Den ultimata signaturmelodin

Vi pratade lite om signaturmelodier igår i Christer. Eller ja vi pratade lite om Dallas signaturmelodi. Det är ju en sådan som har satt sig på nåt vis. Varenda jävel kan nynna den. Det är bra betyg.

Vad kännetecknar egentligen en riktigt lyckad signaturmelodi? Jag skulle vilja påstå att det är när den inte bara sitter som en keps utan när den sitter som en knytnävsslag i magen på samma gång. Och hur många gör det. Nä, Dallas är bra men vi ska tänka på att när den började sändas så var Sverige ett U-land i tv-sammanhang. Tänker man efter lite så man nog nynna melodin till boktipset, saltkråkan och anslgstavlan (som iofs nog har samma än idag när jag tänker efter)

Jag skulle vilja hävda att Dalls ligger ljusår ifrån den ultimata. Signaturmelodiernas Don Corleone. The A-team. Hur toppar man en sådan. Det gör man nog inte. Den har fan ALLTING!

Alltså hela skiten inleds med att en klassisk amerikansk-filmtrailer-röst (ala "One man, One crime... One...") förklarar att det hela handlar om en cracked commando-unit som dömts i en krigsrätt trots sin oskuld och fått gå under jord- Tillsammans lever de nu på flykt undan lagen och lever som legosoldater. Jag minns hur jag drömde om att få vara med i en cracked commando-unit när jag var liten. Jag visste inte riktigt vad det var då, inte nu heller för den delen, men det verkade råsmutt att åka runt i en pimpad van och spränga sjukt mycket grejer i luften.

När speakern sagt sitt på cirkus femton sekunder så hörs kulspruteljud varpå ett stråkcrescendo dras igång och och blåsorkestern distinkt spelar den kraftfulla melodin så att öronen kunde började blöda ifall man inte var försiktigt med volymen. I bakrunden hörs ljudet av de ihopklippta actionscenerna som fladdrar förbi. Här har man lagt krut på signaturmelodin... eller ja fan i The A-team verkar de faktiskt ha lagt just "krut" på allting.

Plötsligt övergår den symfoniska delen till distad el-gitarr och fortfarande ackompanjeras hela skiten av ljudet från storvulen skottlossning och extravaganta biljakter/bilcrascher samt rallarslagsmål.

För en stund planar musiken ut och man luras nästan att man bytt kanal och hamnat mitt i The Loveboat-introt (om det inte vore för att Mr T inte var med i Loveboat) för att en sista gång och med full orkesterkraft nästan blåsa skallen av en med just de där galna tonerna som är så starkt förknippad med The A-team.

Det kvittar liksom om man blir sondmatad med moralkakor och undermåligt våld rättigenom hela serien sedan. Med en sådan headcracker till signaturmelodi är hälften vunnet.

Har ni några tokfeta tips att svara upp med så håll inte tillbaka. Skjut. Även om jag vet att ni omöjligt kan klå The A-team. Man kan ju inte klå den ultimata signaturmelodin.