Igår nådde vi vägs ände med Friday Night Lights. Känslan den lämnar efter sig kan bäst beskrivas som ett bitterljuvt vemod. En väldigt bra men jobbig känsla. Det låter måhända banalt men det känns verkligen som att säga hej då till en nära vän som är påväg att försvinna till andra sidan jorden på permanent basis. Man vet att de finns kvar och det går att hålla kontakten men det blir aldrig samma sak. Det som lämnas tydligast kvar är alla minnesvärda stunder. Highs and lows.
Så är det med Friday Night Lights. Fem säsonger med det bästa av det bästa. Trots att jag måste erkänna att jag (helt obefogat) var lite tveksam till ramberättelsen som råkar kretsar kring ett litet high school football-lag i den amerikanska södern.
Här får ni en liten glimt av FNL. Jag tittade på den nyss och gåshuden fick mina underarmshår att vaja som sädesfältet i Gladiator-introt. Kanske svårt att förstå innan man har sett serien.
Det finns sjukt många bra serier att titta på, som griper tag och underhåller och engagerar och för stunden känns grymma. Homeland, Mad Men, Sons of Anarchy, Breaking Bad, Walking Dead och nu senast True Detective för att nämna några. Fantastiska serier som är välproducerade och delikata i hela sin uppenbarelse. Sedan finns de de som är mer än så. De som står över det eller tilltalar en mer på djupet av sig själv. Som The Wire, Six Feet Under, Kalla Fötter, Klovn och Tusenbröder, serier som betytt mycket för mig och som lämnat ett större avtryck än majoriteten av utbudet. Serier som man sörjer för att man vet att man inte kommer få uppleva särskilt många av under sin livstid.
Och så finns Friday Night Lights. Ett eget djur med många sidor som tar en med till en annan värld. I Texas. En värld där man också vill vara, men ändå inte. Som bjuder på möten med människor som alla har bra och dåliga sidor. Precis som i livet i stort. Lågmält storartat. Hela serien slår an något inom en som får en att vilja vara bra på ett ganska märkligt sätt. Bortsett från, eller snarare trots, några ofrånkomligt klassiskt amerikanska moralkakor är den perfekt. Vi snackat fem plus. Storymässigt är den helt fantastisk i sin komplexa enkelhet. Castingen är briljant. Soundtracket är episkt rakt igenom. Och visuellt är den genial såtillvida att man verkligen sugs in genom rutan och nästan upplever den på plats, i Dillon, en håla i Texas. De visuella effekterna står klippning och ljus för på ett smutsigt äkta sätt utan att bli dogmatiskt eller lågbudgetosande. Tvärt om. Friday Night Lights är drama när det är som allra bäst. Dessutom speglar den utanförskap, innanförskap, glädje, sorg, kärlek och hat på ett naket och fantastiskt fingertoppskänsligt sätt. Den innehåller misär och dåliga förutsättningar utan att frossa i det. Den innehåller lycka och framgång utan att kokettera med det.
Friday Night Ligths innehåller kort sagt allt man vill ha i en serie. Kanske är det arbetarklasspojken inom mig som triggas lite extra mycket av det konstanta underdog-temat. Eller kanske är det bara så att det är världens bästa tv-serie. Den är i alla fall topp tre enligt mig.
15 kommentarer:
Jag och min fru har plöjt serien 2 gånger. Lite frustrerande att den inte fått större genomslag i Sverige, och när man berättar om serien brukar folk gäspa lite, för storyn om en håla i Texas låter inte lockande.
Men känslan när Smash kommer hem och berättar för sin fantastiska mamma att han kommit in på college ger mig fortfarande rysningar. En av många höjdpunkter ska tilläggas.
Tack för en fantastisk blogg!
http://jonaspeterson.com/wedding/wedding-zach-kiele-napa-california/
:)
Barken: Jag vet. så jävla tröttsamt att sitta på en sån serie och ha så svårt att få andra att se den men jag har fått ett antal att se den och alla har älskat den. Det finns ändlöst många fantastiska scener.
Jonas: Jag har sett dem (och tittar igen). otroligt fina bröllopsbilder. Så fint att Zach och Jesse är vänner på riktigt. Alltså zachs rollkaraktär var så otroligt bra. melankolin hos honom var så äkta rakt igenom. Hade du sett serien innan du fick mail från honom? Gissa om jag blir nyfiken på deras story.
Vet inte när vi hördes senast så när jag ändå har dig på tråden så att säga: Grattis till alla framgångar med din fotokarriär. Helt fantastiskt verkligen. Skulle vara kul att springa på dig nån gång.
Åh, jag har bara några avsnitt kvar så närmar mig också slutet.
När jag ser Jonas bilder vill jag skjuta mig själv, och undrar varför jag inte skrev till Jonas om vår (min och min mans) historia, i stället för att börja med att fråga hur mycket han egentligen skulle ha betalt som ett första mejl.
Men sådant är livet - clear eyes - full heart - can't lose.
Hade väl ändå inte haft råd. ;)
Kommenterar typ aldrig längre nu när jag läser i mobilen men jag läser ALLT. Den här serien la jag genast fram som förslag för min Mike. Var tvungen att läsa utdrag av vad du skrivit för att fånga hans intresse. Så nu är första säsongen här och vi skall börja kolla i helgen. :D Yeahj!
Håller med dig till 100% Kände mig också tom, länge efteråt. Den är tillsammans med Six feet under, Lost och The Wire det bästa jag sätt på TV.
Har två kommentarer här som inte rör inlägget det minsta.
1. ÄNTLIGEN skrev du ett nytt inlägg så ditt bajsöga slutade dyka upp och göra mitt ansikte förvridet. Hoppas det är bättre förresten :-)
2. Blir väldigt starstrucked av Jonas här uppe, hej hej. Minns hur jävla fast jag var i hans blogg för många år sen.
Den här ska jag se. Det låter som att jag har en stor upplevelse framför mig. Måste se klart Bron först bara. Och Breaking bad. :)
Och Silverfisken ja, det var länge sedan. Men en väldigt bra blogg, den också.
Var hittar man serien lämpligast?
Ja, bästa serien …!
Men med det sagt - BUDDY Jr. Ja, han liknar sin seriefarsa, men herregud, trovärdighet annars absolut noll.
Julie Taylor. Nej, men alltså … Usch.
I övrigt:
VÄRLDSKLASS!
/Ginny
Intressant att läsa din blogg, jag har bokmärkt den!
Ha en trevlig fredag
//Mats
Är du optimerad för internet ?
sökmotoroptimering
mats@soktmotoroptimering.it
http://www.sokmotoroptimering.it/index.html
Håller helt med om känslan som sitter i länge efter man skillts åt.
Bra tips förresten. Är precis klar med True Detective och följer Game of Thrones (som tappat lite) och behöver nytt.
Håller med om att t ex The Wire är the shit. Folk som missat den har helt enkelt inte levt livet.
Klovn äger ju ut Solsidan som ingenting. Att jämföra blir bara löjligt. Saknar den än idag, typ veckligen.
En serie du inte nämnde är Sopranos. Också kungligt bra.
Har förgäves sökt med ljus och lykta efter första säsongen men hittar ingen torrent :( Den filen jag hittade på PB var dessvärre skadad! Någon som vet vart jag kan få ner den 1:a säsongen? Med vänlig hälsning, C
Tackar för tipset ska kolla upp denna tv serie!
Skicka en kommentar