta kropp i kreationen. Utan skam bör tilläggas.

På hans hemsida www.tronguy.net kan vi följa spektaklet steg för steg. Det är nog bland det mest störda jag sett på nätet. Det är snudd på perverst att bjuda sina ögon på det smörgåsbord av smaklöshet man får ta del av i hans "fotogalleri". Ändå är det inte pervofaktorn som som gör att man tappar andan. Det är att killen är helt seriös.

Först tänkte jag att här har vi USA:s nästa stora seriemördare. Han gör liksom ingenting för att dölja det heller. Han ser ut som en hybrid mellan nidbilden av en systemprogrammerare och Dennis Rader a.k.a. "BTK" (Bind Torture Kill) som greps för något år sedan. Hade jag varit han hade jag åtminstone sett över mitt val av glasögon. Seriemördarpilot är fan inte superhjälte någonstans. Det är bara galet. I synnerhet när man kör den kombon.

Jag var givetvis tvungen att kolla in videoklippen från Jimmy Kimmel och här någonstans började jag känna sympati istället. Killen blev 2004 den värdelösa talkshowens privata freakshow. Ett stående gapflabb och utlopp för förnedring. När alla skrattar åt honom. Då gråter med honom.

Sedan tittar jag på hemsidan en gång till och då börjar jag skratta igen, så tårar rinner. Det går inte att låta bli. Herregud, det är en vuxen man vi talar om. Han får faktiskt ta lite ansvar själv. Hela hemsidan bjuder på så mycket rubbat material att jag satt helt betagen och gapade, skrattade och grät omvartannat - en hel kväll.



Han blev en undergroundsuccé på nolltid men nu verkar erbjudandena dugga lite glesare. En kroppsstrumpa är bara kul så länge den inte luktar brukar det ju heta. Han marknadsför sig istället som datakonsult i första rummet, men då och då kränger han allt på sig sin kreation och blir Tron. Det är så bra.

Jag måste erkänna att jag faktiskt hade kunnat tänka mig att betala rätt bra timarvode om Jay Maynard lovade att fixa mitt datorstrul - iförd dräkten. Fan, det hade nästan varit värt att själv plantera ett ont virus för att få uppleva spektaklet i sitt eget vardagsrum.

Samtidigt som jag blir smått nervös av det faktum att världen är full av idioter så känns det rätt kul. De förgyller ju ändå ens vardag med sitt normavvikande beteende. Allt som är skönt är ju bra, säger de som vet.