Reaktion på reaktionerna på #melfest

Som nybliven villasvenne kollade vi så klart in Mello i lördags. Vanligtvis brukar vi kanske se det max två gånger per år på grund av att Stella älskar det. Men den här helgen hade vi inte Stella och eftersom vi var sugna på ett sjok riktigt bred tv-underhållning försökte vi istället manipulera Tintin som knorrade för att hon hellre ville sitta uppe på sitt rum och leka med sina gosedjur. Så vi fick hälften muta och hälften tvinga henne att ansluta till oss i soffan.

Det är väl egentligen bara tröttsamt att kommentera programmet och bidragen. Det var givetvis rätt så värdelöst allt ihop. Jämntjock och ofarlig underhållning rakt igenom. Till och med de få men uppenbara försöken till skav var såklart väl vattenkammade i den klassiska SVT-pomadan. Dock måste jag säga att jag gillade Nour och han Morgan Pålsson. Har alltid gillat Nour. Har dålig koll på hur snacket gick men jag antar att en och annan taco-svensson har haft åsikter på deras prestation. Det är mindre intressant.

Det som är mer intressant är de diskussioner som uppstått i bakvattnet. Precis som alltid. Det var så oerhört väntat men ändå fullständigt oemotståndligt delikat i all sin idiotiska prakt. Så typiskt för ett folk som under modern tid inte upplevt någon större sorg än ett regeringsskifte då och då. Jag uppskattar det, det får mig att må bra, för det ger mig kvitto på att jag är en överlägset bättre människa än... flera stycken andra i det här landet.

Jag snackar givetvis om människor som Cristopher "Cribbe" Åkesson som kände sig tvungna att göra affär av de två sekunder Nour höll en surfplatta under kjolen:
– Hur tänkte ni nu? Ni får gärna förklara för mina barn som undrar.

Låt mig säga så här Cribbe. Jag vet inte vad det är för jävla fel på dina barn. Men om det där är något som verkligen håller dem vakna på nätterna, om de verkligen blev så förstörda att de inte kan komma vidare i livet om ansvarig utgivare inte ger dem en vettig förklaring. Då tycker jag att du ska kontakta BUP. Annars, ge fan i att blanda in dina barn (som jag misstänker inte bryr sig ett jävla skit) bara för att du vill lipa loss.

Det är förstås inget mot Sverigedemokraten William Hahnes (obs: jättekul efternamn) oerhört väntade armhåle-tweet:
– Jag betackar mig för orakade kvinnoarmhålor på bästa sändningstid.

Att ens ORKA kommentera det måste väl vara själva essensen av sverigedemokrati. Att tycka något om det alls är så pinsamt och lågbegåvat att jag knappt finner ord.

Men roligast av allt är ändå Svenska Orkesterförbundet som på sin facebooksida deklarerar sig kränkta över skämtet om flöjtbål:
– Smaklöst, onödigt effektsökeri och en spark i magen för alla flöjtister, inte minst ungdomar på landets kulturskolor som trakterar detta instrument.

Här skräder man minsann inte med orden. "Trakterar detta instrument" = Mohahahahaa...

Men kanske har de rätt. Ja, tänk på alla stackars unga flöjtister som sitter på sina kulturskolor och darrar av ångest nu efter svt:s skändning. Eller hetsjakt rent av. Fullt jämförbart med folkmordet i Rwanda.