Ni vet när man var liten och kanske skrev något, ritade
hjärtan, glada figurer eller en och annan kuk i imman på baksätets bilrutor – när ens pappa blev sådär till synes oproportionerligt irriterad över att resultatet av ens konstnärliga ambitioner skulle komma att återuppstå i tid och evighet, varenda dag luftfuktigheten blev till kondens eller frost. Med motiveringen att det skulle se obra ut.
Jag minns att jag brukade tänkta att
det var en högst löjlig grej att käbbla om och att jag inte ens kunde
förstå vari problemet egentligen låg. Det lågt liksom helt utanför ens begreppsvärld.
Jag vill bara meddela att jag vet bättre nu!
2 kommentarer:
ha ha ha
Hehe. Föräldraskapet är en enda lång ögonöppnare.
/Ginny
Skicka en kommentar