Precis som många andra drabbas jag varenda jävla år av något sorts sista desperat träningsryck inför semestern. Så ock i år. I måndags ställde jag mig, efter en intensiv periods hedniskt förtärande av allehanda kolhydratsberikad kost, malt-och-humle-baserad dryck och sjudagars fredagsmys, på vågen för att skåda förfallet. 89,7 tunga kilon exklusive muskler. Ingen munter syn direkt.
Jag har gjort detta många gånger förr. Ända sedan jag fyllde trettio ironiskt nog. Innan dess var jag närmast immun mot kalorier, men de senaste sju åren har jag fört en ständig kamp mot min kropp. Ett smutsigt gerillakrig som blossar upp och blir fullskaligt i samma veva som utetemperaturen börjar visar T-shirt-mode. Förra året signade jag t.ex. upp på Kickstarten, en slags offline-version av Fitnessfighten. Med gott resultat, men förknippat med en väldans massa slit och en "strictly-no-fun-månad". Det gör jag inte om kan jag säga. Den här gången kör jag två jävla hundveckor till att börja med (sedan eventuellt två till), där jag äter lite, tränar mycket och sedan ställer mig på vågen och skrattar rakt ut. Förhoppningsvis.
Jag har aldrig passerat 90-strecket och tänker fan inte göra det nu heller. Det är som att min kropp känner på sig att nu är du jävligt nära killen för jag kan gå från NOLL motivation till att bli närmast manisk och det senare brukar oftast inträffa när digitalsiffrorna brinner på 89+. Jag har hört alla argument från riktiga träningsmänniskor att det är kass att göra såhär. Man måste lägga om sin livsstil och kämpa på långsiktigt. Jag vet att det egentligen är det rätta så tack men behåll de råden. Vi befinner oss i en extrem krissituation här. Logiken får stå tillbaka. Något måste hända snabbt.
När det känns som mest hopplöst brukar jag tänk tillbaka några år i tiden på min gamle kollega El Guapo, som tyckte att han var lite väl trind och inledde en 14-dagars vansinnesdiet bestående av Nutrilett morgon middag kväll, toppat med svinhård träning. Han losade en massa kilon och lyckades sedan med det omöjliga – att inte gå upp mer än ett par kilo igen. Sådan övermänsklig disciplin har inte jag. Dessutom har jag definierat in mig själv i kategorin väldigt psykiskt svag när det kommer till motståndskraft inför livets alla lockelser. Känner jag suget är jag tokrökt. Därför skulle jag tro att jag kanske är världens mest okompatibla person med t.ex. crack. I mitt fall handlar det nu om att chocka kroppen och skrämma in suget såpass långt under någon sten, att det inte vågar komma ut på några veckor.
Jag vet att det är idioti men jag behöver ett litet försprång för att våga börja hoppas och lyckas bygga upp en motivation stor nog att orka fortsätta. Häng med på min viktresa. Invägning sker varje måndag.
11 kommentarer:
Hade inte jag vetat om att jag är en sån lustfull (i dess platoniska mening)individ med svag motståndskraft till allt det ljuva i livet hade jag börjat röka när jag var yngre, inte för att det är tufft men för att det lättare att connecta med människor om man röker. Mennehh, jag får kämpa på ändå. För sluta röka skulle jag aldrig kunna göra
MVH hon som inte kan sluta med KOLHYDRATER, liksom.
usch ja, känner alltför väl igen det där med orättvisan- HUR var det möjligt att man kunde trycka i sig de mängder skräp man kunde utan ett uttens tillstymmelse till eftersvall när man var yngre och nu som (lite) äldre knappt kan lukta på saker utan att dra på sig ett par extar kilo? Nä, tacka vet jag kroppen INNAN barnen (marodörer!!). Tycker det är så f*bannat orättvist, räcker det inte med att man börjar bli rynkig o bedagad liksom?
Jo jag kan hänga på din viktresa (av nöden krävd) men i helgen ska jag på bröllop med tillhörande kalajs så det får bli start måndag, ok?
Jag, något år yngre, var exakt likadan fram till för ett halvår sedan. Då skaffade jag gymkort och började göra marklyft, knäböj och militärpress 2-3 gånger i veckan, sent på kvällen när man slipper trängsel.
Från att vara litenflickastark är jag nu snudd på normalstark, och framförallt har mycket av fettet som dolde ickemusklerna försvunnit. Love handles borta. Synliga revben. Markerade axlar. Helt sjukt I tell you!
Lustigt grym timing Mike.
Har precis avklarat min 14-dagar el Guapo Special denna vecka. Inga överraskningar. 7 kilo ner. Mår skitbra och kan äntligen komma i både "snyggsjkortan" och diverse andra uträknade plagg.
Här är en fräsch reminder av mina regler OM du vill köra min diet:
(Och ja, faktabombning från hobby- och eller proffsnuitrister eller läkarstudenter undanbedes, jag säger inte att detta är bästa sättet, ej heller att det är hälsosamt eller att det funkar för alla. Men det funkar för mig. Kanske även för Micke.)
1. KEEP IT SIMPLE STUPID
Kostbiten är ett helvete. Därför kör jag hjärndött system utan tillagning eller avvikelser. Här i USA är Slim-Fast perfekt. "2 av denna shake/bar, 3 av denna snack varje dag". Färdigtillverkat. Inget meck. Drick shake. Håll käft. 0 % risk att misslyckas.
Utöver dessa shakes/bars "ska" man äta ett balanserat 500 kalorier mål. Detta skippar jag och äter istället ett mål kokta grönsaker eller sallad. -MERCILESS!
Dricker bara vatten. (Ok, en halv kopp kaffe för att klara arbetsdagen.) Men ingen juice, inga hälsodrycker och absolut ingen läsk eller alkohol på 14 dagar. Befriande.
Till detta äter jag Omega-3 i tablettform samt multivitaminer. Känns bra liksom. Säkert helt meningslöst. So what. Det funkar för mig.
2. MOVE SUCKER!
Jag gillar att springa. Helst på gym utan avvikelser i form av crackheads/sms-bilister/barnvagnar etc. och man ser kalorimätaren ticka. Börja långsamt, försök bränna minst 300 kalorier per pass och öka sedan i takt med att kondisen kommer igång. Efter 1 vecka brände jag 500 kalorier per pass på 35 min utan att blinka. -MERCILESS!
Utöver detta, gå så mycket du kan. 1,5 timmes promenad i bra tempo är som ett extra löp-pass på gymmet men känns inte lika svettigt. Gå hem från jobbet. Gå till affären. Gå överallt. Många bäckar små, speciellt när du kör diet.
3. GÅ INTE UPP I VIKT IGEN!
Det är först efter de 14 dagarna som arbetet börjar. När man börjar äta (och dricka alkohol) igen. MEN nu är du fanimej motiverad! Du vill inte gå upp igen! Hittills har jag gått ner ytterligare 1 kilo efter jag slutade dieten. Mina tumregler är ganska enkla. Och jag vet att anledningen att jag behövt göra detta 3 gånger nu, är för att jag efter ett år eller så börjat skita i reglerna:
A/Fortsätt motionera och gör så regelbundet. Det är så jävla lite tid vi snackar om egentligen. Just do it. Inte tänka, bara gör. 30 minuter 2-3 gånger i vekan. Nada. -GET IT FUCKING DONE!
B/Ingen läsk. Ingen friterad mat. För min del är det skitsamma, jag gillar inte läsk ändå. Och jag har aldrig gillat godis eller chips i vuxen ålder heller. Om någon enstaka pommes eller klunk Sprite slinker ner nån bakfylledag så fine. Men om man håller sig till detta slipper man mycket sinnesjuka socker- och kaloriebomber varje vecka.
C/Lite mindre portioner. Ät oftare istället. Svårt när man har cp-tider på jobbet men att köra lite mindre portioner funkar för alla. Inte mycket mindre. Lite mindre. Seriöst, det är svinenkelt.
4. CHANGE IS GOOD
Detta kan låta lite gay men det är rätt vettigt. Att dumpa rejält med kilos är en positiv förändring för både kropp och själ. Dessutom inser man hur mycket tid man spenderar på att tänka på, förbereda, laga och äta mat varje dag. Helt plötsligt har man mer tid (läs: svintråkigt!) att göra annan skit. För mig innebär det ett tillfälle att göra fler förändringar. Why not liksom? Jag började läsa mer och se mindre på TV.
5. ANYTHING THAT'S WORTHWILE TAKES TIME
Jag rasar i vikt med denna metod, men inte omedelbart. 5 dagar in utan mat tänker man "WTF! Detta är jävligt ovärt…" för man ser inte resultat direkt. Det kan säkert variera som fan för olika peeps, men bottom line är att ge det tid och glädjas åt små saker längs vägen. När jag pallade springa 35 minuter utan att pausa kände jag mig asmäktigt.
You can do it. -MERCILESS!
Det ÄR enkelt, inget sockrat i onödan, mer grönsaker, ingen bärs eller starksprit, gå, träna, cykla, knulla, öka på förbränningen, så händer det, få in lite nya vanor och håll dem. À no brainer ... Men så svårt mitt i vardagen. Jaja. Mvh/exilväschötten
Okay, så du kör dumvarianten av viktnedgång och kommer att göra så oavsett, då ska jag tipsa lite om hur du kan få det att funka. Eftersom Nutrilett och whatever är så kukans dyrt så tycker jag gott att du kan offra dig och ta dig in i en av de där butikerna du beskrev en gång, där tribalförsedda, testosterontunga alfahanar köper sina tillskott.
Snacka inte, bara gör't!
Köp upp dig på kasein (kaseineprotein) av valfritt märke. Ta det billigaste bästa. Detta kommer att tjäna dig åtskilliga hundralappar, för att inte säga tusenlappar, jämfört med Nutrilett eller vad allt nu heter. Du behöver få i dig MINST 180 gram protein per dag, eftersom du väger nästan 90 pannor. Det ger cirka 9 -10 drinkar per dag du behöver få i dig. Det kommer att mätta ganska okay och det ska inte innehålla några kolhydrater.
Proteinet hjälper dig så att det är så lite som möjligt av dina muskler som försvinner.
Köp sedan upp dig på multivitaminer och Omega-3. Skit i eventuella föreskrifter och försök få i dig 6 - 9 kapslar Omega 3 per dag. Det kan förhindra inflammationer, vilket du nästan med största sannolikhet kommer att dra på dig när du inte äter.
Sedan ska du även köpa det som butikerna brukar kalla "fettförbrännande". Det är inte fettförbrännande i sig men kommer definitivt att hjälpa dig. Googla på "Ripped Hardcore", till exempel. Jag menar, hur kan man misslyckas med ett sådant namn? Det är oftast bara en jävla massa koffein och kapsiacin (chilikrydda...ish) och lite crap som kan verka hungerdämpande.
Lycka till!
*7 - 8 drinkar. INTE 9 - 10.
LCHF är inte att tänka på eller? Flera i min omgivning med mkt imponerande resultat. Man får ju skippa ölet men i övrigt är ju allt asgott och man behöver aldrig vara hungrig eller sugen. Bacon!!!
Håller med att LCHF funkar. Skippa allt socker och alla kolhydrater. Protein, ägg, ost, smör, grönsaker, nötter och bär. Om det känns omöjligt, ha en dag i veckan då du får äta något du älskar. Annars blir det för svårt i det långa loppet. Lycka till!
SB
Alltså. Jag fick lite vår-snygg-ryck själv nyligen, och har just spenderat snart en månad utan socker och med ökad träning. När jag vägde mig härom dagen visade det sig att jag hade gått upp 3 kg. Hittar inget att skylla på. Det är bara skit.
Sök jobb som inte bara sker vid skrivbord.
Alla kontorsmännikor som jag får viktproblem om de inte har en inre Goebbles som skriker på en.
Min Goeebbles skriker bara effter kaffe så det är kört med träningsdicplinen för mig...
-Luca
Skicka en kommentar