Utmaning antagen

Såg att jag blivit utmanad av emelie i en form av vad som verkar vara bloggens motsvarighet till e-postens kedjebrev. Jag hatar egentligen kedjebrev men detta var lite kul eftersom jag inte varit med om det innan.

Du skall göra upp en lista på fem konstiga ovanor eller egenheter du har och sedan utmana fem andra bloggare att göra det samma och fortsätta kedjan. De skall även bifoga de här korta reglerna i sitt meddelande. Längst ner i det här inlägget finns en lista över vilka jag utmanar.

1. Jag är ett s.k. "luktmongo". Det innebär att jag måste lukta på allt möjligt. I synnerhet rör det sig om mat och dryck men även andra grejjer. Känner jag en äcklig lukt så måste jag lukta på den även om risken för att kräkas är överhängande. På bakfyllan en gång (en riktig svår en) trampade jag i en bit brieost. Jag hade precis kommit ur en kräkasloop och borde inte... jag hoppade på ett ben in till köket och torkade bort osten från min häl men innan jag slängde den tog jag en liten tvångsmässig "sniff". Jag kräktes som en gris direkt.
   
   
2. Jag blir lätt manisk och hypar saker jag diggar, så i den milda grad att alla andra går miste om själva upplevelsen, fast det aldrig är min avsikt. Jag kan bara inte låta bli att berätta (avslöja för mycket) om t.ex. en film/tv-serie som jag diggar tokmycket. På jobbet har jag belagts med snackisförbud om det rör nya filmer som de andra inte sett.
   
   
3. Det är någonting med mig och idrottsanläggningar och då speciellt badhus. Så fort jag kommer innanför dörren så händer något med mig. Jag blir extremt tafatt och förvirrad. När jag besökte Valhallabadet här i stan för första gången sedan gymnasietiden så gick allting åt helvete. Först hittade jag inte omklädningsrummet, väl där inte skåpet, sedan råkade jag helt talanglöst inför en grupp pensionärsgubbar duscha "kallduschen" (det var i januari för några år sedan). Gubbjävlarna skrattade så att deras vissna rövar dallrade i kapp och jag försvann skamset runt ett hörn och kved av smärta. I poolen klagade jag när min fru inte orkade mer än 600m och fick själv tokkramp, blev utskälld av en badvakt när jag hängde på linan och till sist välte ner en arg sportsimmande italjano's vattenflaska och fick ännu mer skäll där jag låg på kaklet. Alla tittade och när jag lackade ur och skrek som svar att "Jag har kramp för i helvete".
   
   Man skulle kunna tro att det var en engångsgrej emn icke. När jag och min fru en tid senare skulle på massage och kurbad på hagabadet så tog det mig tjugo minuter att hitta från omklädningsrummet till "ägget" (central plats på hagabadet) . Dessutom fattade jag aldrig om jag skulle vara naken eller inte i kurbadet. Jag frös i vad som kändes som en evighet när badvärdinnan höll upp handduken men valde tillslut att behålla badisarna på. Brrr... jag känner mig så otroligt tafatt i idrottsanläggningar. Jag ryser bara jag går förbi ett gym för jag vet att jag skulle bete mig efterblivet om jag gick in.
   
   
4. På offentliga toaletter (som jag i det längsta gör vad som helst för att undvika) så aktar jag mig för att nudda någonting. Jag försöker andas in så lite som möjligt och när jag ska ta papper från en toarulle så river jag alltid bort den närmsta biten på rullen innan jag tar. När jag ska tvätta händerna öppnar/stänger jag kranen med ett papper. Samma sak med handtaget. För att komma ut så jag trycker jag ner handtaget med pappret jag torkade händerna med, öppnar med foten och slinker ut. Clean.
   
   
5. Grov beslutsångest, i synneret gällande val av lunchmat. Om det finns en lista med fler än tre alternativ sätts hela min tillvaro ur spel för en stund. Jag får en tom blick och kan bara inte välja något som jag blir själv om. Jag klarar inte av att ta "risken"
   
   Liknande problem uppstår när jag ska handla chips. Jag kan stå vid chipshyllan och skaka på påsarna i en evighet för att utröna vilken påse som innehåller minst flis (trasiga chips). Den SKA jag ha.

Själv passar jag utmaningen vidare till några trogna läsare. Jag har spanat runt lite och har sett att många redan fått utmaningen innan mig men har inte sett Nino, El Pedro, Nemo, Blancaflor, Tessan & Plattkatt bli utmanade. Nu såg jag att jag utmanat en för mycket men det skiter jag i.

Btw, var i ligger själva utmaningen egentligen? Vem startade den?

Anna Sjödin vs. Babak Jemai

Vakt mot Sosse

Förra veckan var Bloggfrossa ute och sniffade lite i partipolitikens ytterkant. Lustigt att temaveckan skulle avslutas i ett vilt barslagsmål. Jag känner det som min uppgift att helt byggt på kvällspressfakta och vilda spekulationer fundera fritt och fördomsfullt kring det hela.

Vad ska man säga? Valåret börjar bra för sossarna. Få har väl undgått att SSU-ordföranden var på svinarskiva och drack sig upp till bredden på sprit. Innan kvällen var över skulle hon hinna hamna i ett vilt slagsmål och få en hel massa pisk med fjäderbatong innan hon som löken på laxen hamnade i fyllecell, vägg i vägg med stans skönaste pissalkisar.

Men hur gick det egentligen till hände egentligen?

Gudarna ska veta att jag inte litar en sekund på dörrvaktssläktet. Jag har själv helt oprovocerat blivit grovt misshandlad av ett avskum till dörrvakt (jag vann rättegången) en gång och många gånger har jag sett andra bli ”omhändertagna” av saddosvin med ordningsvaktsutstyrsel. Ändå tror jag inte att skulden ligger helt på vaktjäveln i det här fallet. Jag har hela tiden anat ett stort mått arrogans och får allmänt dåliga vibbar från SSU-ordföranden och tror snarare att båda parter talar sanning. De har bara ganska olik bild av händelseförloppet.

Rekonstruktion
Ett gäng unga sossepolitiker väljer smakfullt att går till en krog (Crazy Horse låter lagom tacky och blir nästan lite roligt i sammanhanget) för att svulla loss i sprit och annat kul. Efter att de tankat på rätt bra börjar ”the young and the restless” stöka om rätt bra i baren. På politikers vis. Man har ju hört det förr så att säga, hur det ska gå till när man festar loss i politikerkretsar. Vänta bara till SSU åker på konfa till Hamburg. Då ska vi nog få se på klubbbesök mina damer och herrar.

Restaurangpersonalen börjar tröttna på sällskapet eftersom de utöver sin träiga attityd snikdricksar enligt sosseboken alla regler. De skickar fram sin biffigaste vakt, Babak Jemai, en skön iransk kille som förutom sin skitförbannade look prytt ansiktet med en klassisk ”syltburk” (skäggring som utstrålar stor benägenhet att bruka våld). Han säger till dem att gå och eftersom de inte svarar på en hundradel så grabbar han tag i en av de dyngraka tjejerna lite rufft.

SSU-basen börjar gapa och skrika på vakten som totalignorerar henne vilket medför att hon flippar ur och delar ut ett par verbalt ohämmade ”svartskalle” och andra basala tillmälen. Herr Babak Jemai svarar upp med att kalla henne ”jävla fitta”, ”jävla hora” och ”luder” (helt normal lingo i dörrvaktskretsar).

Anna Sjödin lägger då politikerrollen på hyllan, kavlar upp ärmarna och plockar fram rugbytakterna. Hon vräker sig över Babak Jemai, får in ett par halvtaskiga slag (han omöjligt varit så brutala som Babak Jemai säger eftersom han inte hade några synliga märken i ansiktet, även dörrvakter är gjorda av kött och blod) och lyckas med sin kroppshydda välta omkull den storväxte iraniern som tappar andan och säger sig gripas av panik.

Reflexmässigt åker fjäderbatongen fram och han börjar slå vilt och nu i efterhand försöker han klokt nog inte blåljuga och säga att han inte rört henne. Han erkänner att han i ren dödsångest slog med batongen mot armen upprepade gånger och mycket troligt kan ha råkat träffa i ansiktet. Anna är vild som en jävligt stressad flodhäst och Babak kallar i panik in förstärkning som kan cuffa upp henne och efter några bonusrapp ringer de snuten.

Per automatik väcks hybrisen hos den alltid skitnödigt korrekte pressekreteraren Peter Skeppström som när batongerna stoppats undan springer fram, börjar flasha sitt riksdagsleg och säga att ”de inte vet vilka de har att göra med”. Han hotar med att ”farsan” (bodström) ska komma dit och stänga ner stället. Tillåt mig gapflabba… mohahahahahahaha… Det var fanimig dagisnivå i SSU-lägret. Givetvis biter inte sånt ett skit på dörrvakter som annars är vana att få en Ak5:a i fejset när de ställt till med övervåld eller nåt utöver det vanliga.

Polisen kommer och plockar in Rugbyanna som är arg som ett bi. Hon kallar snutarna för ”pittkukar” upprepade gånger och slängs in i en cell med ett stycke brits och ett stycke golvbrunn.

Efterspelet
Dagen efter kommer nästan den roligaste delen i SSU-såpan. Anna Sjödin hävdar att hon inte var alls särskilt full vilket är en rätt vågad lögn när man varit uppfläkt på kvällspresslöpen och ser precis lika ”oskyldig” ut som Kicki Danielson efter att falukorvsskandalen uppdagades. Förövrigt är hon skitlik Kicki där hon sitter i snutbaksätet, vilket troligen känns mindre smickrande för en 29-årig tjej.

Det vankas åtal och ord står emot ord. SSU som inte gjort skäl för något ens besläktat med ordet ”trovärdighet” på sistone, backar helt utan fakta upp sin boss och hävdar att hon aldrig skulle bete sig så eller ha sagt si eller så. Sweet! Är det inte precis så det brukar snackas om de värsta mördartyperna. ”Han var alltid så artig och snäll”

Babak Jemai på sin flank har samlat ihop sitt posse från Crazy Horse och alla är rörande eniga i sin story. Konstigt är att det inte sätts större fokus på det rätt så uppenbara övervåldet. Jag menar hur mycket batong kan han rimligtvis ha behövt sticka till Anna Sjödin?

Den storväxte iraniern talar ut i TV-intervjuer och i tidningar och alla spekulerar: En av dem måste ljuga. Jag skulle tippa X om detta varit stryktipset.

Fördelar Nackdelar
Anna sjödin:
Drar stor fördel av att hon ser ut att ha fått sjukt mycket prygel. Hon ser verkligen ut som offret i intermezzot.

Mindre fördelaktigt är att många oberoende vittnen verkar stå bakom Babak Jemais story om hur full och odräglig hon var. Om hon med sitt ämbete på fritiden skriker svartskalle och pittkuk på fyllan så skulle jag gissa att det blir svårt att komma särskilt mycket högre upp än SSU-HQ.

En riktig nackdel är att ”gänget” hotat med Bodström och försökt vinna fördel med hjälp av sin position. Både pinsamt (kanske det mest pinsamma i hela historien) och så töntigt att det inte kan vara påhittad lögn.

Babak Jemai:
Kammar fördelar av att han verkar ha hållit sig till samma story hela tiden. Han uppträder korrekt och redogörande och hymlar inte heller med att han gått loss med fjäderbatongen.

Nackdelen för honom är att han försöker vinna mer trovärdighet genom att berätta att han i vanliga fall arbetar som läkare och just nu gör sin AT-tjänst. Big mistake. Alltså varför arbetar man som läkare extra som dörrvakt? Vad är det för en jävla läkare?

Vore det inte bra mycket enklare/smartare att dra in den extradeg han behöver genom extrapass på sjukan istället. Att han väljer att dressa om till dörrvakt på helgerna gör att man med rätta börjar misstänka att det under den vita rocken döljer sig en tvättäkta sadistådra hos Babak Jemai och att han lever ut sitt våldsbehov på Crazy Horse.

En liten teaser

Jag har planer på att göra en liten uppföljning (kartläggning/profil) av mina kunder på pilotbrillesidan. Tre har hört av sig varav en med bild. Stort!

Givetvis kommer det att bli en kioskvältare och jag kanske inte borde outtat det innan jag har allt material på plats men jag kunde liksom inte hålla mig.

De som väntar på något gott...

Göteborgsvarvet - yeah right!

Trägen vinner är ett ordspråk jag aldrig använder. Men en sak måste jag säga. Jag har vunnit rond ett i matchen Mikebike vs. Fetman.

Tidigare i höstas så gjorde jag efter en panikupptäckt vilket genererade en hälsonojja och en massa löpning m.m. Anledningen var att jag kom ur duschen en dag och såg mig själv i spegeln, från sidan. Jag visste sedan flera år att jag hade problem med löshet. Inte fet alltså men lös istället. Jag höll stenkoll på min mage så att det inte började byggas på där i onödan. Det gjorde det inte. Fetman var smartare och mer beräknande än så.

Med diabolisk ondska gjorde den det fulaste av det fula. Den smög sig på mig bakifrån och jag blev fet på ryggen istället. Fatta vad snopen jag blev när jag såg att jag hade fått en liten ölmage på ryggen. En ölrygg - det hade jag aldrig hört talas om.

Där hade jag gått i ovetskap och anade inte vad som skedde bakom min rygg. Ohyggligt!

Som vanligt så tutade jag direkt i den stora tutan och proklamerade för en stor del av min bekantskapskrets att jag skulle börja hårdträna inför Göteborgsvarvet. Bara en idiot gör så. Jag hade fått för mig att om jag säger det till många så ökar pressen på mig men jag borde ju känna mig själv vid det här laget. Nu får jag stå där med skam nästa gång alla förbannade hurtbullar ska dra runt halva stan och ta upp plats.

Jag höll faktiskt på rätt tappert med springandet ett tag men sedan kom fulhösten och med den regnet, vilket i sin tur drog ner löpsuget till farligt låga nivåer. Efter jul/nyår inledde jag istället projekt avgiftning och bestämde mig för att bli "part time vego". Nu har vi hållt kosten ganska nyttig här hemma och imorse såg jag mig i spegeln igen. Ölryggen hade försvunnit nästan helt. Spårlöst. Jag har alltså lyckats vänta ut fetman (en annorlunda form av arga leken) och jag vann första ronden.

Efter en vinkväll i fredags var lördagen dömd att leda till återfall i form av sirapskakor, glass och två rör pringles etc. Dessutom fikade jag med A idag och det blev en form av väckarklocka när vi satt och ursäktade oss för att vi var så onyttiga. Det är fint att ha "ångest" tillsammans med någon. Då tar ångesterna ut varandra. Neutraliserar.

Fan, kanske är det inte fysiskt ansträngande träning som är min vinnarmelodi. Kanske går det även att besegra löshet med smal kost, vila och ihärdig väntan.

Dagens vidrigaste ord!

Bloggfrossa presenterar härmed: "Sittfläsk"

Såg det i föregående blogginläggs kommentarsfält (postat av el mango). Fy vilket ord - kommer alldeles för nära verkligheten för alla som jobbar med kontorsrelaterade arbetssysslor. Jag kommer drömma mardrömmar om hur sittfläsket smyger sig på som en mörkrets väktare.

Brrr...

Glo på internet

Söndag morgon. Sitter och myssurar lite framför datorn med en kopp bryggkaffe och två skivor sötlimpa med ost. Jag känner inte så lite femtioåringsvibbar men det skiter jag i.

Har funderat på en grej som jag tidigare inte reflekterat över. Härom dagen så pratade jag med M och när hon frågade vad jag gjorde svarade jag att jag surfar runt lite. Alltså, Surfa på internet. Det låter så jääääävla nördigt men har lyckats smälta in och bli ett alldeles normalt inslag i vardagen.

Jag undrar vem som kom på det uttrycket från början. En idiot helt klart. Och att det passerat obemärkt och anammats helt utan att någon reagerat är förvånande. När man sitter och slökollar olika sidpr på nätet är det exakt samma sak som när man dumlor på tv:n. Man glor på nätet. Surfa - det är som att Arvingarna skulle beskriva sin musikstil genom att jämföra sig med Red Hot Chili Peppers. Det är bara så dumt att jag inte ens orkar bli förbannad.

En helt meningslös skitsak egentligen. Inget att lacka ur på kan man tycka men det tycker jag. Det finns så mycket idiotgrejer och någonstans måste gränsen dras.

Jag drar den vid "surfa".

Definition förort

Idag satt vi och diskuterade vad som är det mest säkra tecknet på att man är i en förort. Det är inte helt lätt att avgöra i alla städer.

Efter en liten stund utbrast P (Jägar'n) :
"Det är när det bara finns trottoarer på ena sidan"

Klockrent!

Vad du ser är vad du får

En liten guide inför riksdagsvalet

Efter föregående blogg om alla smygsossar så började jag surfa runt på varje riksdagspartis hemsida för att läsa deras partiprogram inför det stundande valet.

Givetvis blev jag inte särskilt förvånad men gudars vrede vad mycket ”jibba-jabba” de sysslar med. Att de ens orkar ljuga oss väljare rätt upp i ansiktet, och med så berått mod sedan. Alla vet ju att det till 98% bara är ren cockteasing på politikers vis. Hur många vallöften blir infriade under en mandatperiod egentligen?

Vi kan givetvis glömma det där med att det skulle bli så mycket bättre utan sossarna i främsta ledet. I slutändan skulle det troligen bli precis samma skit oavsett vilka som stod för fiolerna. Bara vägen dit skulle skilja något och nu jag har börjat känna att det skulle vara jävligt skönt med lite förändring nu. Höger eller vänster - vilket som – bara något händer snart. Problemet är bara att jag i dagsläget inte har en aning om vilken av de där jävla träkepsarna jag skulle förära min röst om det vore val idag. Troligen skulle det bli blankt som lacken på en raggarbil.

Eftersom samtliga partiers valprogram är så våldsamt tröttande och nästan verkar vara cyniskt späckat med shitschnaack känner jag mig manad att recensera alla riksdagspartier enligt en mycket enklare modell:

WYSIYG (What-You-See-Is-What-You-Get).

Lars Ohly (V)
Kamrat Ohly – Skönt med en partiledare som är kommunist men ändå inte. Han drömmer sig tillbaka i våta drömmar till DDR och Warszawapaktens gyllene tid. Han älskar att ta ordet kommunist i munnen och leka runt med det som en ”Werthers Original”.

Utåt tar han avstånd från sina comrades gamla synder och hävdar att det är ideologin han tror på. Är det inte dags att inse att det kanske inte är en så vattentät ideologi. Det har ju aldrig funkat. Gång på gång har lika-för-alla-politiken slutat i diktatur, mer toppstyrd än något annat.

Göran Person (S)
Göran ”Biffen” Persson. Har hängt med länge. Har en skön arrogans och är en snackepåse av hög kaliber. Synd bara att inget han lovar når det som vi kallar verklighet. Han bufflar på och det är faktiskt jävligt kul att höra hur hans näsborrar frammanar ett flodhästliknande blås innan han hånleende förnedrar Maud och herr Hägglund… gång på gång på gång.

Han har blivit en skicklig politiker (han har ju haft några år på sig så att säga) men hans politik är som vattentortyr. Långsamt förtärande.

Maria Wetterstrand & Peter Eriksson (Mp)
Språkrör, fy fan vad töntigt! Politikens svar på fotbollslandslagets ”Lars-Tommy”. Varför dubbelt partiledarskap? Vem är goodcop och vem är badcop? Visst, bra att någon värnar om miljön, men sedan då? Måste vara lite deppigt att nästan alla röster kommer från såna som inte vill att de ska ramla ur. Att de är kvar i riksdagen mandatperiod efter mandatperiod beror ju faktiskt bara på att så många vill vara med och rädda Willy.

Kul bonus är att dock att deras förnamn bildar förkortningen på partiet.

Fredrik Reinfeldt (M)
En del killar ser tuffa ut i rakad skalle, andra ser ut som bäbisar. Högerpossets nallebjörnsledare har vunnit stort förtroende hos det svenska folket. Han flörtar med arbetarklassen samtidigt som han vill betala alla skattesänkningar med deras pengar.

Han är svår att hata för han har inte visat sina mörkaste sidor. Än. Han är slug som Dr Phil och man får inte riktigt grepp om honom. Det ser ut som att han stashar en hel del skruvade tankar i sitt stora huvud men man vet inte säkert. Seriemördarbrillor på honom hade nog varit kreddigt. Det stelopererade flinet med ett par kannibalbågar skulle bli en ny skön moderatkombo.

Lars Leijonborg (Fp)
Många säger att han ser tecknad ut. Jag tycker det ser ut som att han röker hasch precis hela tiden. Ögonen har alltid den där ”good ol’ doobie looken” och rösten som han precis släppt läpparna från en crackbong. Han är lite mysigt rolig också. Han är nog killen som har slipsen runt huvudet först på firmafesterna.

Hade han inte varit så tajt med ledar’n så är det inte omöjligt att rösten kunde falla på Haschalarsa.

Maud Olofsson (C)
Man ska tala till bönder på bönders vis och det lyckas Maud sannerligen göra skäl för. Tyvärr räcker det inte att låta som en klase bönner om man trixar med svårare ord än man kan hantera. Hon är färgstark Maud och hennes hat till the big boss (GP) är väldigt underhållande. Men jag skulle aldrig orka höra hennes ettriga stämma i längden.


Göran Hägglund (Kd)
Abortmotstånd och homoförakt går inte att tvätta bort från ett parti bara för att man dukar upp med spahelg hos högerflankens egen lilla knähund. Inte i dessa tider. Förtroendet växte inte när han började lipa ut i media för att storsossen körde över honom.


Hade han svarat upp med en nävmacka istället för att hämta storebrorsan Reinfeldt hade han kanske nått upp till samma nivå som kamrat Ohly.

Herr Hägglund – vad är det du vill? Vi hör dig inte!

All I see is darkness

Jag var hos optikern idag för att kolla synen, få ett glasögonrecept och sätta glas i mina nya fräna pilotbågar. Jag visste att jag nästan är blind när jag inte har linser det är ingen nyhet, så har det varit i femton år. Därför visste jag också att glasen i kombination med seriemördarbågarna verkligen skulle göra att jag såg mentalt rubbad ut, men den vetskapen kunde jag leva med. Jag nästan smålog åt det när jag famlade mig fram till optikern utan linser på Andra Lång.

När jag kom dit möttes jag av en ung tjej som jag inte kunde se. Hon ledde mig in i ett mörkt rum och där fick jag träffa en rätt slick snubbe som fixade och donade lite (korrigerade synen, mätte och artikulerade ordet "a-stig-ma-tis-mmm" som om jag vore efterbliven) till jag hade receptet i näven.

Då var det dags att flasha bågarna. Fan vad nöjd jag var när jag tog fram dem ut påsen och placerade dem på disken, försiktigt som om de var en skatt. Han sa bryskt att det var ett par våldsamt stora bågar. Jag nickade stolt och riktigt mös. Då berättade han dräpande att det inte skulle gå att montera glas i dem till någon med så stort synfel som jag. What the fuck? tänkte jag och kände hur hjärtat började klappa på.

Han berättade att glasen skulle bli så otroligt tjocka i kanten med mitt synfel och att det i kombination med mina bågar inte gock att lösa. Jag frågade bedjande om det verkligen inte gick att lösa och då började han flukta runt i sin pärm med priser, pekade och förklarade att om jag skulle ha glas i mina bågar, för det synfelet jag har. Då skulle jag få lägga upp en nätt summa på 4 kak i lådan. Fatta 4000 spänn!!

På mitt recept stod V: -7.25 och H: -6.25. Det hade kanske räckt att gå ner två dioptrier för att det skulle gått att ordna glas men jag låg över gränsen. Fy fan vad deppig jag blev. Men än är det inte över. Jag vägrar ta EN optikers ord. Idag ska jag ringa runt till ett gäng andra optiker för att gräva i om det verkligen kan vara som han säger.

Jag är dödligt avundsjuk på alla er som köpt bågar av mig som troligen kommer kunna sätta in glas i era fräsiga pilotbågar för en spottstyver (förutsatt att ni inte har lika taskig syn som jag).

Varför ska det alltid vara så att precis när man ser ljuset i tunneln - då kastas man tillbaka med sådan kraft att man landar på rygg - och det gör förbannat ont.


BTW: Jag har fått betalt av alla utom två som sa att de skulle ha ett par ståtliga bågar. Så först till kvarn får gälla. Jag avundas verkligen er som har lite bättre syn än jag som kan få glas till dem. Jag skulle iofs kunna göra solbrillor av dem eller sätta i oslipat glas bara för att de är snygga men det är ju ändå inte samma krispiga känsla då.

Hör av er asap, annars går de ut på tradera.com.

Sossebosse får stå i skamvrån

Vi pratade om ett extremt lustigt fenomen på jobbet idag.

Nu är det valår igen och varje gång vinner sossarna med i runda slängar 40%. Det betyder att sjukt många svenskar lägger sin röst i Görans ficka men ingen verkar kunna stå för det. Alla verkar vara livrädda att drabbas av epitetet "sossesvin", som om social-demokratin är en dödlig sjukdom. På riktigt.

När jag tänker efter så tror jag faktiskt aldrig att jag hört någon (som inte är politiker själv) erkänna att de är sosse.

Eller jag minns en gång när jag var liten och Olof Palme envåldshärskade Sverige. En kompis farsa (byggmästare och hemvärnsman) och styvmorsa hade varsin läcker pin med en röd ros på sina jackor. Jag frågade varför de hade sådana och då svarade de stolt och nästan lite högtravande: "Det är för att vi är socialdemokrater". Det var tider det.

Mina föräldrar pratade aldrig politik men när jag frågade om de också var socialdemokrater tittade de mycket argt på mig och undrade vart jag hade fått det ifrån. De försäkrade sig om att jag inte sprang med sådan byk ute bland kompisar, för då jävlar.

Än idag vet jag inte vad farsan röstar på. Han vägrar säga det bara för att han har "rätt" att hålla det hemligt. Det är bäst så och det har ingen annan med att göra. Jag tror att den killen sett en politiskt thriller för mycket. Morsan hävdade att hon var liberal fast jag tror att hon egentligen röstade på folkpartiet bara för att hon tyckte att Bengt Westerberg var en hunk. Djupare ideologier än så odlades inte i vårt hem.

Hur kan det komma sig att det är så känsligt att stå för att man slösat sin röst på en fet socialdemokrat? Vad som helst men inte det. Att rösta på Sveriges största parti har blivit mer tabu än att öppet syssla med bajsporr.

Det är något som inte stämmer... något luktar fisk.

Recovery-dryck

Var på hemköp och köpte Dofilus innan jobbet. Kände att jag måste ta hand om min sköra mage efter gårdagens indian experience. De kan ta sitt jävla naanbröd och stoppa det någonstans.

Tjejen i kassan, den sötaste tjejen på hemköp i masthugget, gav mig en sådan där skum blick tyckte jag. Jag kunde inte riktigt tolka den men det kändes som att hon fattade att min mage var wejstad. Det gjorde mig lite förbannad att världens bästa recovery-dryck är så hjälplöst odiskret.

Vaddå, kan man inte digga fil med specialdesignad bakterieflora utan anledning?

Självklart är svaret nej... men ändå.

Chuck Taylor gjorde inte skor i GoreTex

...Vilket är lite synd just nu.

Det snöar nåt alldeles kollosalt just nu och det är dags att nana för en mikebike. Jag hoppas på att snön har fuckat upp hela stan när jag vaknar. Att det snöat så mycket att inget funkar. Spårvagnarna slutar gå, massiva elavbrott, insnöade människor.

Då ska jag skratta... ända till jag får pölsa till jobbet i mina Converse.

En helt meningslös dag

Tisdagar är bra skumma. Det händer liksom aldrig någonting på riktigt. Dessutom har jag gått och blivit förkyld. Hade så ont i halsen när jag vaknade att jag kunde höra hur soffan och videon lockade mig att stanna hemma. Hade det inte varit för ett möte på morgonen som jag redan bokat om en gång hade jag garanterat fallit dit. Esberitox, panodil, b-vitamin (hade ingen c-vitamin) och en massa kaffe dämpade tycksyndomläget något.

När det var dags att gå på lunch såg vi en sjukt stor istapp. Den hängde i ett stuprör vid kontoret. Utan att överdriva var den lika lång som en normallång människa och om man inte höll sig tillräckligt långt ut i gatan när man passerade skulle risken vara överhängande att man kunde dö av splitter.

Vi åt indiskt och jag fick ett smärre utbrott på kollegorna D och M som vägrade inse hur genial Larry David är. D hävdade att han bara var en gammal gubbjävel. Han såg mitt missnöje, flinade och frågade hånfullt om jag hatade dem, men jag sa att jag bara tyckte de var idioter. Fast jag tror att jag just då hatade dem lite i allafall.

Efter ett par koppar bulkkaffe var vi tillbaks på kontoret och min mage gjorde sig påmind. Jag kände mig febrig och bad mein lieblich frau att bli hämtad - man orkar inte med kollektivtrafikdjungeln när man är så matt, det blir extra jobbigt att hålla span efter kontrollanter vilket gör tjuvåkandet till en högriskaktivitet.

Snackade lite med P om att det är jävligt sexigt med tjejer som spelar cello och att tuba är osexigt på vem som helst.

Nu ska jag äta vegetarisk tacos och tycka synd om mig själv en stund. Skitdag!

Jag saknar det gamla hederliga Videovåldet

Är det bara jag eller är det inte så att underhållningsvåld a.k.a videovåld har blivit sämre de senaste 10-15 åren?

Jag diskuterade igår lite om att "videoräven" kommit i skymundan till följd av att videobutikerna nuförtiden lockas av den store mammons sweettalk och därför lätt börjar fuska med sidoverksamheter som lösgodis, solarie, gym eller någon annan obskyr kombo. Det finns väldigt få videorävar kvar och vi borde alla uppskatta dem lite mer.

Vid en första tanke så tänkte jag att det måste vara det faktum att de tappat fokus på våldet som gjort att de blivit avdankade och i de flesta fall försvunnit helt. Vidare tänkte jag att det kanske kunde bero på att det blivit så billigt att köpa film, alternativt lättillgängligt att ladda ner, men nu tror jag mig sitta på svaret.

De gamla hederliga genreskådisarna har dukat under eller blivit alldeles för gamla för att hålla på med hårdkokta grejer. Ingen vill se en soon to be senildement gammal man stå och vifta med sin Magnumrevolver och säga "Well, do you PUNK?!" med sprucken pensioröst. Dessutom är det totalt omäktigt när en stel 60-åring ränner runt i cowboyboots och hatt och levererar långsamma rundsparkar i ansiktet på folk till höger och vänster (oavsett hur tätt skägg han må ha). Det finns helt enkelt inte en ny generation genreskådisar. Alla det fanns hopp för har gått och spelat idiot i nån barnfilm eller kukat ur på nåt annat sätt. Vem fan vill se Colin Farell, Orlando Bloom eller Matthew McConaughey ruffa upp nån som fan. Det kan inte bli trovärdigt. Hur kan en hel generation bestå av så mycket mes? Jag kan inte komma på en enda nutida skådis som påriktigt kan jämföras med de gamla hjältarna.

När jag tänkte på det saknar jag den gamla goda tiden, när man kunde komma in i videobtiken och hitta filmerna katalogiserade med preussisk disciplin och efter skådespelare. Då visste man direkt vart man skulle gå för att hitta just den typ av videovåld man suktade efter. Man kunde gå direkt förbi "nyheterna", raka vägen till Clint Eastwood, Charles Bronson eller Chuck Norrishyllan. Helt beroende om man var sugen på avsågade hagelblås och de bästa av oneliners, tokfet hämdfilm/vigilantevåld eller att se ett skäggigt karategeni som aldrig la fingrarna emellan. Och vad hände med ninjagenren? Finns det inga skådisar som tycker det är fett att gå klädda i svarta dräkter, klättra på väggar och lönnmörda efter mörkrets inbrott? Vad är det för fel på världen egentligen. B-film nuförtiden är inte vad b-film var förr. Det finns inga riktiga hårdingar längre.

När en film idag klassas som "våldsfilm" finns sällan någon charm kvar. Nu är våldet alltid så trovärdigt och rått att det blir äckligt istället. Alternativt ska det bakas in så mycket smartness, handling och kärlek att man omöjligt kan besluta vilken hylla den borde stå i. En mardröm för alla bibliotekarier.

Alltså, jag diggar ju inte bara b-film. Jag är ju inte en idiot, självklart blir man snabbt mätt och vill oftast "få med sig något" när man sett filmen. Men b-filmer har helt klart sin charm och fick oförtjänt dåligt rykte efter att videovåldsdebatten rasade vilt på slutet av 80-talet och början på 90-talet. Sedan dess har underhållningsvåld blivit ett tabubelagt ord och lite utav ett smutsigt vägval inom skådespelaryrket - men face it - det var rätt koolt när de hårdkokta stekarna kunde leverera våld som om vore det en ät-så-mycket-du-vill-buffé gång på gång på gång...

Frågan är om vi kommer få uppleva en sådan guldålder igen. När slutscenerna höll på i en halvtimma och alltid gick ut på att hjälten möter tokigt mycket motstånd och summeras i en fight mellan ytterligheterna, den gode mot den onde. Man blev liksom aldrig besviken.

Kom upp ur era hålor alla videorävar och predika ert gospel om det gamla sköna filmvåldet. Ni behövs. Våra tallrikar står tomma och vi är redo att frossa loss.

Dålig karma

Jag vet inte vad som hände nu i helgen men jag har inte haft någon inspiration överhuvudtaget.

I lördags var jag på "herrmiddag" vilket jag trodde betydde att man samlas några killar och äter Flygande Jakob, dricker ohemult mycket sprit och snackar "hum-hum". Vi bytte maten mot en frans köttgryta och hum-humsnacket mot musik. Resten stämde in mer än väl. Värden (O) däckade innan vi kom iväg vidare och kanske var det lika bra. Själv drabbades jag av en fulfylla och var allmänt jobbig och dräggig. Jag kommer inte ihåg sista timmen tror jag, bara fragment. Tragiskt javisst, men så var det och det är bara MIN karma som blir lidande, så wtf.

Söndagen gick åt till att sova, liggduscha och försöka tränga bort all ångest. Jag får alltid ångest dagen efter vilket betyder att jag borde sluta dricka men jag är helt enkelt för dum. Däremot är jag just nu mitt inne i en klassisk "jag-ska-aldrig-mera-fas".

Hur som helst så ska jag kamma upp en fet lugg och komma igång med bloggandet igen. Känner att jag varit kass med det på sistone.

Chuck Norris

Fick en länk till en ruggigt hängivet Chuck Norris Fan som har listat en rad sanningar och sägelser. Själv är jag inte riktigt lika imponerad av den mannen men jag måste ge det till honom. Han har fan världens tätaste skägg ...och det är inte dåligt det.

Det är heller aldrig fel med kunskap så klicka på länken längst ner för att insupa en hel värld av chucknorris-fakta så. Nedan har jag valt ut några citat från faktasidan. Det är inte utan att man blir sugen på att gå hem och kolla in "The Octagon" som var hans verkliga genombrott.

• A Handicapped parking sign does not signify that this spot is for handicapped people. It is actually in fact a warning, that the spot belongs to Chuck Norris and that you will be handicapped if you park there.
  
• Chuck Norris invented black. In fact, he invented the entire spectrum of visible light. Except pink. Tom Cruise invented pink.
  
• When God said, "let there be light", Chuck Norris said, "say 'please'."

Gå in på http://www.chucknorrisfacts.com/ men var försiktig - den kan omkullkasta vissa människors sätt att se på världen.

"The deal"

Torsdagen blev hektisk. Jag ringde in brorsan på förmiddagen för att styra upp våra ekonomiska medel inför den stora affären. Sedan ringde jag en bulvan för de åtråvärda partiet med glasögonbågar av klassisk pilotmodell. Det visade sig kräva både list och envishet. Mannen svarade först att han inte visste vad jag talade om men jag misstänkte att det var en avledande manöver för att kolla om vi var for real eller sluga bluffmakare.

Efter en stunds sweettalk så lyckades jag inge såpass med förtroende att jag fick loss numret till the main man. Brorsan tog över snacket för en stund. Efter en stunds velande lyckades vi styra upp ett möte. Vi bestämde tid och plats där transaktionen skulle äga rum. Han skulle komma ensam sa han och verkade förvänta sig samma proffessionalitet från vår sida.

Brorsan lämnade ansvaret i mina händer att genomföra det som kommer gå till historien som "The deal". Jag tog en lång lunch och försökte slappna av. Inget fick liksom gå fel så det gällde att spela sina kort rätt och hålla tungan rätt i mun när det väl var dags.

Med darriga knän dök jag upp på utsatt tidpunkt. Mannen verkade förvirrad och hetsig och frågade vad jag ville. Jag svarade att jag var där för att köpa upp mig på ett parti pilotbågar av originalmodell. Han försäkrade sig en gång extra genom att kolla så det var jag som ringt. Jag berättade att det var det och först då drog han fram den åtråvärda lådan. Jag blev lite nervös när jag såg att en man stod längre in i butiken. Han hade alltså tagit med uppbackning i allafall. Jag orkade inte bry mig och börja jiddra och kanske riskera hela dealen.

När jag såg bågarna ligga där i den dammiga kartongen (utan tvekan från sjuttiotalet) och glänsa fint, inplastade och allt, så kände jag hur hjärtat började slå. Mannen var ganska otrevlig och lät mig förstå att jag fick dem till ett vansinnigt bra pris. "Nästan gratis" sa han upprepade gånger och jag käftade inte.

"Du vet detta är originalbågar ingen nyproducerad skit", sa han.

Jag nickade bara så nonchalant det går att nicka när man vet att man bara är sekunder ifrån att göra sitt livs affär. Jag plockade fram pyntet och i samma sekund som han tog dem plockade jag upp lådan och satte under armen och gick därifrån på lätta ben.

Jag gick in på första bästa optiker och beställde tid till nästa torsdag och nu vankas det tjocka brillor för min syn är inte bäst i stan. Fy fan vad mäktigt att glida runt i ett par seriemördarbrillor inom en snar framtid. Linser är för wankers, pilot är för bankers säger ju det gamla yuppieordspråket - vi får se om det stämmer.













Iallafall. Jag har splittat skatten med min bror och lagt undan så det räcker åt mig själv ett bra tag framöver. Då har jag ändå några par kvar som jag nu tänker erbjuda trogna Bloggfrossaläsare att få första tjing på. Erbjudandet räcker bara ett kort tag och bara ett fåtal finns till försäljning (se detaljerad info nedan).

- Mäktig pilotbåge i metall.
- Klassisk tunn båge utan glas.
- Grön skyddsplast monterad i överkant (kool på, med går att ta bort)
- Pris: 250 kr + frakt

Maila mig vid intresse.

Inredningstemat är över

Denna veckan har gått i vulgoinredningens tecken men jag vill inte att Bloggfrossa ska bli en inredningsblogg så nu avslutas det temat. Det finns redan nog av sånt. Men det är spännande med teman.

Idag är förövrigt en av de viktigaste dagarna på länge. Kl 15.00 är det bestämt att pilotbrilledealen ska gå ner. Vi har bestämt tid och plats efter att har ringt runt en jävla massa nu på morgonen. Inget får gå fel. Jag får knädarr bara av tanken att jag i eftermiddag kommer sitta på ett helt parti med feta pilotbrillor. Bild kommer.

Maxat som fan

Fick tips om http://husmusen.blogg.se och det visae sig att hon hade en del stuff i sitt källarförråd som jag kunde få byta till mig mot det ringa priset av ett stycke "svanensoffa" och två "äggetfåtöljer". Ett jävla bra byte enligt mig. Alltså erbjudandena haglar in i min mailbox från osjälviska människor. Goddämit säger jag bara.

Det hon kunde erbjuda mig var en vulgosäng (se bilden) som slår kuksängen med hästlängder, samt att hon kunde hooka upp mig med diverse leopardartiklar. Bland allat ett par "leopardsilks" i slimmad unisexmodell och ett "nattinatti-kimono-set" för både han och henne.
Veckan har börjat bra må jag säga.


Jag har även eventuellt (hoppas ärligt och innerligt) kommit över ett parti glasögonramar av klassisk pilot/seriemördarmodell - det innebär att jag kanske kommer kunna sälja vidare om intresse finns, men jag lovar inget. Imorgon är det tänkt att transaktionen ska genomföras men man vet aldrig vad som kan hända tills dess. Jag återkommer om det.

Så var ännu en dag wejstad och kommer aldrig åter...

Idga har varit en katastrof arbetsmässigt. Var hos min optiker imorse som ligger jävligt olägligt till så jag hann knappt komma in till kontoret innan det var dags att nästla sig runt i kollektivtrafikens virrvarr. När jag kom dit så fick jag sitta och vänta en stund. Jag slog mig ner och började bläddra efter något att läsa.

Det stör mig extremt mycket att den som är ansvarig för deras väntrumslektyr antingen gått och dött eller fuskat bort hela sitt ansvarsområde de senaste fem åren. Alla tidningar var skitgamla och inte nog med det. Tidningsstället var utrustat med ett par skitgamla nummer av Vagabond, ett par nummer av Illustrerad Vetenskap och en handfull Svensk Damtidning som såg ut att vara lika "välanvända" som fibban på ett logement med tjugo hormonstinna handtrallare.

Vad är dealen? All väntrumsbaserad business borde fan ta sitt tidningsutbud på allvar. Jag skulle säga att 60% av känslan sitter där. Det kvittar hur skickliga optikerna sedan är i sin yrkesroll om tidningsutbudet suger a-hole så att säga. Då kommer de inte över pajasnivå iallafall. Så är det med min optiker. Jag kan inte riktigt ta hans ord på allvar när jag tvingats flukta i fem år gamla damntidningar några minuter innan.

En optiker som har kunder i alla olika åldrar och ett tidningsutbud anpassat för 60+ samt för resesugna hobbyvetenskapsmän är dömd att dö till förmån för internetoptiker. Det känns tacky.

Efter besöket skulle jag inhandla +1.00 läsglas att ha när jag sitter framför datorn för att avlasta mina ögon. Alltså vilket skämt. De hade EN modell och två olika färger. Modellen var som tidningsutbudet (60+ och kärring) färgerna var brun och mintgrön. Jag repeterar MINTGRÖN (en färg jag inte ens trodde existerade längre). Duktigt att vara nischad mot glasögon och ha EN modell i lager. Inga dåliga DDR-vibbar

I alla fall. Nu ser jag ut som den fördomsfulla sinnesbilden av en klassisk biblokärring när jag sitter och knackar framför skärmen på kontoret. Det enda som saknas är kunskapen och koftan.
Optikerbesöket var helt menlöst och jag var inte tillbaks på jobbet förrän efter lunch. Då hade jag en massagetid inbokad. Det var grymt (men det blev inte mycket jobbat). Jag fick tillochmed massage på underarmar och vader. Kungligt.

Så nu har jag wejstat ännu en dag och det är dags att dra hem. Får försöka göra skäl för min lön imorgon igen. Över och ut för nu.

Uppkittad till max

Jag har fått ett erbjudande jag inte kan motstå. Jag kan få en spritjordglob gratis om jag hämtar den själv. Då ingår dessutom sprit och ishink (två oslagbara säljargument) . Den fantastiska tjejen heter P och är tjockt med trött på den bruna "bastarden" som pryder deras vardagsrum sedan hennes man fyllde tjugofem.

Jag vet att om jag accepterar gåvan så är mitt hem föralltid lagt i aska. Då finns det inte en homestylare i världen som kan få upp värdet på min lägenhet. Utsikt mot hamnen - fuck that shit - det går inte att kompensera upp en barjordglob.

Ändå leker jag med tanken. Kuksäng och barjordglob. Hur tungt knäcker inte det?

Den brutala sanningen är att den sålde som Crack i Harlem under åttiotalets glada designdagar. Hur kunde så mycket ont komma ur ett enda årtionde kan man undra.

Jag skulle själv tro att den person som är ansvarig för själva skapelsen brinner som magnesium i helvetet just nu.

Ett stycke kuksäng inköpt

Fick ett mail igår från en kille som hade en vulgosäng till salu. Förvisso varken klockradio eller barskåp inbyggt, men överdådigheten är verkligen slående. Enligt hörsägen ska den vara snidad ur ett block trä, typ redwood eller något i den stilen.

Ska bli soft att inreda sovrummet med en fallossäng. Snacka om att göra skäl för det gamla uttrycket: "Jag sover som en kuk"

Känsligt ämne

Idag i Christer drog jag en lista på saker jag irriterat mig över på sista tiden. Som punkt två hade jag "vardagspoliser" och drog ett exempel på hur mr lunchbuffé tillrättavisade mig på vagnen alldeles innan jul. Anledningen var att jag inte stämplade och han förutsatte helt riktigt att jag tjuvåkte.

Under och efter programmet rasslade det i inboxen med upprörda lyssnare. De undrade hur jag rättfärdigade mitt förkastliga beteende. Det kan jag inte och det vill jag inte heller. Jag må vara ett svin och jag skiter fullständigt i hur moraliskt fel det är. Det känns skönt att åka gratis och det sägs ju att allt som är skönt är bra.

När jag kom hem hade min inbox på bloggmailen ochså fått sig en salva arga mail (och några hejarop också). Det är skitkul att en sådan liten sak irriterar och upprör så många. Jag skulle vilja veta hur många av alla moralclowner som engagerar sig lika mycket i andra och mer verkliga orättvisor i världen eftersom så mycket ont blod väcks för att en liten svensson tjuvåker. Dessutom skulle det vara väldigt intressant att veta hur många av dem som INTE fuskar med något annat.

Samma kille fyller min mail med surdeg åker säkerligen för fort med bilen någon gång eller kanske kollar han på en tjuvnedladdad film eller skiter i tv-licensen. För ett är säkert - den som skriver sig helt ren från skuld bedriver ett jävla hyckleri.

Som jag ser det är det orimligt att betala 2 kuponger för att åka 2-3 korta hållplatser. Med tanke på att de som åker från Angered kan åka ända till Kungssten på samma taxa. Det är för långt att gå för mig på vintern tycker jag men för kort att betala full taxa. Därför har jag i sann entreprenörsanda skapat mig ett eget system där jag betalar varje gång jag åker en längre sträcka (in till stan eller längre) samt ungefär var femte åkturtill eller från arbetet.

Flera propsade på det faktum att det skulle vara orättvist att de som bor längst bort från stan skulle betala högre pris än jag som åker så kort. Att jag hade ett privilegie och minsann skulle betala eftersom det var mest solidariskt. skitsnack. Det är inte mitt fel att de bor långt ifrån stan och jag käftar inte för att lägenheterna i ytterområdena är hälften så dyra som där jag bor.

Vidare frågade en person om jag inte betalade på tåget, om jag brukade ta springnota när jag åkte taxi eller om jag brukade sno en cykel på vägen hem också. Hur kan man jämföra det? Korövslogik kallas det på landet tror jag bestämt. På tåg och taxi är ju priserna anpassade efter sträckan precis som jag tycker att det borde vara på spårvagnen. Att jämföra tjuvåkning med cykelstöld är om än dummare. Jag snor ju inte hela spårvagnen för att jag fristämplar ett par hållplatser. Jag vidhåller att det är ett jävligt skevt system som det är nu.

Jag har inga problem att betala så länge det är ett rimligt avgiftssystem. Nu saknas ett sådant och då får jag justera på eget bevåg. Någon som har problem med det?

Well, mind your own fucking business.

Vardagsrevolten är nära

Det går inte att knäppa på tv:n en enda kväll utan att det ska homestylas, byggas om, inredas och fixas och donas. Jag håller på att få en stroke varje gång jag hör Martin Timells röst eller ser de där två asen i femmans Roomservice. Allt ska fixas. Ingen frizon kvar.

Hemma hos mig har vi lagt en förmögenhet på att göra om och nu börjar jag tröttna fett. Jag står med en halvt färdig vägg uppsatt mellan kök och arbetsrum, klar att spacklas men det kommer inte att hända. Det är asmeckigt och inte alls sådär skitlätt och kul. Upp mot väggen med alla gör-det-Timellare – de fuckar upp mitt liv.

Revolten ligger alldeles under ytan och vill ut, ett intryck till så ska världen få se på vansinne. Jag känner ett sug efter att göra tvärtom. Risken jag får ta är att bli förskjuten ur alla sociala sammanhang, men det är kanske er risk som är värd att ta.

Jag leker med tanken att slänga ut allt nytt och allt snyggt. Gå mot strömmen och tydligt signalera ”i dont give a fuck”. Jag hade brutit upp parketten till fördel för grå linoleum, hänga väggarna med gråtande-barn-tavlor och riktigt svulla loss i furu. Jag skulle vilja dumpa vår ”snygga” sängram och köpa upp mig på ett sånt där vidrigt moderskepp jag såg på Hisingen för nåt år sedan. En gräddvit sängram med gulddetaljer, speglar, askfat, barskåp och klockradio, allt i en pjäs. Kanske allra helst installera en vattensäng (för snacka om statement). Vidare skulle jag kitta upp med spegelpiedestaler eller grekiska kolonner där jag kunde ställa gipsstatyer och andra designprylar från helvetet. Vardagsrummet skulle få sig en barskåpsjordglob i brunt trä och i badrummet skulle jag installera en bidé fast vi inte ens har plats. Jag skulle göra allt det där man aldrig skulle komma på tanken att göra idag och riktigt njuta av vetskapen att mitt hem var som nervgift för ”medvetna”.

Till sist hade jag börjat klä mig i leopardmönstrat (inget signalerar självvalt utanförskap så effektivt som leopardtyg) och sjuka mängder låtsasblingbling. Jag skulle ställa mig utanför samhällets alla normer och när jag var ute på så djup skit att psykakuten satt varningsflagg…

...då skulle jag skruva upp volymen och be om backning.

Kungaparet vägrar gå på galapremiären

De tackade först ja och sedan nej till "Maskeradbalen" på Malmö Opera och Musikteater. Det AVSLÖJAR EXPRESSEN. Anledningen är att det är statsministern som blir mördad i slutet istället för Gustav III. Vilket statement. Hur fan kan Palmemordet fortfarande vara en het potatis?

Så då uteblir två personer som ändå inte hade löst biljett för riktiga pengar.

Big deal!

50.000 besökare

Nu har bloggfrossa passerat 50.000 besökare vilket känns maffigt, bombastiskt och kul. Det ska jag fira med en skön frukost nu tror jag.

Tacksåinihelvete till alla som läser.

Far far, det är danskar i affären!

Helt otroligt men dansken är här idag igen. Han fick inte tag på ALLA i företagskollektivet igår så han har redan varit här två gånger idag. Det lustiga var att jag mötte honom utanför köket förut och då log han sitt allra bästa sektleende, presenterade sig och frågade om det var jag som hade kontoret i rummet innan där jag sitter. Jag svarade nej och gick in på mitt kontor och stängde dörren.

Killen är helt otrolig. Igår var han här i tre timmar typ och idag känner han inte ens igen mig. Visst jag kanske inte gjorde det bästa av intryck igår men vaffan, den här killen är creepy, han borde ju minnas att vi haft ett samtal dagen innan. Troligen så är han så drillad att jobbet rinner av honom så fort han kommer hem. Jag menar att han tvättar bort allt han varit med under dagen för att orka leva med sig själv.

Eller så är han en psykopat på riktigt.

Ja så måste det vara.

Hjälten är utnämnd

Min kollega P a.k.a "Jägar'n" kände hur det sög i hjältetarmen och på tio jävla minuter hittade han mästarmötet Ricky Gervais meets Larry David på något litet obskyrt forum. Så nu har vi suttit på förmiddagen och kollat. Underbart och förjävligt på samma gång.

Alltså, känslorna jag får när jag ser den typen av stuff är den ultimata motsättningen. Det är fullkomligt underbart att se sina två största komedihjältar tillsammans och att inse vilka grymma människor de är höjer ruset till total eufori. Samtidigt finns det inget värre. Man känner sig lite värdelös för man vill ju gärna jämföra sig själv med sina förebilder och när frånvaron av likheter är så slående så krossas en liten bit av en själv.

I samma sekund som programmet är över så inser man vem det är som lever drömmen och vem som inte gör det. Det är extremt roligt att se men samtidigt så otroligt tragiskt när man inser att man själv aldrig kan bli som dem. Bli en av dem. Jag är medveten att om att det låter både bittert och deppigt, men det vore lögn att säga att det inte var det, samtidigt så är det 99,9% av mänsklighetens sura lott, så det är ju bara att tugga i sig. Sträcka på ryggen och säga att kanske...

Kanske i nästa liv att det blir min tur.

En dansk säljknarkare

Alltså dörrförsäljare. De är fan snäppet värre än telefonförsäljare. Idag kom jag till jobbet och var på rätt bra humör och tänkte visa mina kollegor trailern till Nicolas Cage's nya film "The Weather Man" (skönt deppig dramakomedi där jag verkligen känner med Cage's rollkaraktär). Knappt hinner vi samlas framför datorn innan ett stycke dansk dörrnasare från Tele2 knackar på och kliver in som om det vore hans morsas vardagsrum. Med sig har han en liten praktikant som inte säger ett skit (inte så konstigt eftersom dansken pratade så mycket att luften tog slut inne i rummet) men glodde desto mer.

Det var något jävligt obehagligt över honom. En sådan total respektlöshet har jag inte ens sett på film innan. Han berättade att han skulle kolla upp vad vi kan få för rabatter och vi hann inte ens förklara att vi har Telia som förval. Dock så planerade vi faktiskt att gå över till Tele2 eftersom deras företagsabbonemang är riktigt förmånligt, så hans besök var dömt att lyckas. Jag började känna att jag ville dra mig ur när den jäveln kom tillbaka för tredje gången samma förmidag och var sådär säljarkäck att allt jag ville var att ge honom en backhandslap med mina stryparhandskar (sådär nobelt 1800-talsförnedrande).

Innan vi kom loss med trailern så var klockan 11.34 och jag tyckte ändå att jag signalerade tydligt missnöje genom att inte ens titta när jag pratade med honom. Han är säkert en stjärnsäljare men jag undrar hur han kan leva med sig själv. Han är en sådan där snubbe som skulle sälja sin mormors löständer bara för att han kände en köpsignal. En säljknarkare.

Han var hej och tjena med oss hela tiden trots att det mot slutet bara var P som ens svarade på tilltal. Han flinade sitt stomatolleende och berättade att han skulle komma tillbaka en gång i månaden och uppdatera oss på nya tjänster och priser. Alltså, om han gör det så kommer vi bli tvungna att fakturera Tele2 för utebliven inkomst, alternativt döda och mura in honom i nån vägg. Såna som han borde inte få gå lösa bland vanligt hederligt folk.

Killen gav mig personligen extremt obehagliga sektvibbar så han är troligen framavlad av två dörrförsäljare på elitnivå. Pappan var troligen Elektrolux bäste dammsugarförsäljare, därav hans skills. Mamman kanske var ett väldigt dedikerat Jehovas Vittne, därav hans envetenhet och totala brist på respekt för andra människors integritet

Det var aldrig snack om ifall vi VILLE ha Tele2, vi SKULLE ha det. Och nu har vi det!

Detta har hänt...

Fredag & lördag
Helgen som gick är en svart helg i min almanacka. Fasteprojektet höll på att göra mig tokig. Det slutade i känsloinflation och jag orkade inte göra ett skit. Vi hade barnvakt vilket alla som är föräldrar vet är primetime och tid för kul... vi satt i soffan och höll käft. Min kära fru klarade det klanderfritt. Det enda som störde henne var mit konstanta naggande om hur jävla tråkigt det var, min ledvärk, min misär och mitt lidande var bortom alla gränser tyckte jag. Patetiskt tyckte hon eftersom jag innan start själv tillskrev mig rollen som den store stöttepelaren. nuf said, jag ska inte tjata mer om denna skit (även om det verkade finnas ett stort intresse för just detta ämne).

Söndag
på söndagen var the family och min kompis A på hundmässan som var i stan, på svenska mässan. Vi hade hoppats på värsta freakshowen eftersom så dedikerade hundägare har något läskigt över sig. Alla är världens bästa hundägare. Tänk er tusen världens-bästa-hundägare på ett ställe, som minsann ska visa att deras lilla ögonsten är bäst. De är som "fotbollsfarsor". Skriker och gapar och tar en jävla massa plats. Festligt värre.

Tyvärr var vi lite sena in så det mesta var redan över. Det var bara en massa försäljare av hundrelaterade produkter i varierande smaklöshetsgrad överallt. Här och där fanns ett bord med hundägare som satt och såg tomma ut i blicken. Jag har sett det förr, på Roskildes sista dag när alla vet att det inte finns nån återvändo. Att väntan på nästa år precis börjat.

Lätt modstulna promenerade vi omkring och hittade till slut några pudelägare. Det är den sjukaste ägartypen. De frisserar sina pudlar som om de vore några jävla bonsaiträd. Den ena pudeln hade rakade bollar över hela kroppen och toppade med en sjukt stor pung som jag tyckte det vore roligt att ha kort på men ägaren tyckte att vi skulle ta kort framifrån. Vi kunde inte med att förklara våra intentioner. Sedan såg vi en "show" där några tjejer visade upp hur duktiga deras jyckar var. En tjej hade sminkat morrhår och nos i ansiktet och dansade med sin hund till "Skönheten och odjuret" jag rös och gapflabbade omvartannat. A fällde några dräpare och jag såg hur kvinnan brdvid hatade oss.

Juniorette tyckte det var kul fast hon kollade mer på folket än på hundarna. Jag förstår henne - entusiaster i alla former är kul men hund/kattentusiaster är väldigt speciella.

En extra bonus var att A köpte en tokkitschig plånka med just pudelmotiv. En svart stekarpudel framför en veteranbil och med lite diskret blingbling runt halsen. Hade det funnits i herrmodell hade det varit ett säkert köp.



Måndag
Idag var jag med i "Kafferepet" i P3:s Christer. Det var spännande och väldigt roligt. Jag var faktiskt inte särskilt nervös idag men jag var lite spänd igår. Jag trodde själv att jag skulle fucka upp det på nåt sätt men jag tror nog det gick helt ok för att vara första gången. Det har jag de andra att tacka för helt och hållet, alla var jäkligt sköna människor.

Operation avgiftning

Nu i helgen ska jag och D roa oss med att fasta i 1-3 dagar. Vi får se lite hur länge vi pallar innan vi blir galna. Det enda intaget är vätska i form av vatten, örtte, färskpressade juicer och buljong. Vi ska förmodligen lämna bort Juniorette på lördag för att spara på energin.

Tanken med fastan är att rensa kroppen på alla skitämnen. Vi lider båda av kronisk trötthet och hoppas att detta ska bli starten på ett lite nyttigare, piggare leverne.

Jag kommer uppdatera detta inlägg under den tid vi kör. D började imorse (kl 07.00) när hon vaknade och jag åt mitt sista mål vid lunch så jag räknar idag torsdag, kl17.00 som min starttid.

Torsdag - 21.22
Sitter och funderar på om jag skulle ta ett par toast och börja imorgon istället. Vatten mättar på ett jävligt tråkigt sätt. En kall mättnad - nästan som hunger - hungermättnad.

D är ute på jakt efter sjyssta apelsiner. Här nere fanns bara ett gäng avskum till apelsiner. Små och torra. Hon tog vår räsernissan och drog till Hemköp, Stigberget. Jag märkte att hon var lite edgy redan när jag kom hem. Pratade om semla och pizza och lackade ur när hon hörde Mat-Tinas röst på tv:n förut.

Fredag - 00.45
Magen knorrar. Jag är kass på det här men jag ska hålla ut. Drack färskpressad apelsinjuice nyss. Det var gott. Roligare än vatten. D har gått och lagt sig - hon var också gladare efter ett glas juice. Mina vänner är ute och vätskefastar på nån krog men jag har gett mig fan på att göra detta i ett par dagar så jag tackade duktigt nej. Vi går under devisen "Man kan ha kul utan mat" här hemma. Vi får se hur jävla kul det känns imorgon.

Fredag - 11.09
Har just tagit ett glas ljummen druvjuice från friggs. Det är skönt med en stadig frukost. Känner att dagen har en potentiell jobbighetsfaktor. Magen ropar just nu "nödläge röd" efter kaffe latte och drömmer om ost- och skinktoast med johnny's senap (aka Johnnytoast). Men humöret är det inget fel på. Än.

Fredag - 17.35
Ett dygn. Den här fastan är getting on my tits nåt alldeles galet. Var över hos H och kollade på lite film och snackade skit. De var bakis där idag så vi kom överens om att intesnacka mat. Jag tror inte jag snackade något ANNAT än mat. Jag börjar känna att detta är ett av de sämsta projekt jag dragit igång.

Fan jag har hallisar och i dem kommer det upp chips, pizzor och annat skönt. Nu ska jag stilla min vrede med ett glas tomatjuice från friggs.

Fredag - 22.57
Nu går jag och lägger mig detta är inget kul. jag har sjuk huvudvärk och känner mig stel. Är det en del av förloppet? Efter en massa vatten, tomatjuice och örtte har hungern lagt sig. Nu återstår bara en känsla av tråkighet. Imorgon 17.00 är målet och det kommer jag klara men fy fan för att fasta. Aldrig mer.

D klarar sig mycket bättre hon gnäller inte ett skit. jag fattar inte. jag trodde att jag skulle palla detta mycket bättre. Hon funderar på att ta en dag till. Helt sinnes.

Lördag - 11.51
Vaknade precis. Ska ta mig ner till apoteket och inhandla b-vitamin. Sedan ska jag hem och inleda dagen med en frukostbuffé i form av juice och roiboste - smarreglarre. Nu är det sista dagen. Klockan 17 idag har jag fastat i två dygn. Det var målet. Jag vet att det inte är så lång tid men jag tänkte inte göra detta till nån jävla hobby. Det är lätt det tråkigaste jag har gjort. Jag tror aldrig mer jag kommer fasta.

Jag har kommit till en gräns när jag inte lider av hungern. Igår var mat det enda jag tänkte på. Det är bara det att inget känns kul. Fasta är som en lindrig form av lobotomi. Man är med men känner inget liksom.

Lördag - 19.29
Nu är det över. Äntligen. jag har käkat middag. En mustig soppa från orienten. Nu är jag tillbaka. Fan vad humöret är på topp helt plötsligt. Nu ska jag glo på film och njuta av mitt mätta mage. Jag hade nog pallat att vänta till imorgon men varför, jag hade ju satt målet vid två dygn. Dessutom fick jag idikationer på hög risk för äggdoft. Jag vill inte lukta ägg i veckor.

Hela den här fastan är ett led av den provokation jag kände av triple whopper på BK tidigare i veckan. Nu ska jag försöka äta nyttigt ett tag framöver, men härmed dör detta ämne på Bloggfrossa. Det är skittråkigt att skriva om och säkerligen lika aptråkigt att läsa om.
över och ut

/mike

Efterlysning - hjälte sökes

Ikväll visar engelska Channel 4 en "One hour special" där Ricky Gervais möter Larry David. Det är lika stort för mig som Jesus återförenande med Gud är för en troende kristen.

Help me. är det någon som har connections så att detta kan bli inspelat eller nedladdat? Kontakta mig. Jag gör nästan vad som helst för att få se detta.

Lycka varar aldrig länge

Jag var så jävla glad för att jag lyckats tjäna en slät tusing på att min optiker anställt nån skön praktikant som inte riktigt hade koll på priser etc. Den värmde som en fet parkas på vintern och jag kände att denna gången är det jag som är vinnaren. I min naiva värld trodde jag verkligen att jag skulle få behålla mitt byte. Annars brukar det alltid komma nån fet räkning och smälla in dörren när man fått tillbaka på skatten eller fått en massa pengar i födelsedagspresent.

Självklart var jag en idiot som ens hoppades för nu straffades jag med en utgift tre gånger värre. Det är lite lustigt måste jag tillstå, eftersom jag lever efter den gyllene hämndregeln 3:1 (om man utsätts för handling som kräver hämnd så ska man lägga på tre gången så mycket krut i sin hämnd, för att kväsa, vattentätt).

Det luktade brand från ena bakdäcket så fort jag körde med bilen. När D ringde in till verkstaden för att beställa tid sa de att det lät som "bromsoket" men även kunde vara "klossarna". Det sa inte mig ett skit, vilket är värst liksom? Jag tyckte att bromsoket lät tyngre och de sa att om det är det så kostar det två tusen. Här kommer det fina med greasemonkies - de avrundar alltid NER till jämna tusingar i telefon.

I detta fallet sa de två tusen på telefon. När bilen väl var där sa de två och nio vilket gör att svinet rimligtvis borde ha sagt tre papp från början. När D hämtar bilen säger muppen att oket kostade så mycket och att de inte tagit ut nåt för själva jobbet. Sjysst kille! Det är sånt JÄVLA skitsnack alltså. Tror de att man är efterbliven? Alla fattar väl att de inte skruvar gratis. Och när det var dags för betalning DÅ passar det plötsligt bra att avrunda uppåt. Summan landade på tre tusen.

Fan vad det är nice att tjäna tusen spänn ena dagen för att nästa dag jämna ut och förlora två tusen. Sweet life.

På kvällen ringde jag morsan och beklagade mig lite. Hon suckade medlidsamt när jag berättade att bilen var paj. Morsan kan lika mycket om bilar som jag så därför var hennes reaktion extra intressant. När jag sa att det var bromsoket som var trasigt så replikerar hon blixtsnabbt BROMSOKET!! Jag skrattade. Det gjorde det nästan värt cashen.

Jag frågade om hon visste vad ett bromsok var. Hon svarade att det visste hon inte men tyckte att det lät dyrt. Det tyckte jag med. Jag frågade om hon skulle reagerat med TÄNDSTIFTET!! om det hade varit problemet. Det trodde hon inte. Sedan la vi på.

Jag såg honom igen

Alldeles nyss. På hörnet vid "Hongkong". Han tittade på mig som att han visste vad jag tänkte. Otäckt. Killen är fan 150 lång typ men har en extrem farlighetsfaktor. Idag smätte han iväg sin fimp rätt över gatan, som ett pistolskott. Ett inövat trick.

Långgatorna har ju redan "Smeden". Det finns knappast plats för två livsfarliga hejdukar i nedre Linné. Jag tror att Indianen håller på och markerar rivir. Han tänker nog ta över en del av Adra lång. Vänta till smeden får nys om det - då kommer det osa showdown lång väg.

Stans hårdaste indian

Imorse när jag kom spankulerande längs Andra lång, påväg till jobbet och mitt fantastiska kontorsliv, stötte jag för femte gången på kort tid ihop med en snubbe med oidentifierbar ålder. På ett sätt ser han ut att vara i 20-årsåldern men på samma gång 50+. Han ser ut att vara en amerikansk urinvånare och ser jävligt hård ut. Han står alltid och filmröker och verkar skitförbannad... eller kanske mer ond egentligen.

Filmrökande kräver sin man helt klart, det kan lätt se skittöntigt ut. Man balanserar på en jävligt tunn lina helt enkelt. När man filmröker så innebär det att man istället för att hålla ciggen mellan pek- och långfingret (vanligt tråkigt) så håller man den mellan pekfingret och tummen (filmtufft) samt kupad handflata riktad utåt (ala jointstyle). När man drar i sig röken ska man inte se ut att njuta, tvärtom lida i sig nikotinet och ha ett ansiktsuttryck som om man just blivit skottskadad. Som om det är sista ciggen varje gång. Precis så ser indianen ut. En modern Apache som just fått sin fru mördad och sin tipi nedbränd av nån cowboypajsare.

Han tittar alltid på mig som om jag var cowboypajsaren. Jag byter alltid sida och försöker undvika att möta blicken. Ungefär som med solen. Man vill gärna kolla men det är för farligt att fixera blicken.

Jag tänker alltid att det hade varit härligt att se så hård ut för jag är så smärtsamt vanligt. Tänk om han tänker tvärtom? Troligen inte!!

Fuska i radio

Igår var en intressant dag minst sagt. Jag var och träffade P3 - Christers producent Ylva. Hon kontaktade mig innan jul och sa att de gillade Bloggfrossa och var nyfikna på hur jag kunde låta i radio. Jag tog det som en komplimang - modell fet - och blev alldeles mallig för en liten stund. Hon funderade på om jag ville prova att vara med i programpunkten "Kafferepet" nu på måndag. Hela grejen känns lite absurd (radio känns stort för en liten människa som mig nämligen) men samtidigt jäkligt kul och framförallt spännande. Kul att det händer nåt nytt.

Igår var jag skitnervös innan mötet men Ylva var världens softaste person. Jag gjorde nog halvbra intryck men idag känns det kool faktiskt. Jag tror det blir kul som fan, iallafall för mig.

Två saker som stör mig så in i...

Ett:
Att Dogge horar för elgiganten i deras reklam för mellandagsrean. Fy fan vad fånig han känns. Inte för att jag bryr mig ett skit om Dogge egentligen. I'm not a big fan om man säger så. Det är bara det att man fått höra på hans jibba-jabba om respekt, latinamerikansk heder och en massa sån skit i åratal. Alltid en massa tugg om respekt. Och så viker han upp skinkhalvorna inför alla svenssons i hela landet. Det är nästan anstötligt.

Jag mår dåligt av att se människor sjunka så lågt. Han säljer hela sin och sina comrades "image" till loppispris. Sålde senaste plattan så pissigt, blev boken en sådan tokflopp, eller vad är dealen?

Visst, jag hade förstått om det rörde sig om sjuuuukt mycket deg men jag är rätt säker på att hans gage inte är av den sorten. Jag skulle tro att kidsen i alby och fittja som köpt upp sig på deras skivor kommer använda dem att kasta flopp med. Secondhandskivbutikerna kommer troligen drälla av TLK-plattor inom kort. De kommer bli de där pinsamma skivorna i samlingen.

Omertá på dig Dogge!

Två:
Att Burer King har lanserat Triple Whopper. Det är så motbjudande att jag skulle vilja att alla som beställer den får en örfil istället för pommes. Fattar inte de som beställer att det är en fullkomligt vansinnig kreation?

Dessutom tycker jag att BK är ena lata svin som inte ens orkar göra sig besväret att göra det till en burgare med lite sköna grejer mellan varje lager. Skillnaden på en vanlig Whopper och en Triple är den att det ligger tre burgare á 114g och trängs direkt på varandra. Inte ens Jaws i de gamla bondfilmerna skulle väl kunna tugga igenom en sådan köttmur.

Nä nu ska jag jobba på att bli vego på mer än halvtid. En form av tyst och rätt meningslöst svenssonuppror men ändå...

Jag flabbar hela vägen till banken

Vem kunde tro att årets första arbetsdag skulle bjuda på överraskningar och kuk ...oj, hahaha jag skrev fel men låter det vara för det låter rätt roligt. Ja, vem kunde tro att årets första arbetsdag kunde skulle på kuk? Då hade jag aldrig gått till jobbet. Kul skulle det vara.

Lets start over.

Vem kunde tro att årets första arbetsdag skulle bjuda på överraskningar och KUL? Inte jag men när jag kom hem från jobbet hade jag ett paket att hämta för 398:-. Jag hade ingen aning om vad det kunde vara men av någon anledning fick jag för mig att det var D:s paket från AdLibris. Men icke, det var mina nya och dyra linser. De skulle ju kosta mig 1500:- (inkl synkoll) hos min ockeroptiker.

Jag fattade inget förrän jag läste kvittot. De hade tagit betalt för de månadslinser jag haft innan. Troligen nån skön praktikant som inte sett skillnaden på (iofs extremt lika) förpackningarna och kollat vad jag betalar i vanliga fall... Mohahahahaha, den tusingen värmer min ficka fint nu vill jag lova.

Extra skönt är det för att min optiker har snålat ur så förbannat de sista åren. Bjuder aldrig på några freebees längre. Förr var det linsvätskor, fodral, resekit och annat meckel som brukade hamna i gratispåsen, men nu går de på minuttaxa känns det som. De hinner ju inte ens kolla synene på en innan det är dags att böta tusenlappar. Så...

Gött killar - vi ses om ett halvår!

Per Stenborg - meteorologreinkarnation eller digitalt experiment?

Jag har länge förundrats över SVT:s husmeteorolog Per Stenborg. Killen ser ju tecknad ut. Dessutom har jag tyckt att han känns så bekant på något vis. Nu har jag äntligen kommit på det. Han är misstänkt lik Skumberg i Solstollarna - SVT:s stora pedofilsatsning från 80-talet.

Antingen så har Bo Mårtensson (Skumberg) bytt namn och reinkarnerats i form av meteorologjävel. Inte otänkbart eftersom Solstollarna var ett förintelseläger för allt som rör begreppet "karriär". Se på Anna Book, Lili & Susi, Mandy Smith och Samantha Fox. En bra advokat hade nog kunnat få igenom dödstraff på skaparna/skådespelarna* (gärningsmännen) Ola Ström och Peter Dunsö om någon bara kunde minnas dem.

Andra alternativet torde vara att det trixats med den digitala tekniken och att någon på något sätt lyckats manipulera ut Skumberg från SVT:s arkivtejper. Det går att göra sjukt naturtrogna kollage om man är duktig på "data" och har tungan rätt i mun så att säga. Ett sjukt experiment men likväl mycket troligt.

Eller kan det verkligen vara så att Per Stenborg verkligen är på riktigt? En trist jävel från uppsala som faktiskt utbildat sig till meteorolog och av en slump råkar vara sjukt lik wienerbrödssmugglaren Skumberg.

... Men nä, jag läste en intervju med honom där han svarade "dansa folkdans" på vad han hade för fritidsintressen. Det är bara för absurt. Men ni fick mig nästan där SVT, det får ni cred för.

* sorry alla riktiga skådespelare, jag menade inte att skända er yrkestitel.

Da gavanaaa of kalifoniaaa!

Nu visar femman Twins. Igen. Jag kan inte låta bli att tänka på hur jävla absurt det är att en kille som gjort bort sig i filmer som Dagissnuten, Junior, Klappjakten och Cactus Jack nu är betrodd makten att verkställa dödsdomar och benåda (vilket han i sann republikananda aldrig skulle göra ) dödsdömda i delstaten Californien. Nu gör han verkligen skäl för "The Terminator".

Conan barbaren till California Gavanaaa. Endast i USA är det än en fullt normal karriärsutveckling.

Eller Cicciolina blev ju faktiskt invald i det italienska parlamentet efter att hon legat och stånkat loss i en fet hög med porrfilmer.

Ja, det är sannerligen one fucked up world vi lever i.

Här var det år... nytt färskt år... smarreglarre!

Hej 2006!
Det är nästan lite kittlande att sitta här och skriva det första inlägget för året. Jag har egentligen inte ett skit att säga just nu som har med nyårdagen at göra. Ville bara känna hur det är att ta oskulden på det nya året... hmm, nothin fancy faktiskt. Ta inte illa upp men jag skulle tro att du bara är ett nytt år med samma krämpor, samma vedermödor och samma vardag som jag i och för sig älskar. Älskar att hata, Älskar att älska och... ja, jag tror du fattar.

Nu när vi bekantat oss lite sådär lagom måste jag säga att jag vaknade precis och inte är bakfull. trots ganskla mycket vin, champagne öl och annat godis. Jag tänkte precis sätta mig och glo på Spioner är vi allihopa. Det är en späckad dag av tv-mys idag.

Men vänta lite nu... Var i helvete håller Ivanhoe hus? Brukar inte han ligga och svettas i ett tält såhär dags på det nya året? Åhhh jag saknar Ivanhoe... vad är det för sjukt trick att INTE sända Ivanhoe. Har det ersatts av Bron över floden Kwai? Lägg av! Det skulle vara som att ersätta Kalle Anka på Julafton med Det sjunde inseglet (vilket jag iofs skulle välkomna eftersom jag är så sjukt trött på den traditionen).

Hmm... några rostade mackor och lite krigs från 50-talet, inte dåligt men ändå. Ivanhoe liksom. Kanske i år att han hade valt den där finingen Rebecka (om han kunde lura iväg hennes jävla mesfarsa) istället för Lady Rowena. Hon känns tjatig. Nu får vi inte veta.