Helt ärligt!
Jag trodde verkligen att den mänskliga faktorn hade lyckats nå sin absoluta topp när det kommer till utvecklingsstörd musik genom Basshunters - "Boten Anna". Ända tills idag.
Efter att vi fikat på eftermiddagen frågade R vad jag var sugen på att lyssna på för musik och trots att jag vet att killen sitter och trycker på det storslagna soundtracket till "Karate Kid" ville jag gärna se vad han hade att erbjuda utöver det.
Och vad skådar mitt norra öga!
Jag ser namnet Jimmy Nordin. Det klingar bekant. Kulstötar-bekant. Komafylle-bekant.
Lätt upphetsat frågar jag om det är vad jag tror att det är. R flinar sitt välkända och hemlighetsfulla saddoflin. Min puls ökar. Jag vet att jag bara är sekunder från att få uppleva något riktigt jävla bisarrt. Jag ska få höra sveriges mest spritglada kulstötare utöva självbefläckelse utöver det vanliga. Det fattar jag, resten är svårt att förklara...
Det finns knappt ord. Smärta räcker inte halvvägs men det är minst sagt smärtsamt att höra Jimmy-boy hämningslöst bete sig så otuktigt mot sig själv. Det är svårt att förbereda sig... nä, jag underdriver. Det är helt jävla omöjligt att förbereda sig.
Först kände jag mig förbannad, men ganska snart insåg jag att något inte är som det ska med "kulpoppar'n". jag blev modstulen och rent av deppig. Musiken i sig vittnar om att digitala hemmastudios är ett riktigt otyg som borde förbjudas - omedelbums. Jag förstod redan innan tio sekunder gått att Jimmy är en av alla dem som aldrig borde släppts lös nära en midi-keyboard och Cubase.
Vem som helst borde inte få skapa musik. Det är lika orimligt som att dunkvis kränga plutonium på 7-eleven. Det fattar nog alla.
Själva musiken är dock inte det värsta. Den är bara första steget i ett fasansfull upptrappning på tre steg.
"Jimpa" är en jävla bit. En riktigt grovis. Knappast en kille jag skulle vilja möta i brottardräkt om man säger så. Därför blev jag mäkta förvånad över det faktum att killen får en kastratsångare att framstå som "mister basröst". Det är andra steget och det var inte utan att jag började fundera på vilka kulor han egentligen använder när han stöter.
Värst är ändå texterna. Allra värst är givetvis den obskyra kombon de tre elementen skapar, men om man bryter ner det i delar, ja då är texterna löken på laxen. De är strarkt provocerande texter. Inte i sitt budskap utan för att de framstår så efterblivna. Man känner sig lurad. Vem sa att den mänskliga hjärnan är den mest avancerade. Han hade fan inte hört Jimmy Nordins vansinniga meningsbyggnader och bonnaläpprim.
Jag hävdar helt uppriktigt, att sätta Jimpa och Basshunter i samma rum med penna och block skulle vara att tigga om en expressbeställd apokalyps. Tillsammans skulle de kunna ställa till med lika mycket stök som när stora mängder materia och antimateria kolliderar.
Glöm kärnvapen, fuck big bang. Vill man förinta mänskligheten en gång för alla är receptet enklare än det till kladdkaka.
Vad sägs om rader som:
"Hjul hjul fantastiska hjul, tomtens släde har fyra små hjul... Hjul hjul fantastiska hjul, fyra små alldeles runda små hjul.
...med uppvärmd glögg i sin hand, skålar tomten som en riktig man"
Eller hans vansinnigt misslyckade rap-flört i låten "Rotationsteknik".
"Rotationsteknik, rotationsteknik - det är min teknik.
Rotationsteknik, rotationsteknik - det är din teknik."
Låten "Guldmedalj" gjorde mig så deppig att jag ville börja lipa. Samtidigt är det så talanglöst att man tappar andan. Killen kan inte mena allvar, eller kan han det? Paradoxalt och förvirrande.
"I München finns nånting som jag vill ha, det är nåt man inte får utan måste ta.
Och jag klarar mig inte en dag utan den, det är nåt man måste se till att få med sig hem...
För utan en guldmedalj runt min hals, är det så svårt att vara glad alls"
Bäst av allt och nu blir det humor (särskilt om man ser det ur senaste EM-perspektiv) är ändå raden
"Jag åker ner till Münhen i Augusti, men ölhallarna får jag allt låta bli."
Ur retrospektiv hade det nog inte varit så dumt om Jimmy tankat in just den låten i sin iPod och kört på repeat för ett par veckor sedan.
Det är omöjligt att förstå vidden av detta om man inte hört låtarna. Samtidigt är det i efterhand en oskuld jag önskar att jag aldrig blivit av med.
torsdag, augusti 31, 2006
tisdag, augusti 29, 2006
Inte ett öga torrt
Svenska kyrkan i Mölndal öppnar ett skönt häng åt alkoholister och andra missbrukare. Inga krav kommer ställas på nykterhet. Alla är välkomna - hög som låg. Det är fint som fan av dem. Jag menar det. Verkligen. Man blir lite glansig i ögonen av sånt.
Ändå kan jag inte låta bli att fantisera om vilka psykadelsika fikasessioner som kommer gå ner på det nya missbrukarfiket. Jag blir faktiskt rätt nyfiken på vad en knivslug blandmissbrukare väljer för "dopp" till kaffet, hur en kille som stuffat sig med roppar och hembränt reagerar på en dubbel espresso och hur "guds armé" tacklar en konfliktsituation när en grupp narkomaner och alkoholister börjar jiddra hätskt om dominoregler.
Jag ser hangemäng utbryta, inredning flyga och total anarki råda. Ett misssbrukarcafé - hur vacker än tanken må vara så är det början till totalt upplösande av samhällsordningen.
Bra eller dåligt, jag väntar otåligt och med spänning.
Ändå kan jag inte låta bli att fantisera om vilka psykadelsika fikasessioner som kommer gå ner på det nya missbrukarfiket. Jag blir faktiskt rätt nyfiken på vad en knivslug blandmissbrukare väljer för "dopp" till kaffet, hur en kille som stuffat sig med roppar och hembränt reagerar på en dubbel espresso och hur "guds armé" tacklar en konfliktsituation när en grupp narkomaner och alkoholister börjar jiddra hätskt om dominoregler.
Jag ser hangemäng utbryta, inredning flyga och total anarki råda. Ett misssbrukarcafé - hur vacker än tanken må vara så är det början till totalt upplösande av samhällsordningen.
Bra eller dåligt, jag väntar otåligt och med spänning.
söndag, augusti 27, 2006
Tack Danmark!
Idag när jag försökte hålla Juniorette på stabilt humör kollade vi på barnprogram. Piggley Wink, Byggare Bob och Noddy. Jag nästan kräks bara jag hör signaturmelodin till de där hjärnblästrarna till barnprogram.
Men så kom jag på genidraget att ändra till danska som språk. Och jävvlar vad roligt det blev på en gång. Det låter fan inte klokt när danskar sjunger barnsånger. Jag till och med flabbade lite när två får från farmen stod och samtalade på danska. Precis så låter det i Roskilde tänkte jag och blev lite glad.
Tack Danmark, idag gjorde ni min dag lite lättare.
Men så kom jag på genidraget att ändra till danska som språk. Och jävvlar vad roligt det blev på en gång. Det låter fan inte klokt när danskar sjunger barnsånger. Jag till och med flabbade lite när två får från farmen stod och samtalade på danska. Precis så låter det i Roskilde tänkte jag och blev lite glad.
Tack Danmark, idag gjorde ni min dag lite lättare.
Hypokondrikern
Jag har alltid varit hypokondrisk av mig. Jag har fått för mig att jag drabbbats av diverse svåra och mindre svåra krämpor genom åren. Många i min bekantskapskrets talar fortfarande med förtjusning i rösten om när jag blåste ett viktigt möte på jobbet för att jag på lunchen fått för mig att jag var i förstadiet till en allvarlig hjärnhinneinflammation.
När en kollega sa att det kan ta år att komma tillbaka. Om man ens kommer tillbaka. Man kan fastna i femårsstadiet etc. Jag satt på Cityakuten resten av den eftermiddagen och när jag kom därifrån hade jag med mig ett rör Citadon och en uppmaning att gå till en massör.
Jag har lugnat mig de senaste åren och snarare antagit en anti-inställning. Nu är det inget fel på mig förrän jag ser blodet rinna.
Så idag när jag skulle packa upp min bärbara dator kände jag hur det stack till i en fingerled på höger hand. Jag tittade och såg att det var lite blått. Jag började svettas och drog snabbt som satan upp ett scenario, att det var en blodpropp i fingret och att jag var tokrökt. Jag såg framför mig hur de skulle komma att avlägsna fingertoppen eller kanske hela handen i värsta fall. Hypokondrin har återuppstått. Fan vilken ångest.
Jag började söka febrilt efter blodproppssyndrom men kom efter en stund fram till att det troligen "bara" var ett kärl som brustit. Kan bli så ibland. Jag gillar inte att sätta diagnosen "troligen". Jag vill veta på riktigt.
Kroppen är ömtålig. Så mycket som kan hända med ens kropp att jag inte ens orkar tänka på det. Fan vad jag hatar kroppar och deras skit. Generellt alltså.
Det finns ju alltid undantag.
När en kollega sa att det kan ta år att komma tillbaka. Om man ens kommer tillbaka. Man kan fastna i femårsstadiet etc. Jag satt på Cityakuten resten av den eftermiddagen och när jag kom därifrån hade jag med mig ett rör Citadon och en uppmaning att gå till en massör.
Jag har lugnat mig de senaste åren och snarare antagit en anti-inställning. Nu är det inget fel på mig förrän jag ser blodet rinna.
Så idag när jag skulle packa upp min bärbara dator kände jag hur det stack till i en fingerled på höger hand. Jag tittade och såg att det var lite blått. Jag började svettas och drog snabbt som satan upp ett scenario, att det var en blodpropp i fingret och att jag var tokrökt. Jag såg framför mig hur de skulle komma att avlägsna fingertoppen eller kanske hela handen i värsta fall. Hypokondrin har återuppstått. Fan vilken ångest.
Jag började söka febrilt efter blodproppssyndrom men kom efter en stund fram till att det troligen "bara" var ett kärl som brustit. Kan bli så ibland. Jag gillar inte att sätta diagnosen "troligen". Jag vill veta på riktigt.
Kroppen är ömtålig. Så mycket som kan hända med ens kropp att jag inte ens orkar tänka på det. Fan vad jag hatar kroppar och deras skit. Generellt alltså.
Det finns ju alltid undantag.
Mardröm
Jag drömde en svettig feberdröm inatt. Den tog musten ur mig. Otäckt som fan.
Jag bodde i en vulgo-etta på Vågmästareplatsen och tillsammans med Ingvar Oldsberg satt jag och skrattade till Stefan & Krister på TV. Jag skrattade lika bullrigt som Martin Timell i "Time Out". Vi satt och åt chips ur en skål och jag lade märke till att jag hade små knubbiga ipren-mannen-fingrar på ena handen. Jag skrek.
Som socker på toppen hade jag klippt mig exakt som Robert Wells och hade en signerad Rhapsody-tisha av densamme på mig.
Nåt är i görningen. Mina drömmar är ute efter att förgöra mig. De tar fram ångesten ur mina mörkaste domäner.
Jag mår fortfarande illa. Jävligt illa.
Jag bodde i en vulgo-etta på Vågmästareplatsen och tillsammans med Ingvar Oldsberg satt jag och skrattade till Stefan & Krister på TV. Jag skrattade lika bullrigt som Martin Timell i "Time Out". Vi satt och åt chips ur en skål och jag lade märke till att jag hade små knubbiga ipren-mannen-fingrar på ena handen. Jag skrek.
Som socker på toppen hade jag klippt mig exakt som Robert Wells och hade en signerad Rhapsody-tisha av densamme på mig.
Nåt är i görningen. Mina drömmar är ute efter att förgöra mig. De tar fram ångesten ur mina mörkaste domäner.
Jag mår fortfarande illa. Jävligt illa.
fredag, augusti 25, 2006
Framtidens marknadsekonomer
Häromdagen när jag var påväg från Linné till centrum per fot gjorde jag en märklig upptäkt.
Det började utan för sjuelvan på Järntorget. En mycket trasig man frågade mig om jag hade några kronor att avvara. Innan jag ens hade passerat själva torget så hade en kille som varje dag tigger av mig, som om det vore första gången han träffade mig, om jag hade en "fämma" att låna ut. För i helvete, jag träffar honom mer än många av mina närmsta vänner känns det som, kan han inte åtminstone låtsas att han känner igen mig. Han fick inte sin låneansökan beviljad.
Sedan kommer det lustiga i storyn. När jag kommer gående i höjd med domkyrkan står en kvinna med en schäferhund (ponduspoäng) och hänger. När jag passerar så frontar hon mig:
"Dö... har du en tjuga?"
Wow! Verkligen fascinerande att de är så konjunkturkänsliga, pundarna. De är så ytterst medvetna om vart gränserna går för de olika ekonomiska klimatzonerna i stan att de anpassar sina tiggeritariffer helt dynamiskt.
De är så medvetna om att de skulle göra en procentuell förlust i förhållande till den kostsamma centrumnivån, ifall de lyckas tigga av någon ett bidrag och det landar på en "järnfämma". Därför går de ut stenhårt. De satsar allt och låter sitt offer förstå att det skulle vara närmast en kränkning om man luftar på lädret och ger pengar av annat material än krispigt papper. Om jag hade gett henne en tia hade hon ställt till med en scen. om jag gett mindre hade hennes vakthund klippt strupen på mig. Det är helt säkert.
Det förde mina tankar vidare. Hur beter sig "de mindre lyckligt lottade själarna" i Örgryte? Askim? Billdal?
Där springer de bergis runt i kostym med handhållna kortläsare. De tar allt. Visa, Mastercard, American Express och you name it, men skänker du mindre än en hundring så kan du ge dig på att de tar ut en straffavgift på fem kronor.
Jag säger, fuck handels!
De som verkligen fattat det här med marknadsekonomi är de som lever sitt liv längs gator och torg. Framtidens yuppies.
Det började utan för sjuelvan på Järntorget. En mycket trasig man frågade mig om jag hade några kronor att avvara. Innan jag ens hade passerat själva torget så hade en kille som varje dag tigger av mig, som om det vore första gången han träffade mig, om jag hade en "fämma" att låna ut. För i helvete, jag träffar honom mer än många av mina närmsta vänner känns det som, kan han inte åtminstone låtsas att han känner igen mig. Han fick inte sin låneansökan beviljad.
Sedan kommer det lustiga i storyn. När jag kommer gående i höjd med domkyrkan står en kvinna med en schäferhund (ponduspoäng) och hänger. När jag passerar så frontar hon mig:
"Dö... har du en tjuga?"
Wow! Verkligen fascinerande att de är så konjunkturkänsliga, pundarna. De är så ytterst medvetna om vart gränserna går för de olika ekonomiska klimatzonerna i stan att de anpassar sina tiggeritariffer helt dynamiskt.
De är så medvetna om att de skulle göra en procentuell förlust i förhållande till den kostsamma centrumnivån, ifall de lyckas tigga av någon ett bidrag och det landar på en "järnfämma". Därför går de ut stenhårt. De satsar allt och låter sitt offer förstå att det skulle vara närmast en kränkning om man luftar på lädret och ger pengar av annat material än krispigt papper. Om jag hade gett henne en tia hade hon ställt till med en scen. om jag gett mindre hade hennes vakthund klippt strupen på mig. Det är helt säkert.
Det förde mina tankar vidare. Hur beter sig "de mindre lyckligt lottade själarna" i Örgryte? Askim? Billdal?
Där springer de bergis runt i kostym med handhållna kortläsare. De tar allt. Visa, Mastercard, American Express och you name it, men skänker du mindre än en hundring så kan du ge dig på att de tar ut en straffavgift på fem kronor.
Jag säger, fuck handels!
De som verkligen fattat det här med marknadsekonomi är de som lever sitt liv längs gator och torg. Framtidens yuppies.
torsdag, augusti 24, 2006
Kredd i efterhand
Igår fick jag ett mail av min gode vän R (som förövrigt har samma initialer som den förhatlige Robert Wells) där han kände sig sviken och dissad. Han hävdade att jag använt hans patenterade uttryck "boråsmongo" utan att ge honom hans rättmätiga kreddpoäng.
Så härmed ber jag om ursäkt R. Jag har missbrukat ditt fantastiska uttryck utan att nämna ditt namn. Det ska inte ske igen.
Förklaringen är dock väldigt enkel. Jag var ävertygad att du hade fått Horace att plita in det i SAOL för längesedan.
Att det numer var praxis att relatera till en bösig person (a.k.a. "böfa") som boråsmongo.
Så härmed ber jag om ursäkt R. Jag har missbrukat ditt fantastiska uttryck utan att nämna ditt namn. Det ska inte ske igen.
Förklaringen är dock väldigt enkel. Jag var ävertygad att du hade fått Horace att plita in det i SAOL för längesedan.
Att det numer var praxis att relatera till en bösig person (a.k.a. "böfa") som boråsmongo.
Nu får det fanimej räcka
...ingen mer paus för mig nu.
Tack alla! Jag känner en väldans uppskattning. Det är väldigt kul. Jag diggar er lika mycket, men det vet ni.
Hade tänkt inleda med nåt speciellt men det är nog bättre att bara börja igen.
Så nu gör jag det.
Tack alla! Jag känner en väldans uppskattning. Det är väldigt kul. Jag diggar er lika mycket, men det vet ni.
Hade tänkt inleda med nåt speciellt men det är nog bättre att bara börja igen.
Så nu gör jag det.
torsdag, augusti 17, 2006
Bloggpaus
Jag är tvungen att ta en liten paus i bloggandet. Men jag kommer tillbaka. Det kan ni ta till banken. Inte idag, men kanske redan imorgon... eller en annan dag.
Duscha järnet sålänge och glöm inte bort Bloggfrossa.
/mike
Duscha järnet sålänge och glöm inte bort Bloggfrossa.
/mike
tisdag, augusti 15, 2006
Årets löp
"Därför knarkar svenska kändisar" - dagens Metro
Alltså, det är en så jävla dum rubrik att jag knappt kan flabba åt det. Det klår alla nakenchocker och rasar-rubriker ever. Snacka om old news. Varenda lågstadie-elev vet väl varför folk knarkar.
To get hiiiiigh!!
Alltså, det är en så jävla dum rubrik att jag knappt kan flabba åt det. Det klår alla nakenchocker och rasar-rubriker ever. Snacka om old news. Varenda lågstadie-elev vet väl varför folk knarkar.
To get hiiiiigh!!
måndag, augusti 14, 2006
Den arge kinesen
Imorse när jag tog vagnen till jobbet rymde hållplatsen som vanligt en hord per båt nyanlända tyskar. Det är både kul och jobbigt med tyskar. De är kul att titta på och de är asjobbiga att lyssna på. De är aldrig sådär gapiga och roliga utan pratar mer med len mjukporrstämma.
Ingen big deal.
Det som var bonus för dagen var att där också stod en kines. En arg en. Oj vad han spottade och fräste. Han sparkade på en stolpe, hytte med näven och gapade jättehögt rätt ut - På Mandarin (gissningsvis). Intressant. Jag har aldrig sett en så arg kines nån gång. Det klädde honom.
Men det är ovanligt tycker jag, med arga kineser. Synd.
Mitt humör var på topp hela förmiddagen tack vare honom. Jag tycker att fler kineser skulle få sådana utbrott. Inte hålla inne på all skit. Roligast hade varit om en ägare till någon kinakrog, typ "Gröna Brunnen" gjort det till grej att skälla och domdera när man kom för att köpa sin mat. En riktig otrevlig jävel. Som soup-nazi i Seinfeld.
Jag hade gått dit jämt.
Ingen big deal.
Det som var bonus för dagen var att där också stod en kines. En arg en. Oj vad han spottade och fräste. Han sparkade på en stolpe, hytte med näven och gapade jättehögt rätt ut - På Mandarin (gissningsvis). Intressant. Jag har aldrig sett en så arg kines nån gång. Det klädde honom.
Men det är ovanligt tycker jag, med arga kineser. Synd.
Mitt humör var på topp hela förmiddagen tack vare honom. Jag tycker att fler kineser skulle få sådana utbrott. Inte hålla inne på all skit. Roligast hade varit om en ägare till någon kinakrog, typ "Gröna Brunnen" gjort det till grej att skälla och domdera när man kom för att köpa sin mat. En riktig otrevlig jävel. Som soup-nazi i Seinfeld.
Jag hade gått dit jämt.
söndag, augusti 13, 2006
Brev till Johan Esk
Hej på dig Johan.
Jag tänker härmed ge dig en liten verbal bitchslap (fast i textform) för din krönika "Känn ingen sorg för Göteborg"
Det första jag tänkte när jag läste den var: "Bär denna killen verkligen lön från DN? Isåfall är allting verkligen möjligt."
Jag tänker inte ens kommentera att du försöker göra dig rolig över Göteborg genom att dra in Weiron i ottan, men det är lite tjatigt måste jag erkänna, att som göteborgare ständigt bli förknippad med en sliten stockholmkomikers nidbild av Göteborgare. Tröttsamt och extremt gammalt. Snudd på efterblivet. Schablonartad sportjounalistik (hur orkar du).
Du ondgör dig över hur Stockholm losar evenemang efter evenemang till Göteborg och radar upp två konserter samt friidrotts-EM som bevis. Buhuuu... Ja fy fan vad det händer mycket här och verkligen INGENTING i Stockholm. Jag får fanimej lust att lappa till dig.
Göteborg blir gång på gång bortvald som konsertstad eftersom det finns så få mellanstora lokaler här. Antingen är det skitstora band eller extremt små. Malmö får tiofallt fler spelningar än Göteborg. Och Stockholm får allt. Är du fortfarande purken för att Stockholm inte lyckades muta till sig OS? Snyt dig nu för fan.
Det mest provocerande är att du påstår att du inte träffat en enda göteborgare som varit neggo mot Göteborgskalaset. Du har verkligen inte en janne. Sluta lyxrunka till hotellporr och gå ut på stan och se efter för fan!
Jag känner gissningsvis fler göteborgare än du och INGEN av dem har nåt positivt att säga om Göteborgskalaset. Alla hatar det. Du har snackat med bönner och boråsare, ifall du lämnat rummet alls, men inga göteborgare. Det är lögn.
Hela innerstan blir ockuperad av bös och gruppvåldtagen dag efter dag i över en vecka. Jätteball. Det är möjligt att businessen rullar på fint under EM-veckan men det är inget som påverkar invånarna positivt. Skatteintäkterna ser vi fan inte röken av serru. Jag hade lätt bytt till mig vägtullar om jag slapp Göteborgskalaset. Vad har ni mer för skit ni vill bli av med. Vad som helst är ett bra byte vågar jag påstå.
What the fuck, du får gärna ta Gothia Cup, Partille Cup och alla annan skit på en gång så får vi se hur jävla nöjd du skulle vara då.
Det exakt är sån skit du skriver som skapar en barriär mellan Göteborgare och Stockholmare. Ocharmigt och töntigt. Nästa gång, stanna hemma är du snäll... du är inte välkommen tillbaks.
Allra ödmjukast
/mikael
Jag tänker härmed ge dig en liten verbal bitchslap (fast i textform) för din krönika "Känn ingen sorg för Göteborg"
Det första jag tänkte när jag läste den var: "Bär denna killen verkligen lön från DN? Isåfall är allting verkligen möjligt."
Jag tänker inte ens kommentera att du försöker göra dig rolig över Göteborg genom att dra in Weiron i ottan, men det är lite tjatigt måste jag erkänna, att som göteborgare ständigt bli förknippad med en sliten stockholmkomikers nidbild av Göteborgare. Tröttsamt och extremt gammalt. Snudd på efterblivet. Schablonartad sportjounalistik (hur orkar du).
Du ondgör dig över hur Stockholm losar evenemang efter evenemang till Göteborg och radar upp två konserter samt friidrotts-EM som bevis. Buhuuu... Ja fy fan vad det händer mycket här och verkligen INGENTING i Stockholm. Jag får fanimej lust att lappa till dig.
Göteborg blir gång på gång bortvald som konsertstad eftersom det finns så få mellanstora lokaler här. Antingen är det skitstora band eller extremt små. Malmö får tiofallt fler spelningar än Göteborg. Och Stockholm får allt. Är du fortfarande purken för att Stockholm inte lyckades muta till sig OS? Snyt dig nu för fan.
Det mest provocerande är att du påstår att du inte träffat en enda göteborgare som varit neggo mot Göteborgskalaset. Du har verkligen inte en janne. Sluta lyxrunka till hotellporr och gå ut på stan och se efter för fan!
Jag känner gissningsvis fler göteborgare än du och INGEN av dem har nåt positivt att säga om Göteborgskalaset. Alla hatar det. Du har snackat med bönner och boråsare, ifall du lämnat rummet alls, men inga göteborgare. Det är lögn.
Hela innerstan blir ockuperad av bös och gruppvåldtagen dag efter dag i över en vecka. Jätteball. Det är möjligt att businessen rullar på fint under EM-veckan men det är inget som påverkar invånarna positivt. Skatteintäkterna ser vi fan inte röken av serru. Jag hade lätt bytt till mig vägtullar om jag slapp Göteborgskalaset. Vad har ni mer för skit ni vill bli av med. Vad som helst är ett bra byte vågar jag påstå.
What the fuck, du får gärna ta Gothia Cup, Partille Cup och alla annan skit på en gång så får vi se hur jävla nöjd du skulle vara då.
Det exakt är sån skit du skriver som skapar en barriär mellan Göteborgare och Stockholmare. Ocharmigt och töntigt. Nästa gång, stanna hemma är du snäll... du är inte välkommen tillbaks.
Allra ödmjukast
/mikael
lördag, augusti 12, 2006
Gång är FAN ingen sport
...kom inte och säg nåt annat.
Den som på riktigt tycker att gång är en sport förtjänar inget lördagsgodis. Den förtjänar inte att uppräthålla en egen ekonomi, vistas bland vanligt folk eller ens en plats i helvetet.
GÅNG ÄR INGEN SPORT!
Gång är provocerande lyteskomik. Det kanske mest absurda inslaget i s.k. idrottssammanhang sammantaget. Jag skrev i en kommentar häromdagen att jag har större respekt för de idioter som ville sätta ett ouppnåeligt rekord i att åka "Flumride" på Liseberg för något årsedan. De slösade bort några dygn, för vaddå. Skitsamma. De som pysslar med gång slösar ju bort allt vad höftleder heter, för vaddå. Ingen aning men det är helt rubbat.
Tycker de inte själva att det är pinigt att sätta upp en gångpokal på prishyllan. Uppenbarligen inte. Men säg till dem någon. Om jag fick chefa en stund hade jag totalförbjudit gång. Helt ärligt hade jag nog släppt heroinet fritt till fördel för straffbeläggning av "gång" som idrott.
Alltså säg mig, skulle fylle-dart vara mindre idrottsmannamäsigt? Eller Flipper?
Nä fy fan!
Jag tycker det är en större idrottsprestation att vinna på en Jack Vegas-maskin än att gå till sig en medalj. Och bara en sådan sak som att de kallar det gång. Ett är säkert. Jag har tamejfan ALDRIG någonsin sett någon gå så muppigt i det riktiga livet. Monte Pythons "silly walks" tenderar att vara en fullt normal och socialt acceptabel gångstil i jämförelse.
Min kollega och gode vän P (själv gammal friidrottare) som är en av de minst aggressiva människor jag känner, sa häromdagen att han sett några gångare och bara fått ett sånt där infall. Han hade plötsligt känt ett starkt sug (som han tyvärr lyckades tygla) efter att komma springande från sidan och hoppsparka gångarjäveln ut ur EM. Jag förstod precis.
Jag såg ett gäng som tränade när jag kom körande i höjd med radiohuset i tisdags. Jag ville bränna upp på trottoaren kan jag säga. Jag vägde för och emot men kom fram till att lacken skulle ta för mycket stryk.
Två saker till har jag funderat på.
För det första. Hur kommer det sig att de får tävla i Friidrotts EM? Alla sporter handlar ju om snabbast, högst, längst och så vidare. Men inte gång. För gång är en slappare variant av löpning. Gå snabbast. Det är ungefär som att åka vasaloppet på miniskidor.
För det andra. Hur i helvete lyckas de värva folk till att gå? Jag lutar åt att tro att det rör sig om grovt hot. Annars undrar jag helt ärligt. Vad lockar de med?
Jag fattar de som blir sugna på att spela fuzzball, hockey och köra formel 1. Det är kul och genererar tjocka buntar deg om man blir bra. Att bli avgudad kan man ju lätt leva med dessutom. Men gång. En kille som blir bäst i världen på gång skulle inte kunna få ihop det med ett kvisthål med sina meriter. Det måste ju finnas något som ger lön för mödan i vad man än gör.
Gång kan vara idrottsvärldens största enigma.
Nu ska jag dricka öl!
Den som på riktigt tycker att gång är en sport förtjänar inget lördagsgodis. Den förtjänar inte att uppräthålla en egen ekonomi, vistas bland vanligt folk eller ens en plats i helvetet.
GÅNG ÄR INGEN SPORT!
Gång är provocerande lyteskomik. Det kanske mest absurda inslaget i s.k. idrottssammanhang sammantaget. Jag skrev i en kommentar häromdagen att jag har större respekt för de idioter som ville sätta ett ouppnåeligt rekord i att åka "Flumride" på Liseberg för något årsedan. De slösade bort några dygn, för vaddå. Skitsamma. De som pysslar med gång slösar ju bort allt vad höftleder heter, för vaddå. Ingen aning men det är helt rubbat.
Tycker de inte själva att det är pinigt att sätta upp en gångpokal på prishyllan. Uppenbarligen inte. Men säg till dem någon. Om jag fick chefa en stund hade jag totalförbjudit gång. Helt ärligt hade jag nog släppt heroinet fritt till fördel för straffbeläggning av "gång" som idrott.
Alltså säg mig, skulle fylle-dart vara mindre idrottsmannamäsigt? Eller Flipper?
Nä fy fan!
Jag tycker det är en större idrottsprestation att vinna på en Jack Vegas-maskin än att gå till sig en medalj. Och bara en sådan sak som att de kallar det gång. Ett är säkert. Jag har tamejfan ALDRIG någonsin sett någon gå så muppigt i det riktiga livet. Monte Pythons "silly walks" tenderar att vara en fullt normal och socialt acceptabel gångstil i jämförelse.
Min kollega och gode vän P (själv gammal friidrottare) som är en av de minst aggressiva människor jag känner, sa häromdagen att han sett några gångare och bara fått ett sånt där infall. Han hade plötsligt känt ett starkt sug (som han tyvärr lyckades tygla) efter att komma springande från sidan och hoppsparka gångarjäveln ut ur EM. Jag förstod precis.
Jag såg ett gäng som tränade när jag kom körande i höjd med radiohuset i tisdags. Jag ville bränna upp på trottoaren kan jag säga. Jag vägde för och emot men kom fram till att lacken skulle ta för mycket stryk.
Två saker till har jag funderat på.
För det första. Hur kommer det sig att de får tävla i Friidrotts EM? Alla sporter handlar ju om snabbast, högst, längst och så vidare. Men inte gång. För gång är en slappare variant av löpning. Gå snabbast. Det är ungefär som att åka vasaloppet på miniskidor.
För det andra. Hur i helvete lyckas de värva folk till att gå? Jag lutar åt att tro att det rör sig om grovt hot. Annars undrar jag helt ärligt. Vad lockar de med?
Jag fattar de som blir sugna på att spela fuzzball, hockey och köra formel 1. Det är kul och genererar tjocka buntar deg om man blir bra. Att bli avgudad kan man ju lätt leva med dessutom. Men gång. En kille som blir bäst i världen på gång skulle inte kunna få ihop det med ett kvisthål med sina meriter. Det måste ju finnas något som ger lön för mödan i vad man än gör.
Gång kan vara idrottsvärldens största enigma.
Nu ska jag dricka öl!
fredag, augusti 11, 2006
Lika som bär
Jag satt och kollade herrarnas höjdhoppsfinal härom dagen.
På läktaren ser jag plötsligt en ruggigt lik kopia av Göran Persson. Deppigt värre. Det var Holms egen far Johhny (tränarn) som satt och såg grovt socialdemokratisk ut på läktaren.
Fan de är så ruggigt lika att man nästan börjar undra. Är jag helt ute och cyklar eller kan de vara bröder? På riktigt alltså. Det skulle ju förklara varför Holm är så dumlojal mot det svenska skattesystemet.
Sosseblod är tjockare än sirap heter det ju.
På läktaren ser jag plötsligt en ruggigt lik kopia av Göran Persson. Deppigt värre. Det var Holms egen far Johhny (tränarn) som satt och såg grovt socialdemokratisk ut på läktaren.
Fan de är så ruggigt lika att man nästan börjar undra. Är jag helt ute och cyklar eller kan de vara bröder? På riktigt alltså. Det skulle ju förklara varför Holm är så dumlojal mot det svenska skattesystemet.
Sosseblod är tjockare än sirap heter det ju.
torsdag, augusti 10, 2006
Afterwork
I måndags hade jag en av de mest underliga (roligaste) dialoger jag någonsin haft.
En vän till mig loggade på MSN. Vi hade inte pratat på ett tag så vi snicksnackar lite och jag berättade att jag varit iväg till skagen. Jag frågade vad hon hittat på i helgen och hon svarar rakt av:
"I fredags kväll kom X hit och vi drack vin och provade blöjor som vi snott från 'hemmet' (de arbetar på ett äldreboende). I lördags var vi inne i stan"
Min hjärna gjorde en spontanlåsning. Come again? Provade blöjor? Som att det var en fullt normal fredagsaktivitet.
"Hahaha du skämtar", sa jag
"Nä, jag har bildbevis också"
"Mohahaha... de bilderna måste jag få se"
"Inte en jävla chans!"
"Johoo!"
"Hmm, jag får tänka på det"
"Men varför?"
"Vi ville prova hur det kändes"
Jag började flabba så att tårarna rann.
"När du säger provade dem så menar du väl provade dem... inte 'provade' dem"
"Vi 'provade' dem :) "
"Mohahahahah... jag tror jag dör"
"Jag har två kvar ifall du vill prova"
"Jag ska tänka på det"
"Gör det!"
I förrgår var vi ute och drack några öl. Jag kunde hålla mig i fem minuter innan jag brast ihop av asgarv och tvingade henne att berätta storyn in i minsta detalj.
De hade kommit på sin masterplan en vecka tidigare. Det kräver ju minutios planering när man ska genomföra en stöt av sådan dignitet.
De skulle smyga in i blöjförrådet innan de stack hem och snabbt som satan stuffa ner några vuxenblöjor i sin väska. Sedan skulle de festa till lite och prova dem. Rusdryck skulle vara ett måste för att kunna genomföra experimentet. Det förstår jag mycket väl.
Sagt och gjort. X anländer på fredagskvällen. De dricker vin och när de blivit lite luriga kränger de på sig blöjorna och går bananas.
Till min stora glädje fotade de galenskapen och jag fick efter att min vän stämt av med X lov att publicera bilderna om jag lovar att klippa bort ansiktena. Fair deal.
(Som betalning var jag tvungen att outta min absolut pinsammaste skiva (fråga inte ens, det är en hemlighet jag tar med mig i graven). En singel jag tvingade min fru att köpa eftersom jag visste att jag inte skulle kunna stå för den. Det kan låta som ett billigt pris men det är dyrt. Tro mig.)
Det roligaste i hela historien, enligt mig, är att det är en ytterst överlagd handling som begåtts med berått mod. En annan mycket roande detalj i historien är det faktum att de jobbar på ett ställe som håller sig med en oändliga mängder piller och kul prepp... men de här tjejerna, de snor blöjor.
Mycket roande i sitt sammanhang.
Tack: Ni ska ha kredd som fan för att ni bjuder på er själva. Minst sagt!
Jag har skrattat så att andnöd infunnit sig och tårar har runnit ;)
Jag är rätt glad att jag inte var med på deras "afterwork". Annars är jag nästan helt säker på att jag hade tyckt det var en skitbra idé att prova... just då... efter några kalla...
The terror, oh the terror.
En vän till mig loggade på MSN. Vi hade inte pratat på ett tag så vi snicksnackar lite och jag berättade att jag varit iväg till skagen. Jag frågade vad hon hittat på i helgen och hon svarar rakt av:
"I fredags kväll kom X hit och vi drack vin och provade blöjor som vi snott från 'hemmet' (de arbetar på ett äldreboende). I lördags var vi inne i stan"
Min hjärna gjorde en spontanlåsning. Come again? Provade blöjor? Som att det var en fullt normal fredagsaktivitet.
"Hahaha du skämtar", sa jag
"Nä, jag har bildbevis också"
"Mohahaha... de bilderna måste jag få se"
"Inte en jävla chans!"
"Johoo!"
"Hmm, jag får tänka på det"
"Men varför?"
"Vi ville prova hur det kändes"
Jag började flabba så att tårarna rann.
"När du säger provade dem så menar du väl provade dem... inte 'provade' dem"
"Vi 'provade' dem :) "
"Mohahahahah... jag tror jag dör"
"Jag har två kvar ifall du vill prova"
"Jag ska tänka på det"
"Gör det!"
I förrgår var vi ute och drack några öl. Jag kunde hålla mig i fem minuter innan jag brast ihop av asgarv och tvingade henne att berätta storyn in i minsta detalj.
De hade kommit på sin masterplan en vecka tidigare. Det kräver ju minutios planering när man ska genomföra en stöt av sådan dignitet.
De skulle smyga in i blöjförrådet innan de stack hem och snabbt som satan stuffa ner några vuxenblöjor i sin väska. Sedan skulle de festa till lite och prova dem. Rusdryck skulle vara ett måste för att kunna genomföra experimentet. Det förstår jag mycket väl.
Sagt och gjort. X anländer på fredagskvällen. De dricker vin och när de blivit lite luriga kränger de på sig blöjorna och går bananas.
Till min stora glädje fotade de galenskapen och jag fick efter att min vän stämt av med X lov att publicera bilderna om jag lovar att klippa bort ansiktena. Fair deal.
(Som betalning var jag tvungen att outta min absolut pinsammaste skiva (fråga inte ens, det är en hemlighet jag tar med mig i graven). En singel jag tvingade min fru att köpa eftersom jag visste att jag inte skulle kunna stå för den. Det kan låta som ett billigt pris men det är dyrt. Tro mig.)
Det roligaste i hela historien, enligt mig, är att det är en ytterst överlagd handling som begåtts med berått mod. En annan mycket roande detalj i historien är det faktum att de jobbar på ett ställe som håller sig med en oändliga mängder piller och kul prepp... men de här tjejerna, de snor blöjor.
Mycket roande i sitt sammanhang.
Tack: Ni ska ha kredd som fan för att ni bjuder på er själva. Minst sagt!
Jag har skrattat så att andnöd infunnit sig och tårar har runnit ;)
Jag är rätt glad att jag inte var med på deras "afterwork". Annars är jag nästan helt säker på att jag hade tyckt det var en skitbra idé att prova... just då... efter några kalla...
The terror, oh the terror.
(in)Aktuell Optik
Såg precis reklam på fyran. För Aktuell Optik.
Hur tänker ett företag när de anlitar revymongona Stefan & Krister till en tv-reklam. Det är snudd på perverst. Provocerande. Vem vill köpa sina glasögon eller linser där nu undrar jag. Efter att de visat de goda omdömet att låta en "reklambyrå" använda sig av inavelns allra mest talande nunor - i marknadsföringssyfte.
Omdömeslöst är inte ordet.
Ibland blir jag så trött. Hur tänker människor? Tänker de alls?
Jaha, då blir man tvungen att skriva ett surt mail imorgon då. Till marknadsansvarige på "Buskis Optik". Alltid är det nåt vansinne man måste deala med.
Hur tänker ett företag när de anlitar revymongona Stefan & Krister till en tv-reklam. Det är snudd på perverst. Provocerande. Vem vill köpa sina glasögon eller linser där nu undrar jag. Efter att de visat de goda omdömet att låta en "reklambyrå" använda sig av inavelns allra mest talande nunor - i marknadsföringssyfte.
Omdömeslöst är inte ordet.
Ibland blir jag så trött. Hur tänker människor? Tänker de alls?
Jaha, då blir man tvungen att skriva ett surt mail imorgon då. Till marknadsansvarige på "Buskis Optik". Alltid är det nåt vansinne man måste deala med.
onsdag, augusti 09, 2006
Det har gått lite för långt - 2
När en av sveriges största kvällstidningar refererar till Staffan Strand som "Höjdveteranen".
Nu släpper jag min EM-bevakniong för ett tag.
Blir för mycket av det goda annars.
Nu släpper jag min EM-bevakniong för ett tag.
Blir för mycket av det goda annars.
Det har gått lite för långt
När man läser att friidrottslandslaget ska hjälpa Jimmy "kulpopparn" Nordin med sina problem och syftar på spritproblem.
Ärligt talat hur mycket kan man tolka in i en idiotfylla egentligen?
Om alla som tagit sig en bläcka plötsligt har "problem". Då borde jag köpa mig en permanent sängplats på Betty Ford, för jag har gjort det flera gånger. Om en blackoutfylla är tecken på en svacka, på att nåt är väldigt fel. Då vädjar jag till staten att massutbilda krishanteringsgrupper som kan möta upp våra kära ungdomar, Sveriges framtid, när de anländer från sina sprit- och knullsemestrar i Magaluf och Kos.
Om världen är så svart och vit borde man för i helvete få flygblad med information om avvänjningsprogram när man köper ett kilo kräftor. Eller bli tilldelad en kamratstödjare när man passerar ingången till systemet.
Om Jimmy Nordin behöver hjälp bara för att han drack ner sig på vodka efter en dålig dag på jobbet. Ja då borde 80% av Sveriges befolkning tvångsinläggas per omgående.
Det är en jävla massa "jibba-jabba" säger jag bara.
Om det är nåt han behöver stöd för och hjälp med så är det för att han är ansvarig för vår sida av universums TVÅ mest pinsamma skivor. Sånt kan säkert kännas nog så mycket innanför västen.
Ärligt talat hur mycket kan man tolka in i en idiotfylla egentligen?
Om alla som tagit sig en bläcka plötsligt har "problem". Då borde jag köpa mig en permanent sängplats på Betty Ford, för jag har gjort det flera gånger. Om en blackoutfylla är tecken på en svacka, på att nåt är väldigt fel. Då vädjar jag till staten att massutbilda krishanteringsgrupper som kan möta upp våra kära ungdomar, Sveriges framtid, när de anländer från sina sprit- och knullsemestrar i Magaluf och Kos.
Om världen är så svart och vit borde man för i helvete få flygblad med information om avvänjningsprogram när man köper ett kilo kräftor. Eller bli tilldelad en kamratstödjare när man passerar ingången till systemet.
Om Jimmy Nordin behöver hjälp bara för att han drack ner sig på vodka efter en dålig dag på jobbet. Ja då borde 80% av Sveriges befolkning tvångsinläggas per omgående.
Det är en jävla massa "jibba-jabba" säger jag bara.
Om det är nåt han behöver stöd för och hjälp med så är det för att han är ansvarig för vår sida av universums TVÅ mest pinsamma skivor. Sånt kan säkert kännas nog så mycket innanför västen.
tisdag, augusti 08, 2006
Jimmy Nordin tog en för laget
Ja vad ska man säga. Friidrottslandslaget är själva sinnebilden av ett gäng urmesar för mig. De är så skitnödigt korrekta i alla situationer att jag får lust att örfila upp dem var och en. Ta fram människan i dem. Om den finns kvar.
Så äntligen händer något. Jimmy Nordin den medelmåttige kulstötaren gör ett taskigt kval och lackar ur fullständigt. Precis som alla de andra skulle vilja men aldrig skulle våga göra. Han springer upp till VIP-baren och super ner sig. Rakt av.
Tar en för laget så att säga.
Då går larmet. Han super i landslagdräkten - heliga Moses - inte landslagsdräkten. Det är ju en dödssynd. Förbundskaptenen bussar farbror blå på honom och rabalder utbryter. Sveriges kulstötarhopp får dela tak med resten av stans fylleristsvin... och tidningarna frossar.
Det är en fet jävla Jackpot. Idrotts skandal. "Kan han komma tillbaka efter det här", är frågan. "Han behöver hjälp". Citaten haglar.
Ärligt talat. håll i ponnyn nu för fan. Killen blev deppig och gick ut och söp till. Big deal eller? Sånt händer varje dag utan att världen går under. Jag vill inte höra det där förbannade lipet om att han är en dålig förebild. Inte för detta. Han var en dålig förebild långt tidigare.
Killen har fan spelat in en platta eller två och kallar sin musik fyndigt nog för "kulpop" *Jag skruvar på mig* Det är bara för pinsamt. Det borde han fan ha bonk för. Har han inte vett att skämmas för det ja då vet jag inte och DET är vad jag kallar idrottsskandal. Där borde förbundskaptenen ringt in en dödspatrull om ni frågar mig. Men att kalla in piketpolis för att han drar i sig lite vodka... lägg av nu.
Jimmy Nordin har även gjort sig en liten hacka på att kränga dildos, kukringar och annat skoj via sin hemsida. En riktigt liten entreprenör om ni frågar mig. Det du Holm! Det du Klüft"!
Fast det är klart, vad ska en kille göra när alla andra får fickorna fulla med degos via McDonalds och Reebok.
Visst är killen en vandrande katastrof men hans idiotupptåg är ändå rätt sköna inslag i den annars så äckligt vattenkammade skaran av frisksportarsvin.
Personligen är det bara två saker som förbryllar mig med Jimmy Nordins "fylleskandal".
Ett: Kunde han inte duschat och bytt om innan. Inte för att jag bryr mig ett skit om landslagsdräkten utan för att jag själv kan känna mig provocerad om jag hamnar i baren bredvid en kille/tjej med taskig hygien.
Två: Jimmy Nordin hävdar att han hällde i sig två sexor vodka dierkt efter varandra och sedan inte minns ett skit. Det är helt otänkbart att en kille med hans hydda går i däck på två sexor. Såvida han inte drack dem med ändtarmen eller blev tokdrogad.
Så äntligen händer något. Jimmy Nordin den medelmåttige kulstötaren gör ett taskigt kval och lackar ur fullständigt. Precis som alla de andra skulle vilja men aldrig skulle våga göra. Han springer upp till VIP-baren och super ner sig. Rakt av.
Tar en för laget så att säga.
Då går larmet. Han super i landslagdräkten - heliga Moses - inte landslagsdräkten. Det är ju en dödssynd. Förbundskaptenen bussar farbror blå på honom och rabalder utbryter. Sveriges kulstötarhopp får dela tak med resten av stans fylleristsvin... och tidningarna frossar.
Det är en fet jävla Jackpot. Idrotts skandal. "Kan han komma tillbaka efter det här", är frågan. "Han behöver hjälp". Citaten haglar.
Ärligt talat. håll i ponnyn nu för fan. Killen blev deppig och gick ut och söp till. Big deal eller? Sånt händer varje dag utan att världen går under. Jag vill inte höra det där förbannade lipet om att han är en dålig förebild. Inte för detta. Han var en dålig förebild långt tidigare.
Killen har fan spelat in en platta eller två och kallar sin musik fyndigt nog för "kulpop" *Jag skruvar på mig* Det är bara för pinsamt. Det borde han fan ha bonk för. Har han inte vett att skämmas för det ja då vet jag inte och DET är vad jag kallar idrottsskandal. Där borde förbundskaptenen ringt in en dödspatrull om ni frågar mig. Men att kalla in piketpolis för att han drar i sig lite vodka... lägg av nu.
Jimmy Nordin har även gjort sig en liten hacka på att kränga dildos, kukringar och annat skoj via sin hemsida. En riktigt liten entreprenör om ni frågar mig. Det du Holm! Det du Klüft"!
Fast det är klart, vad ska en kille göra när alla andra får fickorna fulla med degos via McDonalds och Reebok.
Visst är killen en vandrande katastrof men hans idiotupptåg är ändå rätt sköna inslag i den annars så äckligt vattenkammade skaran av frisksportarsvin.
Personligen är det bara två saker som förbryllar mig med Jimmy Nordins "fylleskandal".
Ett: Kunde han inte duschat och bytt om innan. Inte för att jag bryr mig ett skit om landslagsdräkten utan för att jag själv kan känna mig provocerad om jag hamnar i baren bredvid en kille/tjej med taskig hygien.
Två: Jimmy Nordin hävdar att han hällde i sig två sexor vodka dierkt efter varandra och sedan inte minns ett skit. Det är helt otänkbart att en kille med hans hydda går i däck på två sexor. Såvida han inte drack dem med ändtarmen eller blev tokdrogad.
måndag, augusti 07, 2006
Borås-mongon on the loose
Igår var jag inne i centrum för att flukta lite på när den gudomligt vackra Nina Persson hyllade Dolly Parton. Ja det var en uppsjö av artister men det var Nina som var "the shit" så att säga.
Resten osade lite musikskola och alldeles för stora portioner klämkäckness.
Lika kul som det var att se Nina i en duett med Ebbot, lika motbjudande var det att se alla drängfulla medelålders människor dansa runt och försöka umgås över generationsgränserna. Varför tror medelålders män att det plötsligt är socialt gångbart att gå med skjortan uppknäppt och fylleskrattandes "grinda" tonårsflickor med skrevet?
Stan var fylld av "bönner" (och i vanlig ordning syftar jag inte generellt på människor från landsbygden eller lantbrukare utan folk som inte kan föra sig i möblerade rum). Vart man än vände skallen så fanns de där. Killarna i ljusrosa pikétröja, sportglajjor, trekvartsbrallor, HM-gel i håret och en distinkt sjuhäradsaccent. Glada och kåta. Klassiska borås-mongon alltså.
De flyttar in och tar över vår stad en vecka per år. Tränger in och löser av så fort alla Gothia Cup-svin äntligen gett sig av. De har inget emot sloppy seconds men VI är trötta på att bara se på och ta emot... som om vår stad är nåt förbannat glory hole. Ett "Kos light" - drivet på blaskigt öl och langos.
Här och var stod en göteborgare. Man känner igen oss på blicken. Den är tom. För alla som bor i Göteborg lider svåra smärtor under det årliga kalaset. Det förhatliga kalaset. Ingenting funkar som det ska.
Jag hörde tidigare idag att en ansvarig för kalaset sa att festen är i full gång och att stämningen är över förväntan.
Det innebär alltså, i klassiska kalasmått mätt, att polisen gripit flockvis av sviniga fyllerister och att våldtäkterna kommit igång rätt bra. Så är det varje år. Det sups och våldtas i ohemula mängder. Men de som bestämmer tycker att kalaset är så jäääävla bra för Göteborg. För sammanhållningen.
Ska det vara så ska det vara.
Lite knepigt egentligen att den veckan när snutjävlarna duggar tätare än ett höstregn inne i stan så begås övergrepp, misshandel och rån i så hög frekvens att man börjar undra om det ingår i själva programmet.
Resten osade lite musikskola och alldeles för stora portioner klämkäckness.
Lika kul som det var att se Nina i en duett med Ebbot, lika motbjudande var det att se alla drängfulla medelålders människor dansa runt och försöka umgås över generationsgränserna. Varför tror medelålders män att det plötsligt är socialt gångbart att gå med skjortan uppknäppt och fylleskrattandes "grinda" tonårsflickor med skrevet?
Stan var fylld av "bönner" (och i vanlig ordning syftar jag inte generellt på människor från landsbygden eller lantbrukare utan folk som inte kan föra sig i möblerade rum). Vart man än vände skallen så fanns de där. Killarna i ljusrosa pikétröja, sportglajjor, trekvartsbrallor, HM-gel i håret och en distinkt sjuhäradsaccent. Glada och kåta. Klassiska borås-mongon alltså.
De flyttar in och tar över vår stad en vecka per år. Tränger in och löser av så fort alla Gothia Cup-svin äntligen gett sig av. De har inget emot sloppy seconds men VI är trötta på att bara se på och ta emot... som om vår stad är nåt förbannat glory hole. Ett "Kos light" - drivet på blaskigt öl och langos.
Här och var stod en göteborgare. Man känner igen oss på blicken. Den är tom. För alla som bor i Göteborg lider svåra smärtor under det årliga kalaset. Det förhatliga kalaset. Ingenting funkar som det ska.
Jag hörde tidigare idag att en ansvarig för kalaset sa att festen är i full gång och att stämningen är över förväntan.
Det innebär alltså, i klassiska kalasmått mätt, att polisen gripit flockvis av sviniga fyllerister och att våldtäkterna kommit igång rätt bra. Så är det varje år. Det sups och våldtas i ohemula mängder. Men de som bestämmer tycker att kalaset är så jäääävla bra för Göteborg. För sammanhållningen.
Ska det vara så ska det vara.
Lite knepigt egentligen att den veckan när snutjävlarna duggar tätare än ett höstregn inne i stan så begås övergrepp, misshandel och rån i så hög frekvens att man börjar undra om det ingår i själva programmet.
söndag, augusti 06, 2006
Ett varningens finger
Han kunde inte låta bli. Holmajäveln.
Trots att han är medveten om att mr Needles straffade honom förra året på VM. Dels för att han var käftig och dels för att han tryckte upp den där förhatliga guldtröjan. Efter det så hade jag en väldigt givande mailkonversation men herr Holm. Jag gillade hans arrogans.
Jag beslöt att ge killen en chans att göra bra ifrån sig i EM. Och så kör han tishe-tricket. IGEN.
Enligt SVT Text har han tryckt upp en tröja med texten "Det är ens plikt att överbevisa de som inte tror" på ryggen. Jag trodde vi hade kommit överens om att han skulle trycka "Bloggfrossa is the shit".
Besvikelse. Jag överväger seriöst att ta ett par dubbelpass med Needles. Du vet vad vi kan ställa till med. Jag räknar med att han gottgör sveket. Han får improvisera lite. Annars...
Så jag höjer ett varningens finger Holm. Här har du ett citat att klippa in i lilla dagboken:
"Those who do not remember the past, are condemned to repeat it" - George Santayana
Trots att han är medveten om att mr Needles straffade honom förra året på VM. Dels för att han var käftig och dels för att han tryckte upp den där förhatliga guldtröjan. Efter det så hade jag en väldigt givande mailkonversation men herr Holm. Jag gillade hans arrogans.
Jag beslöt att ge killen en chans att göra bra ifrån sig i EM. Och så kör han tishe-tricket. IGEN.
Enligt SVT Text har han tryckt upp en tröja med texten "Det är ens plikt att överbevisa de som inte tror" på ryggen. Jag trodde vi hade kommit överens om att han skulle trycka "Bloggfrossa is the shit".
Besvikelse. Jag överväger seriöst att ta ett par dubbelpass med Needles. Du vet vad vi kan ställa till med. Jag räknar med att han gottgör sveket. Han får improvisera lite. Annars...
Så jag höjer ett varningens finger Holm. Här har du ett citat att klippa in i lilla dagboken:
"Those who do not remember the past, are condemned to repeat it" - George Santayana
Nostalgi
Även om Familjen Macahan går i repris varje sommar kan jag inte sluta älska det.
Precis nu kollar jag på sexan och det är ett av de avsnitten när aunt Molly (Fionnula Flanagan) får trubbel med otäckingen Deek Peasley (Harris Yulin).
Fan vad jag var tänd på tant Molly. Redan som tioåring.
Jag tyckte hon var så vacker. Så elegant.
Schangdobel.
lördag, augusti 05, 2006
Mr Needles - med beröm godkänt
Ahhh sweet!
Det finns inget få saker som är så skönt som att slå upp en tidning och läsa att ens gamla hederliga voodootrix gett full utdelning. Sist var det ju Holma's VM-guld vi satte P för, jag och min gamle vapendragare "mr Needles". Nu var det dags att ta itu med den fulaste fisken i ankdammen, Staffan Strand.
Vi har fan arbetat dubbelpass sedan killen klarade juniorhöjden och kvalade i på SM. Fan jag tror vi slitit ut ett parti nålar vid detta laget. Mr Needles är fett trött på höjdhoppare nu. Han höll på att dra sig ur spontant, när jag kallade till krismöte för ett par veckor sedan, men jag mutade honom med en resa till Haiti. Han vill se sitt hemland. Finna sina rötter.
Han har gjort ett fett jobb herr Needles. Han förtjänar förstaklassbiljett.
Needels ska fan inte behöva sitta och svettas med pöbeln i ekonomiklass. Han ska ha egen tv och obegränsat med jordnötter. Det är det minsta man förtjänar när man med sådan precision stänger ut friidrottslandslagets störste pajas a.k.a "Muppen" från att starta. Ingen vill se honom stå där på Ullevi och spänna stjärthalvorna i inzoomad direktsändning. Ingen ska behöva skämmas mer än nödvändigt för att vara svensk. Nu är det ordnat.
Världshistoriens sämsta elitidrottsman Staffan Strand har fått ont i foten (se bilden) igen. Jag vet inte om det är sant med i truppen går han enligt obekräftade uppgifter under namnet "Idrottsskadan" (alternativt den kortare versionen "Skadan" vid slutna tillställningar). Är inte det signal nog för att lägga hödhopparshortsen på valborgsbrasan så måste det till tyngre åtgärder. För allas skull.
Staffan Strand är som Eldorados bryggkaffe. Det ser likadant ut men ger en bra mycket sämre eftersmak. Samma skit olika förpackning. En rätt träffande beskrivning av hela det manliga höjdhopparlaget. Dessutom så vet alla människor vid detta laget att förpackningsdesign är en viktigt del i marknadsföringssammanhang. Jag ställer mig frågande till om Staffans flin ens skulle lyckas SKÄNKA bort en björnpäls till en fattig kille i Sibirien.
Jag brukar hata mig själv när jag säger det men denna gång träder det gyllene undantaget in. "Vad var det jag sa".
Samtidigt måste jag erkänna att det faktiskt KAN vara så att mr Needles inte är att tacka fullt ut.
Jag hörde ryktesvägen att Holm tagit med brädspelsversionen av "På spåret" och psykat lille Staffan nåt helt vansinnigt under senaste träningslägret. Han hade toppstyrt lagindelningen. Holm valde Emma Green, satte ihop Chrille med Kajsa, Klyft vägrade vara med för hon ville bara spela skitgubbe men hennes kavaljer Patrik Kristiansson (a.k.a. "K-man") som har precis samma karaktärsdrag som Staffan hade varit lättövertalad. Pappa Holm axlade Oldsbergs mantel och Yannick den spjuvern... han ville vara Björn Hellberg.
Redan efter första förnedringsomgången hade Holm fnissat tyst och viskat till Emma att de skulle plocka hem hela skiten. Staffan hade rest sig upp, pekat, secklat och öppnat för bäbisslagsmål på Höjdoppsmattan. Stämningen hade tydligen blivit ganska spänd och lätt hotfull men Holm hade suttit lugnt kvar och sagt att om Staffans slog honom så skulle han minsann hämta Hoa-Hoa Dalgren. Dagen därpå hade Staffan tydligen outtat att han hade "ont i foten".
Vilket som känns det jävligt gött att han inte kommer beträda tävlingsbanan i landslagsdräkt denna gången (heller).
På hans egen hemsida säger han att han dock kommer att återansluta till truppen redan imorgon. Som moraliskt stöd. Jaha, det var de guldchanserna det.
Jag tvivlar starkt på att Staffan skulle lyckas "pepptalka" en iskub att smälta i fyrtio graders värme.
Till sist låter Staffan meddela att de närmsta veckorna (liksom de senaste åren) kommer bestå av rehabilitering. Därefter kommer han inleda arbetet med att återigen jobba sig tillbaka till toppen. Come aganin? Återigen? När i helvete befann han sig i toppen senast?
Bara i sina egna drömmar.
Han låter oss veta att han blickar framåt mot OS i Peking 2008... för att sätta en storstilad punk för sin idrottskarriär. Snälla någon - FÖR I HELVETE - sätt stopp för vansinnet. Nu.
"Storstilad" och "idrottskarriär" är två ord som under inga omständigheter borde få uttalas i samtal rörande Staffan Strand.
Det finns inget få saker som är så skönt som att slå upp en tidning och läsa att ens gamla hederliga voodootrix gett full utdelning. Sist var det ju Holma's VM-guld vi satte P för, jag och min gamle vapendragare "mr Needles". Nu var det dags att ta itu med den fulaste fisken i ankdammen, Staffan Strand.
Vi har fan arbetat dubbelpass sedan killen klarade juniorhöjden och kvalade i på SM. Fan jag tror vi slitit ut ett parti nålar vid detta laget. Mr Needles är fett trött på höjdhoppare nu. Han höll på att dra sig ur spontant, när jag kallade till krismöte för ett par veckor sedan, men jag mutade honom med en resa till Haiti. Han vill se sitt hemland. Finna sina rötter.
Han har gjort ett fett jobb herr Needles. Han förtjänar förstaklassbiljett.
Needels ska fan inte behöva sitta och svettas med pöbeln i ekonomiklass. Han ska ha egen tv och obegränsat med jordnötter. Det är det minsta man förtjänar när man med sådan precision stänger ut friidrottslandslagets störste pajas a.k.a "Muppen" från att starta. Ingen vill se honom stå där på Ullevi och spänna stjärthalvorna i inzoomad direktsändning. Ingen ska behöva skämmas mer än nödvändigt för att vara svensk. Nu är det ordnat.
Världshistoriens sämsta elitidrottsman Staffan Strand har fått ont i foten (se bilden) igen. Jag vet inte om det är sant med i truppen går han enligt obekräftade uppgifter under namnet "Idrottsskadan" (alternativt den kortare versionen "Skadan" vid slutna tillställningar). Är inte det signal nog för att lägga hödhopparshortsen på valborgsbrasan så måste det till tyngre åtgärder. För allas skull.
Staffan Strand är som Eldorados bryggkaffe. Det ser likadant ut men ger en bra mycket sämre eftersmak. Samma skit olika förpackning. En rätt träffande beskrivning av hela det manliga höjdhopparlaget. Dessutom så vet alla människor vid detta laget att förpackningsdesign är en viktigt del i marknadsföringssammanhang. Jag ställer mig frågande till om Staffans flin ens skulle lyckas SKÄNKA bort en björnpäls till en fattig kille i Sibirien.
Jag brukar hata mig själv när jag säger det men denna gång träder det gyllene undantaget in. "Vad var det jag sa".
Samtidigt måste jag erkänna att det faktiskt KAN vara så att mr Needles inte är att tacka fullt ut.
Jag hörde ryktesvägen att Holm tagit med brädspelsversionen av "På spåret" och psykat lille Staffan nåt helt vansinnigt under senaste träningslägret. Han hade toppstyrt lagindelningen. Holm valde Emma Green, satte ihop Chrille med Kajsa, Klyft vägrade vara med för hon ville bara spela skitgubbe men hennes kavaljer Patrik Kristiansson (a.k.a. "K-man") som har precis samma karaktärsdrag som Staffan hade varit lättövertalad. Pappa Holm axlade Oldsbergs mantel och Yannick den spjuvern... han ville vara Björn Hellberg.
Redan efter första förnedringsomgången hade Holm fnissat tyst och viskat till Emma att de skulle plocka hem hela skiten. Staffan hade rest sig upp, pekat, secklat och öppnat för bäbisslagsmål på Höjdoppsmattan. Stämningen hade tydligen blivit ganska spänd och lätt hotfull men Holm hade suttit lugnt kvar och sagt att om Staffans slog honom så skulle han minsann hämta Hoa-Hoa Dalgren. Dagen därpå hade Staffan tydligen outtat att han hade "ont i foten".
Vilket som känns det jävligt gött att han inte kommer beträda tävlingsbanan i landslagsdräkt denna gången (heller).
På hans egen hemsida säger han att han dock kommer att återansluta till truppen redan imorgon. Som moraliskt stöd. Jaha, det var de guldchanserna det.
Jag tvivlar starkt på att Staffan skulle lyckas "pepptalka" en iskub att smälta i fyrtio graders värme.
Till sist låter Staffan meddela att de närmsta veckorna (liksom de senaste åren) kommer bestå av rehabilitering. Därefter kommer han inleda arbetet med att återigen jobba sig tillbaka till toppen. Come aganin? Återigen? När i helvete befann han sig i toppen senast?
Bara i sina egna drömmar.
Han låter oss veta att han blickar framåt mot OS i Peking 2008... för att sätta en storstilad punk för sin idrottskarriär. Snälla någon - FÖR I HELVETE - sätt stopp för vansinnet. Nu.
"Storstilad" och "idrottskarriär" är två ord som under inga omständigheter borde få uttalas i samtal rörande Staffan Strand.
torsdag, augusti 03, 2006
3 x Lookies
Fan. De två senaste dagarna så har jag lyckats se tre stycken lookies. Jag har ju som bekant en liten fascination för människor som är snuskigt lika kändisar. De är oftast mer spännande är kändisarna i sig. Nu snackar jag inte om folk som är "lite" lika utan människor som är rålika kändisar.
Först ut var igår när jag var påväg till J. I trappan upp till hugget vänder jag mig om och då ser jag en samma kille som jag såg i Roskilde. Han som var sådär ruggigt lik Randy Quaid. Han kom frustandes bakom mig och jag ska tillstå att jag faktiskt blev lite skraj. Jag var för lat för att cykla runt så jag bar min hoj (det blå skottet) en tungviktare till Crescent upp. Han såg otäck ut Randy. Jag ville inte att han skulle komma ikapp mig. Jag ledde cykeln i rask takt och när jag vände mig om var han plötsligt borta. Jävligt skumt. Jag som var säker att han var dansk, men det var samme man. Utan tvekan.
Idag när jag väntade på M så kom en exakt kopia av Harry Potter. Fast han var 20 år och såg ut att ha rökt lite mer heroin än film-Harry. Ytterligare en deppig lookie. Kan knappt tänka mig nåt värre än att se ut som en pundig barntrollkarl. Vem fan väljer såna brillor IRL förresten?
När vi köpt vår andra kaffe kommer en gammal goding in på Zenith. Den yngre Chris Cooper lookien. Fan vad hård han såg ut. Jag viskade till M att jag skulle bytt utseende med honom vilken dag som helst.
"Men han har ju för fan skjortan uppknäppt hit" (hon tecknade och pekade mot naveln).
"Ja"
"Men han har ju knarkkropp"
"Ja"
"Men han ser ju helt galen ut"
"Ja"
"Du är dum i huvudet"
"Ja, kanske det"
Han hade samma skjorta som sist, samma smala jeans, samma stasche och damn vad hård han såg ut. Men jag vete fan om han fick gratis påtår idag. De verkar inte vara lika generösa mot lookies på Zenith som på Columbus.
Å andra sidan är tjejerna som jobbar där kanske inte lika rädda för att bli rånmördade heller.
Först ut var igår när jag var påväg till J. I trappan upp till hugget vänder jag mig om och då ser jag en samma kille som jag såg i Roskilde. Han som var sådär ruggigt lik Randy Quaid. Han kom frustandes bakom mig och jag ska tillstå att jag faktiskt blev lite skraj. Jag var för lat för att cykla runt så jag bar min hoj (det blå skottet) en tungviktare till Crescent upp. Han såg otäck ut Randy. Jag ville inte att han skulle komma ikapp mig. Jag ledde cykeln i rask takt och när jag vände mig om var han plötsligt borta. Jävligt skumt. Jag som var säker att han var dansk, men det var samme man. Utan tvekan.
Idag när jag väntade på M så kom en exakt kopia av Harry Potter. Fast han var 20 år och såg ut att ha rökt lite mer heroin än film-Harry. Ytterligare en deppig lookie. Kan knappt tänka mig nåt värre än att se ut som en pundig barntrollkarl. Vem fan väljer såna brillor IRL förresten?
När vi köpt vår andra kaffe kommer en gammal goding in på Zenith. Den yngre Chris Cooper lookien. Fan vad hård han såg ut. Jag viskade till M att jag skulle bytt utseende med honom vilken dag som helst.
"Men han har ju för fan skjortan uppknäppt hit" (hon tecknade och pekade mot naveln).
"Ja"
"Men han har ju knarkkropp"
"Ja"
"Men han ser ju helt galen ut"
"Ja"
"Du är dum i huvudet"
"Ja, kanske det"
Han hade samma skjorta som sist, samma smala jeans, samma stasche och damn vad hård han såg ut. Men jag vete fan om han fick gratis påtår idag. De verkar inte vara lika generösa mot lookies på Zenith som på Columbus.
Å andra sidan är tjejerna som jobbar där kanske inte lika rädda för att bli rånmördade heller.
tisdag, augusti 01, 2006
Min värsta mardröm
Jag har alltid hävdat att min värsta mardröm är att brinna ihjäl eller om det kommer på delad plats med att få koncentrerad saltsyra kastad i ansiktet. Ända tills igår.Jag fick en länk skickad till mig igår. Den leder rätt hem till Harold eller "The humble host of Leatheroaks" som han kallar sig själv.
Harold är en kille som bor någonstans kring Missisippi river. Det är ett hett klimat och hettan kan göra sjuka saker med en hjärna. Därför blir jag extra oroad när jag läser att killens enda intresse är att klä sig i mer eller mindre extravaganta läderutstyrslar, eller ja kroppsnära material som gummi och lycra verkar gå ner det med.
Det är passionen som driver Harold. Sånt brukar vara fint. I Harolds fall är bara skrämmande.
Han har byggt upp en hemsida där han stolt visar upp sig själv, sitt jävligt rackiga hem och sina ägor (en hög ekträd). Alltså killen har fan inga innerväggar. Ok för att isolering knappast är livsnödvändigt i hans del av landet men att inte ha innerväggar är ungefär lika socialt gångbart som att tjacka bort sina framtänder och försöka smälta in i finare socitetskretsar. När inredningen dessutom till 98% består av s.k. fetishinredning i form as suspension-anordningar, SM-gungor och annat skoj då gör han det inte lätt för sig Harold.
Men det är bara början.
Ganska snart får vi lära oss att Harold har en grej för vadarstövlar och "JockUps" (som han kallar det). På bilderna ser vi en man som påstår sig äga nära fyrahundra läderkit. Mer än tre decenniers tokfetish har gjort nåt med huvudet på killen. Det fattar man. Bara blicken räcker för att jag hellre skulle välja Freddy Krueger till farsa.
Men när jag fluktat runt och finner följande citat: "For long as I can remember, I've been fascinated by the powerful curves of a good male basket".
Ja, då räcker det iallafall för att uppdatera min värsta mardröm, den djävulska branddöden, ett par snäpp. Plötsligt är min absolut värsta mardröm att vakna fastspänd i Humble Harolds "Towerroom" (jajemensan, ett sånt har man med). Jag kan inte uppbåda fantasi nog för att ens beskriva den skräck det skulle innebära att vakna med en gag-ball tight monterad i käften och mötas av Harolds "galen-utav-bara-fan-blick". Kanske skulle han vässa en kniv och ha gummihandskar på sig utöver sina klassiska stövlar och JockUps ochg säga nåt i stil med: "Jag tänker göra en skärmmössa av din pung killen".
Brrr... nu skrämmer jag upp mig själv igen. Får sova med lampan tänd och ett öga öppet inatt. Det hade varit hemskt nog om han sa: "Nu serru, blir det åka av din jävel... "
Det hade fanimej kännts tryggare att skicka sin dotter för att uppleva lite lantliv hos familjen i Motorsågsmassakern än att själv besöka Leatheroaks (bara det helt fantastiskt, att han döpt sitt "gods" till leatheroaks).
Det absolut sjukaste är att han inte verkar fatta hur jävla udda hans intresse är. Han berättar mäkta malligt hur han själv designat sina bulskrev och visar stolt upp sin samling vadarstövlar som om det vore en respektabel vinkällare. Han har inga som helst referensramar. Det brukar sexavvikare annars vara rätt medvetna om.
Harold måste nog vara världens största pervo. Jag tror att han har många bisarra sexualmord på sitt samvete. Inte en janne att han bara är en kille som gillar läder ohälsosamt mycket. Om någon kan toppa Harold så ska jag ta mig en allvarlig funderare på att söka utträde ur hela mänskligheten. Då vill jag inte vara med.
...För då finns det inget hopp längre.
För den som vill hälsa på hemma hos Harold. Klicka på länken nedan.
"Harold - The humble host of LeatherOaks"
Gåshudskänslan
Var nere hos H igår kväll. Vi kollade på lite videos.
Jag fastnade speciellt mycket för "Human" med Carpark North. Fantastisk låt. Fotot är rysligt vackert. Ljuset. Färgerna. Bildkompositionen.
Harmoni mitt i allt kaos. Det nästan blir smärtsamt att se, men det går liksom inte att låta bli. Inte när gåshudskänslan kickar in.
Regissören heter Martin de Thurah och jag måste säga att jag är stum av beundran.
Gå in på http://www.myspace.com/carparknorth och kolla in "Human" och "Best day"