söndag, mars 30, 2008

Markus & Keith

Knarkfarfar Keith Richards är verkligen råtrumpen på Aftonbladet musikrecensent Markus Larsson. Det är jätteroligt tycker jag och vill passa på att först och främst ge Mackan en high five. Det är rätt kreddigt att han av alla recensenter genom tiderna lyckats reta upp Keith så in i helvete. Jag menar de har ju släppt ett hundratal skivor och turnerat i lika många år. De borde rimligtvis ha blivit sågade någon gång innan och lärt sig att hantera det genom att totalt skita i det. Men icke. High Five!



Fan. Markus är ju bara ett litet lönntjockt sillmjölke vars musikdrömmar troligen krossades på blockflöjtslektionerna men som på pojkrummet tjuvlyssnade på vinyl och läste såpass mycket NME att han senare lyckats kvala in som förståsigpåare.

I sommras skrev Keith till Dagens Nyheter och krävde att få en ursäkt för det dåliga betyget på stenarnas Ullevispelning. Det är så jävla töntigt att det är svårt att greppa. Nu fortsätter han och säger att han fanimej kunde fått Markus skjuten för det risiga betyget ifall han hade velat. Heroinet verkar inte kunna ta ihjäl honom men det har åtminstone fått honom fucka upp sina referensramar rätt så duktigt. Han beter sig som en tjurig tonåring. Han kan verkligen inte släppa att Mackan tyckte att de sög fett. Åhh jag är nästan avundsjuk på Markus. Att lyckat reta upp mister Leatherface så. Det är vackert... snudd på bibliskt.

Jag tror att de egentligen är lite kära i varandra. Att de skulle trivas rätt så bra ihop. De kunde träffas och jamma lite. Starta upp en fräsch duo. Keith på gitarr och Mackan på sång. Keith kunde lära Markus att knarka. De skulle bli precis som det gamla radarparet från Villa Medusa som och också startade band. Ni vet han den tjocke killen som påminner om Hurley i Lost och den där sköna ADHD-killen som senare teamade upp och blev spritpolare med Robinson-Robban. De hade ju samma förnamn till och med.

Man ser på dem att de egentligen vill. Och det skulle bli perfekt.

Frågan är bara vem som ska ta första steget. Jag tycker att det lutar år Markus. Keith är nog alldeles för stolt.

11 kommentarer:

Andreas sa...

Haha.. shit. Varför skulle en recensent be om ursäkt? Vad har han för skyldighet till det? Undrar vilken värld den gode knarkfarfarn lever i..

mikebike sa...

andreas: hahaha ja i sin alldeles egen lilla crack stone world kanske ;)

Anonym sa...

Är det inte Keiths äventyr med kokospalmen som börjar ge resultat?

Stones formkurva är en väldigt lång utförsbacke från himelska sfärer nedåt. Mike om du får koksnöts-kokain-whiskykänningar och ödleskinn lägg av i tid!

-Luca

Kraka sa...

Skrattar högt och hjärtligt! Det var verkligen ett underhållande blogginlägg du skrivit.

mikebike sa...

luca: haha jo det är mycket möjligt. men formkurva snackar vi form alls längre?

kraka: tackar så mycket hörru!

Blygisens betraktelser sa...

HAhahahaha...läste själv om detta och reagerade som du, fick en massa roliga bilder etc.

Men ingen skriver ju så roligt som du. :-)
Hoppas allt är bra med dig.

Spader Ess sa...

Keithan borde vara luttrad nog att ha vett att strunta i vad recensenter skriver.

Dessutom borde man snart kunna sätta vissa performancekrav på konserter, när det kommer till denna typ av industrialiserad rockcirkus med luttrade veteraner och höga biljettpriser. Kanske även bäst föredatum, åtminstone när det gäller just Keith?

Ingen ståpäls? Pengarna tillbaka.:-)

Spader Ess sa...

Fast som Uffe Lundell sade en gång i tiden: Även en inställd spelning är också en spelning.....

kruse´s systerson sa...

Underbar blogg från trogen läsare på 17 år !

Caravaggio sa...

Det kan inte bara bero på kokospalmincidenten, det måste ligga nåt större bakom som släppt lös Keiths vrede. Någon grävande journalist borde verkligen ha Markus Larsson under luppen ett tag. Jag ser fram emot fortsättningen.

Cederhaus sa...

Och där dog rocken. Eller iallafall Keiths cred. Keith... släpp taget. Du är pinsam.