tisdag, september 26, 2006

Bara ett av alla as i mängden

Vad är grejen med spårvagnschaffisar egentligen?

Imorse hände något som har hänt så många gånger förut och som kommer att hända igen och igen och... ja, ni fattar. Jag kom gående mot spårvagnshållplatsen och ser 9:an komma. Jag bedömer att avståndet är något för långt så jag börjar småspringa och hinner fram. Trodde jag.

Precis när jag är framme stängs dörrarna vid föraren. Jag trycker på knappen. Inget. tittar på föraren och får ögonkontakt. Inget. Han har inget där. Jag rycker på axlarna och tecknar att jag vill att han ska öppna dörrarna. Ingen reaktion. Istället trycker han plattan i botten och rusar iväg. Ett sånt jävla AS!

Det hade tagit honom fem sekunder att öppna dörren och gjort en god samarittjänst för en medmänniska (mig). Men det fanns aldrig med på kartan.

Kvar står jag på hållplatsen och känner mig förnedrad. Folk tittar. Ett par unga flickor skrattar. Troligen åt mig. Kanske åt själva situationen. De skrattade helt säkert inte MED mig för jag hade jävligt lätt att hålla mig för flabb just då.

Helt ärligt började jag fantisera om att ta en taxi till Järntorget, fort som fan, och där möta upp den lille fascisten. Jag skulle slita ut honom från sin lilla sura förarhytt och ge honom ett hederligt kok stryk. Inför alla andra chaufförer. Jag skulle vara väldigt tydlig med att göra mig förstådd så att fattar vad det gör med hjärnan hos en helt vanlig svensson att bli så utstuderat pissad på.

Kalla mig gärna pro-aktiv.

Varför håller de på och svinar så. Vill de bli hatade/föraktade. Kanske hatar sde själva världen och livet så mycket att de bestämt sig för att göra sitt värsta för att fucka till det för alla som vill åka med. Det är nåt som luktar fisk och jag har fått nog.

Jag dömer ut hela yrkeskåren.

Det har hänt för många gånger för att att vara en tillfällighet. Det måste vara om inte ett krav, så ialla fall en fördel, att vara helt blästrad i skallen när man vill bli ratta en spårvagn.

Åhh... inte ett spår av mänsklighet - You're hired!!

69 kommentarer:

Stefan sa...

Exakt samma sak hände mig i igår. Jag kutar och kutar..lite som i den långa flykten... och ser hur jag kommer närmare och närmare bussen. Vi snackar en sträcka på 30 meter. Inte en suck att chaffisen inte ser mig, snarare tvärtom, med tanke på det blåsbälgsliknade ljud min lungor alstrar. På något märkligt vis får jag fram 20 spänn också och med de i handen är jag 30 milimeter från dörren när chaffisen trycker på den röda knappen och med ett pys slår dörrarna i hop.

jag : wtf?
chaffis: ger mig mjuggleende och med en mjuk knyck glder bussjäveln iväg.

falling down

El_Pedro sa...

folk mumlar något om bibehållen tidsplan och att de inte kan öppna dörrarna åt varje som kommer pyttelite försent för då kommer de inte iväg alls om det kommer en skara sådana löpandes och blah blah blah.

jag väljer att inte ens försöka komma ikapp om jag anar denna förnedring. Inte värt det. kan lika gärna vänta 15 minuter

sparar mitt falling down moment tills det verkligen är värt det

goose sa...

jepp, hörde av en bekant som är spårvagnschaffis att "är dörrarna stängda så har du missat spårvagnen, skitsamma om vagnen fortfarande står still"... kan säga att det är upplagt för diskussion när hans yrke kommer på tal :) ..det där är inget han själv hittat på, utan så är tydligen de regler som västtrafik lär ut.. anledningen är som pedro säger att öppnar du åt nån som står o bankar så kanske det dyker upp en springande kille till o en till o en till, o vart drar man gränsen :)...

elin sa...

Inte bara spårvagnschaffisarna spelar detta fula spel. Det finns ett par busschaufförer här som verkar vara något ENORMT trötta på sitt jobb och låter därför passagerarna smaka på deras bitterhet. Som om vi skulle tycka synd om dem(?)

Jag är däremot, med rätta, trött på att få dörren igensmälld framför snoken med andan i halsen. 2 sekunder hit lr dit. Dem har för bubblan ett servicejobb. Mot revolution!

el guapo sa...

Jag hatar såna där sega gamla jävla människor som kommer drällandes och skall hålla kvar vagnen och släppa på en till. Och en till. Och en till. I lördags var det en sån gammal tant som skulle trycka upp dörren när alla redan var 100 % inställda på att resan skulle starta och jag bara stod där och tänkte "meeen vafan kör nu förfan jag har betalat 20 spänn för att komma fram idag" och som tur var vägrade chauffören öppna dörrarna för den långsamme jävla bokmässekassbärande velkärringen, utan körde helt rätt och riktigt iväg med oss som väntat på vagnen för att gå på i rätt tid. Det är inte Spanien vi lever i, tack och lov!

Anonym sa...

Alltså, jag tror det där handlar om maktmissbruk.
Det är det ENDA sätt dom kan utöva det på - smäcka i gen dörrarna framför nosen på en och gasa järnet. Det gäller dom som kör buss också. Jag försöker ta 10 djupa och önska att dom blev lite lyckligare av det....dom djÄVLA ASEN!!!!!!!!

Pendrare

Max sa...

Jag tror, precis som anonymen ovan, att det handlar om makt. Och maktlösa människors fruktlösa försök att utöva den.

En spårvagnschaufför (eller för den skull busschaufför, jag har råkat ut för betydligt fler liknande incidenter med bussar) har helt enkelt väldigt lite makt och blir förmodligen riktigt ordentligt pissad på själv av chefer och passagerare med jämna mellanrum. Frun och tonårsungarna pissar på honom på kvällen, osv.

När dom då får en sådan självklar chans att själva utöva makt, tar dom den, med hull och hår. Självklart är det futtigt, självklart är det patetiskt och nedrigt. Det visar dessutom vilka små människor dom verkligen är, men det fattar dom inte. Dom vill bara bestämma lite.

Samma fenomen hittar man om man letar bland matbespisningspersonal och en och annan lärare. (m.fl.)

Max sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa...

Äh, tagga ner och rannsaka er själva. Visst faan gnäller ni minst lika mycket över att de aldrig håller tidtabellen. Svår ekvation att få ihop om man ska tillgodose båda kraven!

/Anders

Dano sa...

Har råkat ut för exakt samma sak. Blev tokförbannad och började skrika och sparka på vagnssidan som fan. Gick ifrån hållplatsen som vore jag en gammal muttrande alkis (du gillar ju såna här CP-formuleringar). Folk tittade ganska konstigt på mig ...

Har hört att det handlar om automatisering. När dörrarna stängts och föraren väntar på att få grönt så GÅR DET INTE att öppna dörrarna. Den idioten som kom på det borde ha stryk.

I ditt fall svinade han nog bara. Tyckte du var ett jävla äckel som gott kunde vänta in nästa droska.

Carl Arenlind sa...

När jag och min mycket snyggare hälft skulle ta vagnen från Vasaplatsen för några helger sedan, då drar den jäveln iväg. Jag drar en välriktad kick i sidan av den gamla häcken och slår en piruett av bara farten.
Min tjej blev inte helt nöjd, men det var skönt att få göra det.

Ivana sa...

Det måste bero på att du inte är tillräckligt söt för folk stannar sina fordon för söta tjejer som jag hela tiden ;)

Linda sa...

samma hände när jag var i göteborg för några gånger sedan. och chauffören hade mage att titta på oss och lé!

men här hemma, i norrköping, har det aldrig hänt. här kan man komma några meter efter att spårvagnen börjat rulla och ofta stannar de om man vikar åt dem. vänligt.

joanna sa...

en gång var det en busschaufför som var snäll och väntade in en person som kom springades mot bussen. det var en sträcka på ungefär tjugofem meter. jättesnäll chaufför, javisst. idiotmänniskan började då GÅ lugnt mot bussen. trots detta stod chauffören snällt kvar, hade väl bestämt sig för att göra en god gärning.

bara att jag missade min buss jag skulle byta till, och därmed även missade långfärdsbussen och kom istället fem, FEM! timmar sent till ett soundcheck och fick i princip börja spela utan att ens värma upp.

men det var ju en snäll chaufför. yeah right.

da bomb sa...

www.planka.nu

da bomb sa...

Tål att upprepas:
www.planka.nu

Luca sa...

Skulle du öppna dörren för dig själv?

Jag brukar sabotera för dem genom att hålla upp dörren åt någon som kommer springande en bit bakom mig- även om de tjafsar hinner personen fram om han/hon springer...

Andreas sa...

Shit, såna här resonemang har väl bara folk under 22, trodde jag? Det är klart att man kan bli förbannad, visst, men chaffisen kan väl för fan inte vänta på varenda sen jävel som vill åka? Nu bor jag i Stockholm, så inga Västtrafikanställdanklagelser tack. Det är enormt självupptaget att tycka att chaffisjäveln skall vänta på just mig, skulle han göra det på varenda sen fan skulle tåget bli (ytterligare...) 10 minuter försenad på varje tur och du skulle bli ännu mer förbannad.

Anonym sa...

Som sagt -- de som, frivilligt eller ej, betalar för den förnedring det innebär att vara ett kollektivhjon är värda omgivningens hejarop.

Men face it, hur mycket service, komfort och, föralldel, livskvalitet förväntar de sig för tjuge spänn? Eller vad en resa nu kostar.

Har man tillstymmelse till chans att färdas på annat sätt gör man det. Bil, cykel, apostlahästar, taxi och guvetvad kommer långt före i urvalsprocessen.

Jag tror att de som åker kollektivt (och betalar för det) bekänner sig till en av dessa kategorier:

* Socialt massanpissade
* Dum-envetna miljömuppar
* Dömda rattfyllon med indraget körkort
* Vanligt folk som önskar att de hade haft råd att färdas på vilket annat sätt som helst

Jag repeterar: En gång bil, aldrig mer kollektivt!

--
Robban

sixesandsevens sa...

Man blir ju ännu mer less om man sitter på en vagn som aldrig kommer iväg för att folk kommer rusandes hela tiden... Nån gång måste han ju köra. Fast det är väl mest på "stora" hållplatser typ Korsvägen och såna...

Stefan sa...

da bomb - planka.nu länkar till min blogg...det är s t o r t, trots att jag av princip alltid betalar för mig när jag åker kollektivt;)

Caravaggio sa...

Spårvagnschaffeurer är ett outömligt ämne, nästan så att det borde bli ett eget kapitel på psykologiutbildningarna i landet.

Även om det på det stora hela känns som en åkomma för alla som kör komunaltrafik i Göteborg så verkar ständig vagnchaffisarna snäppet värre än alla andra. Är det för att merparten av passagerarna går på bak och inte bryr sig om hur dom kämpar för att hinna till 12:05 på Järntorget med trean som dom får ett stigande behov av att visa att dom faktiskt finns? Existerar? Är en del av det vi kallar samhälle?

Min personliga favorit är en regnig fredagsmorgon när 91:an närmade sig hållplatsen Rud där ett gäng som säkerligen stått och frusit en bra stund äntligen vädrade Västtrafiksk morgonluft. Gick ut för att snabbt kunna kliva på men nej. Busschaffeuren bestämde sig för att dom inte riktigt gjort sig förtjänta av hans service och blåste rätt förbi, förmodligen med ett ni-kan-gitt-vänta-på-nästa-leende på läpparna.

who sa...

Diskussionen kring toapapper kändes roliga måste jag tillstå.

/who

adde sa...

"Om dom skulle vänta på alla som kommer springande skulle alla som åkte bli försenade".
Ja, visst! Säkert! Jävligt moget resonerat. Folk kommer ju springande i långa köer. Hela tiden.
Med ett sådant resonemang avslöjar ni er bara med att ligga i samma bottendivision av medmänsklighet som spårvagnschauffören. Men man får ändå vara glad att sådana skitstövlar inte kommer längre än till att köra spårvagn trots allt, det hade ju varit värre ifall man fann samma personlighet bland personalen på kärnkraftverk, piloter eller hjärnkirurger.

Herreje sa...

Javisst, i Stockholm på tunnelbanan brukar dom alltid vänta på alla eftersläntare. Det vore ju synd om de vore tvungna att vänta i typ 10 minuter på nästa tåg.

Fox sa...

Varför inte bara ett gammalt hederligt dynamitbälte?
Stängde han dörren i näsan på dig, ställ dig på spåret och öppna västen. Han kommer garanterat att stanna!

elin sa...

Jag känner att jag måste berätta om en händelse alldeles nyss, specilt för "Anders - Äh, tagga ner".

Jag var ute i helt okej tid för att hinna med bussen. Jag kommer mot bussen som jag ser redan står och väntar, därför snabbar jag på stegen fast jag egentligen inte hade behövt göra det eftersom det var 5 minuter till bussen skulle gå enligt tidtabellen (det enda jag har att gå efter).

När jag är ett steg ifrån dörren (busschauffören har suttit och iaktagit hela min promenad fram) smäller han igen den och startar motorn. Sedan låter han bli att öppna förrens jag tillsut rynkar på ögonbrynen och visar min irritation. När jag stiger på och ska betala säger han surt:
- Bussen skulle egentligen gått vid kvart över. Så du skulle inte hunnit med.
Jag blir lite chockad och direkt efter att jag satt mig på sätet ringer jag en vän och kollar med denne för säkerhets skull vad klockan är. Exakt. Jodå, den stämmer med pendelklockan, 5 minuter tills bussen skulle gått. Jag checkar t.o.m busstidtabellen en extra gång.

Det enda jag kan komma fram till är hur illa chaffisen missbrukar sin makt som någon här ovan skrev.

Jag tror alla förstår att syftet inte är att klaga på ALLA chaufförer. Det finns dubbelt så många hyggliga chaffisar som i alla fall jag uppskattar betydligt mycket mer efter att ha mött alla tjurgubbar vid spaken.

Tack för ordet.

elin sa...

Också kan jag inte låta bli att kommentera "herreje"'s inlägg.

Du, alla bor inte i Stockholm. Det finns trafik även i andra städer och byar.

Vidare håller jag med om att Sthlmare är galna som springer för att hinna med en tunnelbana så dem slipper vänta heeeeela 5 minuter till nästa. Jag som är uppväxt på landet där det endast gick bussar var tredje timme tycker det är rena lyxen. Dem vet inte hur bra dem har det.

Anonym sa...

själve man såpass rutinerad vid det här laget så man vet att kuta lönar sig inte, bara softa o ta nästa ;)

vild sa...

Jag är en mycket vänlig och snäll människa som ville bli spårvagnschafför, tyvärr blev det inte så denna gången men jag fick reda på lite fakta om yrket iaf. Det är så att i vagnen finns en liten LCD skärm som visar hållplats och tid etc. När du stannar har du exakt MAX EN minut på dig innan du måste köra iväg. Det står 3..2..1.. KÖR! och då ska du va iväg. Så det är ingen tillfällighet att de åker iväg från dig. Lägg till till saken att det är sällan sällan spårvagnarna är före sin tidtabell (nästan alltid prick eller efter) så det finns faktiskt inte alltid tid att vara 'mänsklig' De har ett yrke att sköta och att folk inte alltid kan lära sig att gå i TID från sin lägenhet ska dom egentligen inte bli beskyllda för. PUNKT.

Nemo sa...

Läste en presentation på en hemsida - tillhörande en spårvägare:
Pessimistisk realist och turbopappa på 40 år. Jag gillar verkligheten trots alla dess brister. Gillar att älska den, gillar att hata den. Att köra spårvagn och kanalisera min ilska genom att hålla mig till tidtabellen och reta resenärer till cromagnon-nivå är min ventil som ger min hjärna goda nätters sömn och ett hjärta som kan slappna av.

"Vissa dom kör spårvagn, andra skriver blogg..."
fan, skulle kunna bli en höjdarhit...bäst att ringa Bert

JoWe sa...

Jag kan fatta att en chaffis inte kan vänta hur länge som helst, men svinet kunde väl åtminstone låtsats som att han inte sett Mike. Det är ju det där sado-flinet som upprör mest i berättelsen.

Första inlägget från en trogen läsare sen ett år tillbaka.

Langri sa...

Det här hände mig och min polare för exakt 15 år sedan. Men på den tiden hade spårvagnarna en "sockerbit" längst bak, som gick alldeles utmärkt att stå på. Helt vansinniga hoppade vi båda på den och gjorde upp räkningen med spårvagnstönten hållplatsen efter.

Han var ganska rädd kan man säga. Hade nog inte räknat med att se oss så snart, efter att hånflinande lämnat oss på gatan.

da bomb sa...

Min familj med 2 små barn höll på att bli överkörda och ett dick head till spårvagnsförare som bara ringde i klockan och accelerarade.
Hade han av någon anledning stannat och tittat ut hade jag dödat honom med händerna och hävdat excess.

Jag hatar spårvagnar och spårvagnsförare!!!!

mikebike sa...

Alltså, jag fattar också att de inte kan vänta in vartenda mongo som kommer eftersläntrande. jag vill också gå fram och bända loss de sega svinen som ska föra dialog kringf väder och vind med föraren. men vi snackar två sekunder. TVÅ. och så saddoflinet. Oförlåtligt.

nemo: hahaha mycket fyndigt hörru;)

langri: vigilante... ljuvligt

Mel sa...

Ett enda ord har jag som kommentar och det tål att upprepas: cykel, cykel, cykel, cykel.

Jag åker ALDRIG buss. Det är skadligt för blodtryck, hjärta och psyke.

Kattmorfar sa...

Helt sjukt. Lever i Skåne-exil och åker s.k. påga-tåg mellan Lund-Malmö varje morgon. Chaufförerna där är inte heller kända för att vara några större filantroper. Således hög igenkänningsfaktor när jag igår läste inlägget om situationen i Gbg. Imorse händer så det otänkbara; jag är i vanlig ordning 10 sek sen till tåget jag skall med och dörrarna har stängts, men se på fan om inte lokförarn avvaktar 5 sek för att sedan öppna och släppa på mig. Behövs skrivas att jag fortfarande är i chocktillstånd? Snudd på religiös upplevelse.

miss x sa...

De verkar ha patent på att vara tykna oxå...
Lyckades med konststycket att stæmpla fel før ett tag sedan. Grov felstæmpling dessutom, skulle vara "byte" men blev nio kuponger.. Jag var stressad och det var mitt i værsta sommarværmen.
Då sæger idioten till spårvagnsførare;
"Hur fan lyckades du med det, helt jævla otroligt"
Va' lixom. Har de ingen som helst trevlighetspolicy før personalen på Gøteborgs spårvægar, jag bara undrar asså!?

/dab sa...

Hade en incident på Frölunda Torg med en buss som körde ifrån mig på ett mycket nonchalant sätt. För alla som inte vet hur Frölunda Torgs hållplats ser ut; Det är en "rundel" som bussarna måste köra runt för att komma åt rätt håll. Så jag bara backade 15 steg och ställde mig mitt i vägen för bussen.

Naturligtvis var han tvingad att stanna framför mig (flashback pansarvagn någon?). Öppnar han dörren? Svar nej. Hade varit en bra headline annars: "Bussresenär ihjälkörd av galen Västtrafikchafför" Låt oss kalla det ett döläge där jag står och blockerar bussen i ca 5 minuter. Chaffisen är svinförbannad och vräker upp fönstret för att skälla på mig. Öppnar han dörren nu? Svar nej.

Själv inser jag att den lilla människan än en gång kommer att förlora. Jag flyttar självmant på mig men får ovationer från bussresenärerna!

Josey sa...

Men det måste ju vara det enda roliga de har i sitt jobb... Fatta hur urbota tråkigt det måste vara att köra spårvagn. Vad misslyckade de måste känna sig!

Det är som det fucking jävla trafikkontoret... sura kärringar som njuter av att vägra en ens boendekort i tid så man får p-böter... grrrr!!!

goose sa...

miss x: fan va surt med ett helt 100kort åt helvete, men seriöst, ligger inte byte-knappen och 9-kuponger typ en halvmeter ifrån varandra.. hur lyckades du trycka så fel? :)

hehe visst fan är chaffisarna på gränsen till psykopater, därför jag sällan åker kommunalt, de kör ju fan värre än jag.

Matildas fikarum sa...

Jag slutade springa till bussen för många år sedan. Det spelar ingen roll om den är 10 meter bort, jag har får dörrarna ihopsmällda framför mig alltför många gånger. Jag väntar hellre till gryningen på nästa buss bara jag slipper bli förnedrad av sadistiska busschaufförer. Jag går i sakta mak. Hinner jag, så hinner jag.

eddie sa...

Jag känner en runkade spårvagnschaufför i hjärtat utav Göteborg.
Han runkar sin balle allt medan han kör sin svårvagn på gator och torg.
Han rattar sin svårvagn med accurates med kuken i ett säkert grepp.
Han runkar och spårvagnen svajar i takt, precis som ett gungande skepp.
Han har kört sin spårvagn sen 33, av monotonin blev han sjuk.
Då fick han en verkligt fantastisk ide, han började runka sin kuk.
Nu går ryktet på snabba vingar i stan, att boten mot melankoli.
Är att åka spårvagn tre gånger om dan, och ägna sig åt onani.
Vår förare rapar och fiser och gapar, och slår kuken i vagnens plåt.
Och tanterna undrar och stirrar och dundrar, hur fan mänska bär du dig åt?
Då säger han fromt med ett milt leendé, och solsken i sin blåa blick.
Det finns inget som är så avslapnande, som att långsamt runka sin pick.

Jag tycker han verkar sympatisk den där chauffören jag.
Det är trevligt att runka picken tycker jag.

Ibland tar han helt andra linjer än han ska, och känner sig lycklig och fri.
Och runkar och sprutar på nunnor och snutar, och andra som han kör förbi.
Då skriker de ilsket med lågande blick, vad gör du din djävla filur?
Men han säger stillsamt att runka sin pick är en del av människans natur.
Så staden fick tillsätta en kommision, som skulle så honom på knä.
Och snutarna rusade in i hans vagn, och skrek att nu kommer du med.
Men han lade in handbromsen och reste sig, och tiden den tycktes stå still!
Så dängde han kuken i väggen och sa, jag runkar så mycket jag vill.
Så än finns en runkande spårvagnschaufför i hjärtat utav Göteborg.
Det är alltid fullt i den spårvagn har kör, på stans alla gator och torg.
Och knegare och kommunaltjänstemän, de runkar så kukarna blör.
Och snuten har pådrag med blåljuset på, så resan skall gå som sig bör.
För alla skall se vem som kör, vår runkande spårvagnschaufför.

Cliff Hanger sa...

Off topic, men detta borde intressera dig, Mikebike, eftersom du bloggat om detta tidigare:
http://www.n24.se/dynamiskt/nyheter/did_13739832.asp

Cliff Hanger sa...

Jag är busschaufför och jag är mycket snällare än alla ni här tillsammans.

För att balansera upp diskussionen lite ber jag er att läsa här:

http://tankaromstortochsmatt.blogspot.com/2006/02/var-snll-mot-busschauffrerna.html

Cliff Hanger sa...

Läs (särskilt kommentarerna!) här också:

http://koolugnt.blogspot.com/2006/08/hr-upp-busschauffrer.html

och här:

http://badgirljournal.blogspot.com/2006/08/det-var-d-sjlva-faaaan.html

och här:

http://www.blogger.com/comment.g?blogID=13659230&postID=115685715388087463

Izindra sa...

Aaah, det är ju DU. :)

Andreas sa...

Så fint att Cliff Hanger hann före och länkade till min raljering om busschaufförer.

Tilläggas ska även att han själv, (som den snälle busschaffis han är) konstaterat sen han börjat köra buss igen att det finns väldigt många idioter som jobbar där... ;)

Mel sa...

Min favorithistoria om sadistiska busschafförer är den om killen som här i stan körde så fort och slarvigt att han missade ett farthinder i vägen. Bussen studsade till ordentligt och tjej längst back i bussen flög så pass att hon spräckte mjälten och dog. Men ni ska inte tro att det fått dem att köra lugnare...

Anonym sa...

Det är precis sådana här händelser som lett till att jag inlett en personlig blockad mot Västtrafik. Hellre dyngsur i regnet på cykel med någorlunda bibehållen värdighet än att betala pengar för att bli fetdissad av buss/spårvagnschaufförs-lowlifes.

henkelito sa...

Förrut åkte jag buss. Nu har jag bil. LJUVLIGT, LVUVLIGT.
Hög musik i bilen upp till det pissiga DDR är min enda räddning.

Izindra sa...

Kan jag länka din sida?

majsan sa...

Helsinki, bussi 43

Täynnä nuoria olevaan ruuhkabussiin nousee Pohjois-Haagassa muutama vanhus. Kukaan nuorista ei tee elettäkään luovuttaakseen heille paikkaansa.
Nuorehko kuljettaja: Nuorempi väki voisi antaa tilaa varttuneemmille.
Mitään ei tapahdu.
Nuorehko kuljettaja: PERSE YLÖS PENKISTÄ TAI MÄ TYHJENNÄN KOKO AUTON! Detta är saxat från tjuvlyssnat i Finland och berättar om en busschaufför med, i mitt tycke, civilkurage. Bussen är full av yngre människor då en mindre grupp med äldre stiger på och ingen av de yngre gör en min av att låta de äldre sitta. Då ber chauffören artigt de yngre att bereda plats för den äldre generationen. Då inget händer greppar chauffören mikrofon igen och ryter: UPP MED RÖVEN FRÅN BÄNKEN ELLER SÅ TÖMMER JAG HELA BUSSEN!

cdhyllankillen sa...

"Mina" busschaufförer i Stockholm är likadana. Man är ju för fan rädd när man åker med dem. Nästan alla är veritabla psychon som sitter på några ton mördarmaskin som mejar och skrapar emot.

Och nu säger jag det rakt ut. Busschaufförer och taxichaffisar, utom Gösta och han vi åkte med på bröllopsdagen, är dumma i huvvet.

Cliff Hanger sa...

Masspsykos-varning här... Tagga ner lite, andas några sekunder och ha inte en sådan nedlåtande och nedvärderande attityd mot en hel yrkeskår. Tråkigt vilken människosyn en del har här. Men det rimmar väl bara med de högervindar som blåst genom landet på sistone...

Det finns faktiskt förbannat många trevliga och serviceinriktade busschaufförer också, som av olika anledningar jobbar med något som de är överkvalificerade för. Jag är en av dem.

Även om mycket här sägs med ironi och uppenbara överdrifter så är det inte kul när folk kallar männiksor inom yrkeskår för saker som "lowlifes", "idioter" m.m. Tror ni att det får mig som busschaufför att vilja vara trevligare? Hur skulle det kännas om jag drog alla inom just din yrkeskår över en kam?

Läs även länkarna som jag hänvisat till i några kommentarer här ovanför för att få lite perspektiv på verkligheten!

Blancaflor sa...

Vad tycker experten om det här "peket"? En förlängning av blicken?

http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,894607,00.html

mikebike sa...

izindra: det är klart du kan;) jag blir bara glad.

majsan: ja det var roligt. jag får en kul bild i huvet när jag tänker på hur han skulle tömma hela bussen.

cliff: ahh, ta det kool. du vet att hela mitt liv går ut på att överdriva och raljera. när jag säger jag hatar att... är det lika ofta likställt med "ahh jag tycker mindre om"

blanca: skall kolla och återkomma;)(

jenny sa...

det är så skönt att läsa din blogg. takes my mind of things that really matters...
hur lär man känna såna som dig?

Anonym sa...

Det är inte för intet jag kallar mig...

/truebiker

HNK1976 sa...

Jag tycker det var rätt åt dig.

Du betalar ju inte för dig.

mikebike sa...

jenny: vad snäll du är, men du känner säkert redan tusen pers som är som jag. du vet, jag är smärtsamt vanlig.

truebiker: jaja det var då ett jävla tjat om att cykla;)

hnk1976: du jag ska berätta för dig att jag löst månadskort så det är slut på fyra härliga år avfreeriding. damn vad deppigt det känns.

Andreas sa...

CH: Äh, tagga ner lite själv va, som att ta folks kommentarer till ett blogg-inlägg som ett personligt påhopp.

Hur många yrkeskategorier får inte stå ut med någon slags generalisering egentligen?

Och vilka generaliseras till det bättre? Säg mig någon?

Cliff Hanger sa...

Andreas - Det är klart som fan att jag ser dessa kommentarer som ett påhopp på min yrkeskår. Visst förstår jag att det är svårt att ha en raljerande, icke-PK-jargong och samtidigt hålla sig sams med alla. Men det är jävligt lätt att hålla sig för garv när folk anklagar ens yrkeskår för allt möjligt skit och sätter etiketter på en.

Det är alltid lättare för den som pratar OM någon att hålla en cool, lättsam distans till ämnet än att vara den som de andra talar om. När det är så många som kommenterar blir det förstås inte bättre.

För övrigt är jag ett gammalt fan av Mikebike och jag tänker fortsätta vara det. Jag förstår hur han tänker och tar inte allt på allvar. Men när det blir så många elaka kommentarer blir det lite för mycket för att vara acceptabelt.

Mary sa...

Det suger att vara den bortgjorde saten som får stå kvar och se förnedrad ut när dörrarna stängs. Samtidigt är det ju inte annat än att man småflinar nöjt åt såna som dig när man nöjt redan sitter på vagnen efter att duktigt ha kommit till hållplatsen tre minuter före utsatt avgångstid. Det är då man svär över att den ena eftersläntraren efter den andre försenar hela resan genom den grymt långsamma dörr-öppnings-processen som gås igenom gång på gång på gång för att det sitter nån töntig inkonsekvent spårvagnschaufför som inte vågar hålla på tidtabellen framför sena lata och utan rätt arga spårvagnsåkare. Hehe, fromthe inside point of view måste jag bara säga, bra gjort av honom :P

asbra sa...

Jag försöker inte ens, det kommer alltid fler vagnar. Hade lätt lekt fascist om jag var spårvagnuschaffis. Det är ju en av de stora njutningarna i det yrket. Du hade garatanerat gjort likadant. Tro mig

vlina sa...

...Annars går det bra att komma i tid...

Cliff Hanger sa...

Okej, en sista länk, där jag gör en variant på detta inlägg. Det heter "Bara två av alla as i mängden" och du kan läsa det här:

http://tankaromstortochsmatt.blogspot.com/2006/10/bara-tv-av-alla-as-i-mngden.html

Anonym sa...

Nu har jag läst dina och även andras tankar ang detta att inte komma med vagnen/bussen.
Jag åker själv enbart kollektivt varje gång jag ska nånstans i stan (Gbg) eftersom jag inte
haft nån bil sen jag började KÖRA SPÅRVAGN -83.

Därför tänkte jag att jag skulle försöka ge en liten bild av hur jag ser på detta "problemet".

Jag kan börja med ett av alla otaliga möten med passagerare jag kan ha under ett pass.

Vagnen rullar in på Järntorgets hållplats och jag öppnar dörrarna. Det är en linje 11 mot Saltholmen.
Mycket folk på hållplatsen som ska med. Vissa har tänkt att hinna med en båt vid ändstationen.
De kan ha planerat sin resa redan kvällen innan genom att kolla i tidtabellerna för både vagnen och båten.

Någon kanske bara ska till Skivhugget och orkar inte gå en hållplats. Står på hållplatsen när vagnen rullar in
enbart pga att man precis missade 9an för två minuter sen och är givetvis redan förbannad på mej
som inte kommer med vagnen förrän nu.

När då äntligen alla kommit av vagnen som vill detta och de som REDAN STÅR PÅ HÅLLPLATSEN
har gått på så kommer självklart en ur f´låt "nollkoll-gänget" lufsande. Visst det finns ingen lag om att man
måste ha varken klocka, tidtabell, eller för övrig ha planerat sin resa. Man kör väl sitt eget race?

Samtidigt som vår stackare på utsidan lyckas sparka upp dörren komma ombord och hotfullt får ur sig:
-"Du får väl inte stänga dörrarna när du ser att jag kommer och springer. Ska du köra ifrån mej din dj-l?".
Så kommer det fram en innifrån vagen och ställer sig axel mot axel med honom och lika irriterat säger:
-"Hur länge ska vi stå här egentligen. Kör nångång för f-n. Det går ju fortare att gå, än att vänta på att
komma sig nånstans med era dj-a vagnar."
Själv sitter jag där och undrar hur dom två orkar med sig själva.

Ja, ja, alla är på plats och alla dörrar stängda. Det är då det är dags för din entre i sceneriet. Visst ser
jag att du kommer springande och har kanske bara ett par meter kvar. Men varför gick du inte på vagnen
samtidigt som alla andra? Du var inte ens där då. Är det mitt och alla andras fel? Varför är de alltid den som
inte passar in i mönstret som ska få styra och bestämma över hela sceneriet?

Står du inte redan på hållplatsen när jag kommer med spårvagnen så förstår jag inte varför det skulle vara så
synd om dej om du inte kommer med. Vi får hjälpas åt för att det ska fungera. På vilket sätt tycker du att du bidrar
om du inte är på plats?

Mitt råd är att skaffa en klocka och en tidtabell. Planera din resa. Stå på hållplatsen redan när vagnen kommer.
Gå på samtidigt som alla andra, så lever du längre. Detta har inget med mej som förare att göra.

Jag vet inte om du fått ut nåt konstruktivt av detta. Ingen som känner mej personligen tycker att jag är nåt dj-a as.
Orsaken till att jag kör spårvagn och gjort det i över 20 år nu, är att jag tycker om att arbeta med människor.

uolo sa...

Enkelt! Kan jag säga som kör spårvagn. Det tar inte fem sekunder att öppna för en extra person (inte i Stockholm iaf där jag kör spårvagn) utan mer 30 sek, stannar jag 30 sek för att släppa på alla som inte behagade infinna sig i tid på hållplatsen så skuille jag vara olidligt försenad när jag kom till ändhållplatsen och det i sin tur skulle innebära att jag gick sent därifrån och fick ännu mer folk som gör att jag blir senare och senare och då får alla som kom i tid (det finns såna) vänta och trängas och mitt blodsocker sjunker eftersom min fikarast blir kortare. Då blir jag lixom inte nådig att tas med.
Enkel ekvation.
Fast det är rätt så kul... Folk vinkar så fint med långfingret numera.

Men självklart så ler jag alltid, man är ju en vänlig själ. Alltid.