Nä. Det går bara inte. Jag har försökt hålla tyst. Jag har bitit mig i läppen, men nu brister det för mig. De senaste dagarna har mina ögon vid ett flertal tillfällen blivit utsatta för ett videoklipp som spridits vilt i den lilla reklamankdammen i Göteborg.
Finns även som
directors cut för de med starka magar.
Vid en första anblick föreställer videon en go gäng människor. Som dansar. Utan mörker. Utan fylla och droger (obs: obekräftad uppgift). På en reklambyrå. På sin lunchrast. Gott så.
Jag lägger ingen värdering i vad företag hittar på för fucked up aktiviteter för/med sina anställda. Så länge alla är med på det och så länge det hålls inom deras fyra jävla väggar. Men så är inte fallet. Faktum är att klippet exponeras vilt på byråns hemsida och nu (vilt häcklat) via ett knippe sociala kanaler.
Det får mig att börja tänka på alla oskyldiga som måste ha dragits med i det här eventet mot sin vilja. Anställda, lydiga underleverantörer och annat löst folk som fallit för trycket. För grupptrycket. Människor som tagit ett djupt andetag, svalt hårt och bara gjort det. Dragit ner brallorna och särat på sin integritet för alla och envar. För att inte vara en stiff jävla tråksvenne när någon kommer med ett skönt och crazy påhitt. För att chefen säger det. Det är så fruktansvärt ovärdigt. Verkligt och overkligt på samma gång. Jag kan nästan materialisera den finska känslan som måste ha lagt sig som en blöt fis över måndagsmötet (eller när det nu fan presenterades) när det sakta gick upp för alla att man faktiskt förväntades dyka upp på sin lunchrast och göra det fula. Framför en kamera. Jag ryser så mycket att det känns som om skjortan krymper på min kropp. Som en inverterad hulkeneffekt. Inte ens Bantar-Björns gamla hemorrojdkudde är stor nog för att blockera skamsköljningen.
Jag har verkligen försökt hitta en mening i allt det hemska. Kanske är det något de vill säga? Sanningen? Visa hur illa det faktiskt ser ut när lamporna tänds och det är dags att gå hem. But why? Jag lever mig in i ångesten. För ingen kan lura mig att tro att detta skett på helt fri vilja. Hallå, vi snackar vita människor med mediajobb. Medelklass. Världens mest ansträngda folkgrupp. För såna som oss är det tvärt emot alla naturlagar att i nyktert tillstånd ställa sig i dagsljus och fuldansa framför en kamera. Det är så otroligt naket. Naknare än naket. Alla som är bekanta med internetz vet om de höga riskerna och vilka konsekvenser det kan få. Varför ansöka frivilligt om att få bli nästa stora internet-cp som plockas upp av Judith och Judith och sedan pressas ut genom tv4:s anus? Jag förstår det bara inte. Om jag fick välja mellan att delta i detta eller att agera huvudroll i ett bambusersänt fistfuck på stora konfabordet hade valet varit helt omöjligt. Ett klassiskt moment 22.
Jag vill inte vara taskig. Det är faktiskt av ren välvilja jag säger det här. För det finns ingen annan bransch med så mycket dold missunnsamhet inbyggt i sitt dna som reklambranschen. Inte på individnivå såklart (det finns lika många fina människor och rövhål bland reklamare som i övriga branscher). Men kollektivt älskar vi att förfasas över andra byråers pinsamheter och kittla oss själva med tanken "tänk om det hade varit vi". Därför finns det vissa saker man som reklambyrå bara inte ska ge sig på, om man inte tänder på dåliga odds och aktivt vill riskera att förvandla hela sin verksamhet till en Jönköpingsbyrå över en lunchrast. Att försöka visa sig spexiga utåt. Det HAR aldrig slutat väl och KAN aldrig sluta väl, vilket Lunchbeat @ Truth är ett praktexempel på. Tycker jag.
Jag förstår att jag kan framstå som en arrogant jävel för det glada lunchbeatgänget. Men det är verkligen inte min mening. På riktigt. Mitt raljerande är bara någon sorts mentalt självförsvar (i affekt) mot alla röda jeans, vita jeans, fräsiga skärp, bara fötter, syratrippsfrisyrer, fraktalindianer och obekväma moves, blandat med extrembekväma ansiktsuttryck som andas både flumläger och kristen knullkoma i ett. Samlingen karaktärer är verkligen unik och jag måste liksom processa videon ruta för ruta för att kunna smälta att det verkligen har hänt. I någon sorts naivt hopp om att sedan kunna lägga det till handlingarna. Phew.
Jag tror ändå att det allra värsta med filmen (förutom dess existens) är att det känns så fruktansvärt överkrystat alltihop. Typ, lite så här:
|
Låt festen börja! |
|
Kom igen nu. Rör lite på er. Stek. Det här är helt normalt... |
|
Ok, fuck everything – nu röjer vi! |
|
Snälla, snälla, snälla... låt den här timmen gå fort. |
|
I'm a firestarter... |
|
...twisted firestarter. |
|
Fly on the wings of love! |
|
? |
|
Kom igen nu, vi spelar lite låtsasbekväma så gör det kanske inte lika ont. |
|
Fan också, det var ju det här de varnade mig för på Handels. |
|
Weeeeeee... så himla härligt. Påminner mig om Gambia 2003. |
Det är tydligen en global rörelse. Lunch i Hamburg ser lite mer spännande ut om jag får säga det själv.
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=3M5zS8VDu8k#!
Det finns en anledning till att det är mörkt och det serveras alkohol när man går på klubb. The truth is out there...
SvaraRadera/X-files
Tack Mikael.
SvaraRaderaVarför. Tryckte. Jag. Play.
SvaraRaderaJens: Varför inte bara äta en trevlig lunch på sin lunchrast?
SvaraRaderax-files: Ja.
Pappa lemonparty:
Jobbigt alias, hur ska jag veta vem av alla det är? Men vassego!
Frida: du gillade det. Erkänn :)
SvaraRaderaIbland är det bäst att inte ens försöka förstå.
SvaraRaderaSuck!
Jag pallade 10 sekunder sedan var det kringla w. Sweet holy mother of Christ vilken ångestdynga!
SvaraRaderaVäl talat mikebike!
lol videon är spärrad i tyskland pga av upphovsrättskyddat material.
SvaraRaderahaha.
Är detta mäjligen kopplat till någon slags löneförhandling?
SvaraRaderaJag dör av skratt!
SvaraRaderamöjligen*, för tjyvingen.
SvaraRaderaAdde: Helt rätt!
SvaraRaderaDano: Det kallar jag disciplin. Själv har jag ältat det.
Burgschki: What? Men, lika bra det.
Magda: Hmmm hur då menar du? Kollektiv löneökning?
SvaraRaderaHanna: Haha ja och sedan börjar det sjunka in ;)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHaha, herrejistanes vilka dårar. Jag fick fanimej kalla kårar av detta. Han IT-killen (antar att firestarterkillen är IT-kille) har ju dessutom "freestyle på disco", är inte det med på CP-listan? Axelskakarparet ser ju ut som Gudrun Schyman o Stefan Sauk blivit slagna med fulpåken. Vansinnigt.
SvaraRadera— A
Detta ger mig ömsom skrattsalvor ömsom rysningar av obehag.
SvaraRaderaKunde inte hålla mig ifrån directors cut, men nu ångrar jag mig.
Fan va gay!
SvaraRaderaHade sagt upp mig på studs.
"firestarter-killen", aka sillion. jag ser att han behållit frisyren. förut var den lite mer firestarter, hälften grön hälften blått :)
SvaraRaderaÄr det dessa människor som gör reklam där någon viskar och/eller smaskar?
SvaraRaderaDet känns så.
Dessutom: FAN vad jag hatar DJs som studsar upp och ner till sin egna musik. Att DJn har en privat dansshow bakom skivspelarna är ett säkert tecken på att det är dynga.
SvaraRaderaaenrii: fulpåken, hahaha vilket ord.
SvaraRaderaAnna: ja nu lär det ta veckor innan det är ute ur systemet.
milminia: ok, kompis till dig?
benjibanan: säkerligen.
alltså jag känner igen honom och har träffat honom afk för sisådär tio år sen. vet inte riktigt hur du definierar "kompis", men det är inte riktigt min bild av kompisskap, kan vi väl säga :)
SvaraRaderadock: inte förvånad över att han är med!
Saknade Fredrik själv. Hoppas att det bara var jag som har dålig syn.
SvaraRaderaHade inte varit snällt att utsätta dom anställda för detta men inte delta själv...eller hade han integritet nog för att tacka nej till detta ynglingsjippo tro?
Som när folk ombeds sjunga en snutt i TV och man sitter i soffa och skriker rakt ut, känslan att skämmas å andras vägnar. Folk måste lära sig att säga NEJ! Eller också får vi helt enkelt återgå till tariff lönesystemet…
SvaraRaderaHelt plötsligt känns Elaines "dans" i Seinfeld inte det minsta krystad.
SvaraRaderaMen Gud så hemskt! Får man göra så här? Är det lokala facket informerat? (nej, just det ja...) Alltså förödmjukelsen i en del stackares ansikten... Jag lider! Och vilken bra text du.
SvaraRaderaMen så jävla illa var det väl inte.En del var obekväma, en del var löjliga och en del var fan bra på att dansa. Vi som är stiffa kanske behöver utsättas för lite förlöjligande dans. Verkar ju behövas.
SvaraRaderaDet brukar alltid vara underhållande att läsa dina rallarsvingar, Mike. Så även denna gång.
SvaraRaderaMen tyvärr: Jag måste spräcka din illusion. Inga oskyldiga drabbades av detta oförlåtliga tilltag, vare sig medarbetare eller lydiga underleverantörer. Den finska känslan infann sig helt enkelt aldrig på måndagsmötet. Alla som var där, var där av egen fri vilja.
Lunch Beat-folket frågade helt enkelt om de fick låna vår lokal, och det fick de. Denna lilla detalj tycks inte alls ha hängt med när skvallret löpt runt i ankdammen.
Och nu är förstås frågan: dansade jag själv?
Ja, det gjorde jag faktiskt. Men jag är ju ny i reklambranschen, och vet inte riktigt hur man för sig…
Finns det någon som bryr sig om trettio dansande ankor utanför dammen?
SvaraRaderamilimina: nej så definierar jag inte kompis. ok, så du vet vem han är helt enkelt. jag tror också jag sett frillan nån gång förut.
SvaraRaderaanique: hehe ja usch vissa kändes obekväma måste jag säga. med all rätt.
Stellan: haha, tack hörru! MEN. Är det verkligen the truth, the whole truth and nothing but the truth det där du säger? Skruvade ingen enda liten en på sig? isåfall måste jag gratulera till de mest avslappnade anställda i hela... världen. ;)
P: nä, säkerligen inte.
Yep, helt sant faktiskt. Halva gänget pep iväg i god tid innan spektaklet och höll sig på väldigt behörigt avstånd. Inga konstigheter ;)
SvaraRaderaBra, ville bara kolla
SvaraRaderaJa, jo Stellan, men, och så här är det:
SvaraRaderaHur det än var och hur det än uppfattades så är det ett reklamvärldens Friggebodskt We Shall Overcome-ögonblick nonetheless. En oklädsam spermafläck på CVt och varumärket som inte går att tvätta bort ur det kollektiva ankmedvetandet.
Och om det känns så här nu, tänk hur det känns om 10 år när fläcken stelnat till en hård liten kaka på produktionsledarhalsdukarna. Huga.
Å andra sidan kan ju nämnda fläck brukas som evig lubrikat och petrifiering av Firestarterfrisyrer. Förresten, den om 10 år. Åh herregud.
/Daniel
Jag har hukat bakom skämskudden precis lika mycket som någonsin Mikebike över detta, men när jag läser Daniels skitnödiga och arroganta spermasvar till Stellan blir jag plötsligt beredd se alltihop med andra ögon.
SvaraRaderaStellan: Haha, skönt att höra. Och tack för att du kommenterade här. Cred till dig.
SvaraRaderaUlrika: Ja jag håller med. Det var en låg nivå som jag inte står bakom. Det hoppas jag att det glada truth-gänget förstår.
Såja, såja
SvaraRaderaJag tycker ni har fel. Som mikebike så riktigt påpekar så är reklambranschen kanske den mest självmedvetna och i viss mån kissnödiga branschen av dem alla. Koderna för rätt uppförande är så många och månghövdade att ett litet avsteg från den smala stigen obönhörligen resulterar i att trampminan utlöses och exploderar i ansiktet på den som vågade göra eller säga något som är utanför reklamboxen.
Jag säger inte att det här är en önskvärd situation, det är det självklart inte, bara att det är så den generellt sett är. Och, detta borde man någonstans veta och förstå på Truth, samt vilka konsekvenser det kan få.
Men om inget förändras, alternativt om Truth börjar göra kreativa stordåd som överskuggar lunchbeaten, så är det i mångt och mycket denna bild de nu kommer att få leva med från kollegor och reklamstudenter.
Vidare har jag svårt att se det vare sig skitnödiga eller arroganta i min kommentar i jämförelse med mikebikes val av förstärkningsord kring de nedre regionerna.
Tyckte att han satte tonläget ganska väl, som jag kanske inte med samma panache kan förvalta, men vem slår mikebike på fingrarna där? Men visst, om "smutsfläck" passar ert dokumenterat goda språksinne bättre Ulrika och mikebike så kan vi väl låtsas att det står det istället.
Och, Ulrika, om en enda "skitnödig och arrogant" kommentar kan få dig att se hela spektaklet med andra ögon så kanske vi är på väg någonstans i branschen. Åt rätt håll. Åt hållet där man inte behöver vara rädd att öppna käften eller göra något annorlunda utan att få kollegialt spö. Så mycket bättre isåfall.
/Daniel
Som om en blöt fis inte är skitnödighet?
SvaraRaderaDaniel: haha såja såja ;) absolut, jag satte nivån. Men jag tycker att stellans svar var väldigt storsint. Jag hade nog förväntat mig ett ganska mycket surare svar. Jag vet att jag hade svarat betydligt surare.
SvaraRaderaVill att du ska se det här: http://www.youtube.com/watch?v=aM69aTQBNQ4&feature=player_embedded
SvaraRaderaSå jag slipper vara ensam om det.