fredag, oktober 05, 2012

Men borra då!!

Det byggs om rätt rejält här på kontoret, vilket så klart innebär en helvetes massa lidande för alla inblandade. Det har pågått en längre tid men idag verkar kulmen ha nåtts med någon slags borrfestival av guds nåde. Ljudet av ettrig metall som långsamt äter sig in i betongen smeker ungefär lika skönt som polisbatonger i huvudet på mig. Det måste vara den ultimata stressoren för mig. Jag skulle kunna utstå fysisk tortyr minst fem gånger bättre än borrljud. Mycket kan jag ta, men ljudet av ett utdraget borrande i betong tvingar ut mitt psyke på en känslomässig villofärd i tvivelaktiga sumpmarker. Det tar mig igenom så många faser av dålighet att det knappast ens går att redovisa i text.



Ju längre ljudet pågår desto värre känner jag hur det brinner i huvudet på mig. Till slut brister dammen och släpper loss ett eldhav inom mig. Min kropp formligen vibrerar av alla stresshormoner som pumpas ut i mitt system med samma intensistet som själva borrljudet. Det är som att långsamt bli släpad mot kanten på ett avgrundsdjupt jordhål.

Precis när man tror att man ska sugas ner i helvetet så upphör ljudet lika tvärt. Kvar är en märklig hybrid mellan total tomhet och formidabel stress. Långsamt klingar det av och precis när man tror att man kan slappna av så tar borrandet vid igen (kanske i en ny tonart) och ödelägger lugnet. Detta pendlande mellan känslolägen gör mig till en trött, en mycket mycket trött man.

Nu går jag hem.

Och om några grannar får för sig att borra i helgen får ni läsa om det i tidningarna. Fanimej.


20 kommentarer:

  1. Usch, jag vet exakt hur det känns. Flera våningar i vårt kontorshus renoverades under hela våren och sommaren och varje gång lät det som om de var på väg att borra sig igenom både golv, tak och nervsystem. Ännu jobbigare blir det när man har ett jobb där man pratar med kunder hela dagarna.. sjukt pinsamt att behöva ursäkta oljudet i vart och vartannat samtal, eller helt sonika behöva ge upp för att man inte hör den andra personen. Det går ju heller inte att förutse borrningarna så att man vet när det är safe att svara/ringa någon.

    Som om inte det vore nog verkar vår granne här hemma ha bestämt sig för att renovera hela lägenheten under hösten. Fick nyss en hjärtattack light av just borrljud. Det värsta med grannen är dock inte borrljuden i sig, utan att han liksom MESBORRAR hela tiden. Det låter liksom "mööp-möp-mööp-möp-möp" och så är det tyst i några timmar, och så några korta borrningar igen, och så har det fortsatt nu i säkert två månader! Det är som om han reser sig upp, okynnesborrar lite, och går sen tillbaka till soffan och tittar på TV. Samma sak med hamrandet för övrigt. Varje spik verkar ta sisådär tio mesiga slag innan den är klar. Snart måste jag väl gå dit och fixa det själv så att renoveringen blir klar nån jädra gång, för i den här takten lär han ju hålla på i flera år.

    Sammanfattningsvis: Jag förstår din trötthet helt och hållet.

    SvaraRadera
  2. Åh, apropå irriterande ljud: Jag hade en granne som var trummis där jag bodde förut. Och lägenheterna i Colombia är inte precis ljudisolerade. Jag ville skjuta mig själv (eller grannen) vid rätt många tillfällen.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker helt klart att tystnaden mellan borrningarna är den värsta. Först sitter man på helspänn och vågar inte riktigt slappna av för man tror att det kommer börja snart igen. Och sen långsamt, långsamt återgår man till normaltillstånd...och DÅ drar det igång igen och allt som kan ställa sig på ända gör det. Argh.

    Hatar också de korta mesborrningarna som K nämner ovan. Känns lite som om borrmannen tänker "om jag gör det lite försiktigt så stör jag inte så mycket". Fel. Felfelfel.

    Nämnde jag förresten att de renoverar kontoret ovanför vårt just nu? Jag har konstant punkfrisyr på allt hår på hela kroppen.

    SvaraRadera
  4. Jag tror att mina grannar hade levt en tid helvetet innan jag flyttade in. Har aldrig sett en lägenhet med så mycket borrhål i väggarna.

    Bara i det rum som lillgrabben slutade vi räkna hålen efter 32 st. och det var inte det värsta av rummen. killen som bodde innan oss måste ha fått en borrmaskin i julklapp.

    SvaraRadera
  5. Sitter också inne på kontor, men det är något visst med folk i tjänstemannasektorn, vid varje litet oljud/någon annan gör sitt jobb, så utbyter de där plågade ansiktena blickar och alla ser ut att befinna sig i Srebrenitsa. Och. Alltid, skall det kommenteras. Och man inte feg för att överrösta oljudet för det heliga ändamålet. Det rör sig typ allt som oftast om några promille av ett arbetsår.
    Skulle kunna dra någon parallell till folk som lipar i sin lokaltidning här... ;)

    SvaraRadera
  6. BroderSvea8:37 fm

    SPOILER ALERT Micke LIVE (on tape). Den tredje väggen rivs här: http://youtu.be/4s63cYZixgk

    SvaraRadera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  8. På tal om borra... Får några år sedan höll min övre granne på att bila i badrumsgolvet. Utan att överdriva höll han på ca 8 timmar om dagen i ca 5-6 dagar. Under den sjätte dagen gick jag ut för att handla, och när jag kom tillbaka hade någon lagt en lapp i brevinkastet. På lappen förklarade grannen att han "troligen" borrat igenom hans golv (mitt badrumstak). Jag gick in i mitt badrum och upptcäkte ett hål på ca 30 cm i diameter och hela golvet fullt med betong. Va fan ska man säga liksom. Värt att understryka är att golvet/taket var ca 50 cm tjockt, så man undrar ju lite vad fan han bilade efter. Efter att ha flyttat därifrån kan man ju skratta åt det, men då var det ju inte särskilt roligt att gå in och uträtta sina ärenden med ett stort hål rätt upp i grannens lägenhet.

    SvaraRadera
  9. Anonym4:20 em

    Haha, "som flickan sa". Ibland bara måste jag skratta åt såna skämt, pga tvång tror jag.
    /Ida

    SvaraRadera
  10. K: haha möp möp mööp. väl beskrivet. hade också en sån granne en gång som aldrig slutade renovera. och min trötthet. ja jag hade en grundmurad huvudvärk i fredags.

    colombialiv: haha ja tanken på att dundra in med ett pumphagel och göra rent hus kan vara nog så lugnande.

    tiggerrr: haha ja det är nästan sant eller just det att man inte hinner lugna sig,

    spader ess: hahaha.

    johan änna: well. bara för att någon annan gör sitt jobb så kan man väl fan inte slappna av för det. ingen normal människa kan jobba på i sådant oväsen utan att kommentera det. Inte riktigt material för tryckt media men väl värt en bloggpost. usel paralell du kommer med med andra ord.

    zwen: hahaha fy fan vad sjukt. 50 cm? höll han på att anlägga en pool?

    Ida: Ja ibland passar de bättre än annars.

    SvaraRadera
  11. @mike haha, såg just videon någon kollega bjöd på. Måttligt störande kan det kanske klassas som. dock är det mer värt att lipa på den som inte ville lägga mer pengar på att låta det göras efter "normal" arbetstid.
    Inkomst av ett glatt gäng som trivs på jobbet > kostnad ombyggnad kvällstid...

    SvaraRadera
  12. Alltså killen som säger "du kan inte gå hem och arbeta, Mikael" i slutet på filmen. Hans röst! Blev lite kär där...

    SvaraRadera
  13. Linda9:44 em

    Min hjärna är överhettad. Jag ber dig Mike, ta tag i detta!

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15573713.ab

    SvaraRadera
  14. Hahaha, det där missade jag helt. Trots att jag satt precis bredvid. Jag jobbade väl antagligen...

    SvaraRadera
  15. johan änna: vågar jag gissa på att du är verksam inom hantverkarbranschen?

    Sandra: han är gift, men jag ska framföra detta.

    Linda: ska kolla länken.

    Josefin: haha ja du var mycket fokuserad... men hur fan kunde du missa mitt (bortklippta) utbrott?

    SvaraRadera
  16. Det är lätt att missa något av alla dina utbrott under en dag. Men som tur var finns ju detta på film. Lägg ut det bortklippta tack!

    SvaraRadera
  17. Farsoten verkar ha spritt sig uppåt nordost och nu kommit till Stockholm. Här borras det för fullt på kontoret. I hisschaktet som förstärker ljudet lagom mycket.

    SvaraRadera
  18. Uh! Vilket extremt högt ljud! Att de ens får hålla på sådär när folk runtomkring förväntas jobba, helt knäppt.

    SvaraRadera
  19. hahaha!
    och det där lite trevliga, artiga leendet medan ljudet skär genom märg och ben. och den där lilla, lilla gränsen att totalt tappa det.
    det var det som gjorde dig trött. den psykiska pressen...

    SvaraRadera