Mina fjärrkontroller hemma var fram till igår alla lite halvsaggiga. Taskig signal så man var tvungen att öppna batteriluckan och rulla på batterierna, skaka och liksom peka med noll graders felmariginal mot sensorn om det skulle hända nåt. Jag bygger upp en helt tokig nivå av inre stress när det är så.
Att ligga på soffan och slözappa mellan kanalerna är pötsligt en omöjlighet. Ultraslackingens huvudsyssla går inte att genomföra i passivt läge. Nä, man måste aktivt sitta upp. Rak i ryggen, luta sig fram mot tv:n och sikta med Ragnar Skanåker-precision. Sjukt jobbigt.
Allt känns skit när fjärrkontrollerna är svaga. Man känner sig hjälplös och trots att lösningen är så enkel så kämpar man med batterierna till de inte funkar alls. jag brukar byta batterier mellan de fjärrkontroller jag använder minst och de jag använder mest och plötsligt har tv-tittande blivit ett projekt. Till slut köper man ett fyrpack och stuffar två av fjärrarna. Medan resten. är fortsatt kassa.
Jag har funderat på att köpa EN fjärr som tar allt men det är så jävla freakigt. Jag vill inte sitta med en fjärkontroll som ser ut som styrpanelen i rymdfärjan "Discovery". Sånt är för hembio-killar.
Så i förrgår fick jag tummen ur och köpte ett storpack batterier. Stort nog för att täcka batteribyte till allt i min lägenhet. Jag är så effektiv ibland att jag blir rädd för mig själv.
Jag gick och bytte varenda batteri igår. Fick ihop en stor påse med skitbatterier (funderar på om jag ska slänga dem i återvinningen eller om jag ska plantera dem på Hisingen) och jag kunde riktigt känna hur kraftfulla mina prylar hemma blev.
So fresh and so clean.
Vilken skillnad. Man glömmer nästan bort vilken njutning det är att kunna ligga och peka fjärren in mot köket och valla signalhelvetet tusen gånger mot väggar och tak och ändå byta kanal. Det är så nära Jedipower en svensson kan komma. Svensson-Jedins kraft sitter i batterier och ljussabeln är fjärren.
Fy fan vad deppigt.
18 kommentarer:
Kan man glädja sig åt det småttiga, har man så mycket att vara glad över. (Skriver hon som är tjurig och gnällig över det mesta nu för tiden.)
Ha ha ha! Ja, det där en en sån där grej man går igång på direkt, nästan lika fort som när någon idiot gör något korkat i trafiken.
mamselamsen: hehe... vadan detta mamsen. varför är du så sur;) cheer upp för fan.. (skriver han som alltid är som en solstråle;)
anna: japp thats me... fantasifullt namn på bloggen va;)
adde: tjenna mannen! ja visst är det så. jag blir lugn och fin bara jag tänker på att jag nu kan byta kanal och höja och sänka tv:n från toaletten.
magicadehex: tack detsamma hörru!
Hög igenkänningsfaktor här!!
Fast mitt största problem är musen, den drar så jävla mycket batterier:)
Jag ser det framför mig - åh, vilken underbar syn! Den västerländske mannen i sin prydo med fjärren i ett fast grepp. Skrattade högt.
Jag vill bara upplysa dig om att hemmabiokillar inte alls vill ha en superfjärris. De vill ha typ sju fjärrisar som alla ska stå på rad på soffbordet. Och ta upp all plats.
Jag är nämligen gift med en sådan. Och han vägrar envist att ens tänka tanken multifjärris. För då går det inte att göra en massa joxiga pillgrejer med bildkvalitet, ljudkvalitet/format och fan och hans moster.
Som tur är har vi ett soffbord med en hylla under där jag gömmer de minst använda fjärrisarna. Till min mans stora förtret.
Ja, bara en liten rättelse, alltså... ;o)
Jag brukar inte fatta att det är batterierna som är kassa utan sitta där och trycka hundra gånger på knapparna och vifta omkring med fjärren och säga "Men vafaaan!" i flera dagar innan jag inser vad felet är och byter batterier och sen alltid tänker "Ahaaaa..." när jag kan byta kanal hur lätt som helst.
Så dum är jag..
hockeyfrossa var super, tack anna for det tipset. ska genast sanda vidare. texten har var ocksa jattebra, hort fjarris-rant pa Christer innan, dina listor dar ar grymma!
undrar varfor Spray sidor aldrig funkar med safari, men firefox ar ok. skumpt.
det finns inte nog med uttjänta batterier för att H-ingen ska täckas ännu. tyvärr.
Batteribyte är bra, men vad gör man åt de utnötta siffrorna på fjärren? Nog för att handgreppen sitter i ryggmärgen, men ibland måste man titta och då syns...inget. Handkräm och chipsfett är fjärrens värsta fiende, inte slöa batterier.
Om inte batteribyte hjälper (gammal tv) så bänd upp fjärrisen och tvätta knappmattan i tvål och vatten. Allt fett o skit från fingrarna brukar ta sig igenom och lägga sig på kretskortet!
På tal om hisingen. Kan inte den där j-a P-arken få stanna kvar på ön där den håller på att målas om.
Vid Lindholmen hade den passat perfekt...
annelie: hahahaha... är det så. ja det är ju inte bara att byta, mus alltså, man blir ju så färst vi d dem;)
elisabeth: tackar tackar... kul man kan bjuda på bilder sådär bara genom att prata fjärrkontrollsbatterier.
tina: stackarn, är du tillsammans med en kille som dyrkar sina sju fjärrkontroller. i know the type. det är en stor defekt men inget man gör slut för;)
sockerdricka: javisst, de där små runda grejerna. att de kan förenkla ens liv så. det är smått genialt eller hur;)
anna: vad kul att du gillade hockeyfrossa. jag har inte tittat till den sidan på väääldigt länge. men jag får månadrapport från där jag har räknaren att den är välbesökt än. helt otroligt. har haft över en mille besökare på den. så jag antar att det var ett mer lyckat projekt än bloggen. fast bloggen har jag roligare med.
nana: tackar så hjärtligt. du är snäll som få.
lisa: nä jag tar dig på orden. du borde veta;)
lottchen: brrr. du ger en gammal hypokondriker helt nya bakteriemardrömmar;)
eirik: det var batterierna. vill föreställa mig att min handsvett inte är så grov att den kloggar igen fjärren. när det är det som är problemet bör man kanske se över om det är dags att byta tv. jagmenar man har liksom skapat hazardous waste som man håller i sin hand varje dag. återvinn!
du hex: ja för min del får den gärna stanna. har du en smärtsam relation till den eller bor du i närheten så du tvingas se skiten?
ta en trip till vågmästeraplatsen och gör en drive-by med batterierna.
kör runt i området bakom Q8 macken och kasta de lite sporadiskt medans ni kör runt i en stor sunkig vit van.....
pedro: hahaha... ja min vita dodge sexavvikar-van menar du?
den jag skrev om här
Mikebiek: Fast nu är jag glaD IGEN.... DET regnar!!!
Nejmen, nu är du störig igen! :P
mike...det är inte hemskt, det är vackert att det finns lite Jedi i oss alla. kraften med oss o sånt.
Skicka en kommentar