Några ord om krisen

Så försatte Sverigedemokraterna landet i politisk kris. Precis som utlovat. Det måste man ändå ge våra kära "Sverigevänner". De tvekade minsann inte på hanen när det kom till att fälla budgeten. BOOM!

Jag har svårt att beskriva det äckel jag kände när jag sedan såg Mattias Lill-Jimmie Karlsson nöjt sitta och malla sig med att de skulle fortsätta på inslagen bana tills de får gehör för sin förståndshandikappade invandringspolitik. Det där med att de skulle ta ansvar var bara ett slott av fisluft. Såklart. Även om de flesta redan från början har fattat att att SD bara har en lösning på alla problem så fanns det beklagligt nog allt för många missbelåtna människor som kände sig besvikna och svikna av systemet. Människor som kanske inte främst drivs av rasism, men som attraherades av att lägga sin röst på ett gäng som inte bara vågar utan njuter av att fucka upp grejer och försökte försvara sitt val med att de faktiskt vurmar för landets gamla, sjuka, arbetslösa och utförsäkrade. Att SD inte är ett enfrågeparti längre utan har växt upp snutit sig och blivit rumsrena. Visst, man fick ju svina lite för att få det lite göttigare själv. Men plötsligt kunde man hävda att man sätter äldrevården i första rummet och ändå få knäppa invandrarna på näsan på köpet. Mer som en liten bonus. Så jävla gött!

Jag vet inte vad jag ska tycka om de gamla, sjuka och arbetslösa som lät sig föras bakom ljuset. Det är svårt att tycka riktigt illa om dem. Men en del av mig hoppas att de ändå hajar till nu när de fattar att deras röst bara användes till att aktivt behålla en fortsatt hög pensionärsskatt, vaska äldrevården och att tacka nej till höjd a-kassa. Att de grävt ner sig själva i skit. Hoppas att det verkligen går upp för dem att stora delar av de löften som SD använde som glidmedel, för att lyckas tränga in ända till roten i de äldre väljarna, fanns med i budgeten. Budgeten man valde att medvetet tacka nej till baserat på en enda fråga. Invandringen. För nu kom kvittot på att det är den enda sanna frågan SD på riktigt bryr sig om. Det kommer aldrig att kunna bortförklaras. Jag hoppas att alla som lade sin röst på dem med de premisserna känner sig förnedrade och inser att de är så fett jävla blåsta nu. Dels för att de inte förtjänar bättre men kanske främst för att Sverige behöver deras vrede när det är dags för omval.

Jag läste att omvalet beräknas kosta en kvarts miljard. Bra pengar. På tal om att vaska grejer alltså. Och där sitter de andra partierna och daddar på var sin sida det lilla problembarnet utan att kunna komma överens. Det verkar nästan som att de njuter lite av att se allt falla och det är så jävla ansvarslöst. Mot väljarna (borträknat SD-falangen då). Mot landet. Ett nytt omval skulle mycket väl kunna leda till samma dödläge igen och vad händer med ett land i limbo om man försöker se det ut ett större perspektiv? Jag vet inte. Men det är knappast bra för någon. Hur ska det se ut om fyra år när man slösat bort ett år på jidder. Ingen kommer kunna lasta den regering det i slutändan blir någonting överhuvudtaget, oaktat hur illa det går.

Gudarna vet att jag inte har en susning om hur det politiska spelet verkligen funkar. Men en sak vet jag och det är att valresultatet tidigare har gett partier 10-13% av rösterna, det är inget unikt, partier som haft hjärtefrågor som inte riktigt funkar med vad majoritetens Sverige anser. Och de har heller inte fått något vidare gehör för det. Just för att majoriteten tycker tvärtom. Man har helt enkelt enats över partigränser om att det där kan vi inte ha. Punkt. Men med Sverigedemokraterna har situationen blivit absurd. Alla andra riksdagspartier har lovat oss att man inte kommer låta SD få inflytande. Så hur kunde det här hända?

Jag orkar fan inte läsa ett argument till om att det är bara för att SD är det enda partiet som vågar prata invandringspolitik. Det stämmer inte. Det är bara det att det inom alla andra partier råder nästintill konsensus i frågan. Det är inte så att invandring är tomma poster i allas partiprogram och budgetar. Men 87% (jag hatar egentligen när den siffran används för att klumpa ihop moderater, liberaler med sossar och vänsterpartister etc men här passar de synnerligen bra) har genom sina folkvalda politiker valt att se på invandring med andra ögon än SD:s suddiga rasseglasögon. Klart är att SD invandrare som tärande enheter, vilket inte bara är fel, utan också borde skicka en varnande signal till en stor del av den egna väljargruppen som på kort sikt kanske lyckats hoppa upp en pinne på hierarkistegen men som i det långa loppet utgör exakt samma "problem" man försöker torgföra gentemot invandrare. Det är smått makalöst att SD genom en slags isoleringsretorik lyckats finta så många av landets gamla och arbetslösa att deras recept är lösningen på alla problem så att de totalt har missat att de själva står på tur. Men nu kom kvittot lite tidigare än väntat kanske. När SD använde sitt mandat till att sälja ut landets svältande åldringar, beröva alla långtidsarbetslösa sitt lördagsgodis och spotta på landets välfärd i stort. Nu råder det väl ändå inget tvivel om att invandringen och endast den är tjurskallarnas röda filt.