Idag på vagnen hem delade jag säte med en kvinna som hade en bukett körsbärskvistar i famnen. Det var fint. Mindre fint var att en äcklig äldre man, bara en hållplats senare, parkerade sig i mittgången (ja, givetvis precis bredvid mig). Han hade skalat av sig ett lager av sina piss- och svettindränkta vct-kläder till vårvärmens hov. Den stanken. Behöver jag säga att lukterna körsbärsblom och koncentrerad urinsvettsmarinad gifter sig synnerligen dåligt? Jag kände att det började våldsbrinna i huvudet på mig.
Och för andra gången idag kom jag att tänka på den där scenen i Happiness, när peddo-psykologen drömmer sig bort till en fin dag i parken.
Fy fan för alla lukter som vaknar till liv under sommaren. Det borde rimligtvis finnas anti-terrorlagar som reglerar odörspridning av den arten i det offentliga rummet.
10 kommentarer:
Vad lustigt... Jag sag Happiness igar av en handelse, det var forsta gangen pa sakert 5 ar som jag sag om den. Och just den scenen ar verkligen sa himla pa pricken.
Det luktade med andra ord midsommar?
@ Anjo :D
cinderalley: haha fan vad lustigt. ja det är en underbar scen. så jävla obehaglig och så "rolig" på samma gång
anjo: haha fyndigt!
dano: ja han är fundig anjo :)
Ja Fy Faan för uteliggare och annat löst folk som inte kan se till att sköta sig!
Här går man på SPA och doftar viol dagarna i ända och så har vissa mage att bara lukta vanlig svinig människa. Återigen...Fy Faan!
Hilda: Nä, fy fan för att någon har mage att klaga på när en annan person stinker så att det inte går att andas normalt. Tänk på de hemlösa. Vilken vidrig människa man är om man inte ser den sidan av myntet när man sitter och försöker hålla tillbaka kräkreflexerna.
Jag blir lite tårögd och det känns tryggt som fan med ett två-frontskrig mot kollektivtrafiken och all jävla dårskap som huserar inom dess väggar.
Det borde vara någon sorts tvång på ett personlighetstest för att få nyttja denna demokratiska rättighet. Alternativ lobotomering efter två stycken varningar.
Men det var inte det jag tänkte meddela.
Jag var igår inne på McDonalds, jag var sugen på cheeseburgare. I kön vaknade dock ett sug efter något annat till liv. Daim-McFlurry.
Jag gillar Daim. Jag blev förbannat sugen. Jag blev otålig. Jag blev frustrerad. Kärringen framför mig tjatade och tjatade på den stackars flickan i kassan. Tanten skulle bara ha och ha. Till slut blev det min tur. Jag beställde mina burgare och toppade beställningen med en välsignad McFlurry.
Trodde jag. McFlurry-maskinen var naturligtvis paj. "Den kommer typ vara paj i 2 månader till." Löd svaret på mitt desperata rop om att McFlurry-maskien alltid är paj! Alltid!
Det kändes tomt på något vis. Inte ens en stor jordgubbs-shake kunde fylla tomrummet i mitt bröst (läs: mage).
Om jag är Obama och McDonalds är Usama - tänker du då anta rollen som en Navy Seal?
du är så alert och uppmärksam på spårvagnen! jag är mer eller mindre medvetslös, ibland undrar jag hur jag ens tog mig till jobbet. men det kanske är en omedveten försvarsmekanism för att det inte ska börja våldsbrinna i huvudet på mig....
Saknar du också lite mänsklig värme ibland ... ?
Närheten av en människa ...?
Ett andetag i nacken ...?
Någon som andas i ditt öra ...?
En höft att luta sig mot ...?
En klapp på rumpan...?
En upphetsad blick ...?
Lukten av någon annans kropp...?
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
TA VAGNEN
HÄLSNINGAR GÖTEBORGS SPÅRVÄGAR
"Våldsbrinna i huvudet"?
EN gång om dagen är okej, en extra gång vid allvarlig kris är förståeligt, mer än så är Falling down...
-Luca
Skicka en kommentar