Apropå rikskuponger. När vi var små brukade en kompis framhärda i att frimärken var lika fullgoda betalmedel som pengar. Att man i princip skulle kunna betala allting med frimärken. Vi ett tillfälle gick vi till och med till den lilla kiosken på Nordmannatorget i Kungälv och försökte köpa var sin 88:an med hans mammas frimärksrulle i högsta hugg. Jag kan än i dag minnas hur kinderna hettade av förnedring när Ted som ägde kiosken gapskrattade oss i ansiktet och frågade om vi tänkte skicka glassen någonstans. Vi lommade skamset därifrån, men min kompis hävdade att det Ted bröt mot lagen. Att det var som han sa. Jag brydde mig inte. Efter den lilla episoden försökte jag mig aldrig mer på frankeringstricket.
Ganska nyligen hörde jag någon påstå att man kan använda frimärken på alla statliga inrättningar. Det fick mig att minas. Samtidigt var det en svindlande tanke. Tänk att betala restskatt, skaffa pass eller handla torr fika i bistron på X2000 – med gammalt porto. Det hade varit so-weet. Bara för att jävlas liksom.
Efter lite powergooglande inser jag dock att det bara är en urban legend. Aldrig får man vara glad. Kan knappt bärga mig ifrån att lägga vantarna på ett saftigt häfte rikskuponger.
Tänk om frimärken vore valuta... Då hade jag varit rik.
SvaraRaderaJag är lite två-delad till Rikskuponger. Om man ändå måste springa runt med ett häfte med någonting konkret, vad är skillnaden mot att använda kontanter?
SvaraRaderaEftersom jag sällan använder kontanter - har jag svårt att känna en längtan till detta häfte. Är det företagsrelaterat (vilket jag antar att det oftast är för någon i kedjan), så lär det vara någon sorts administrativ och således jävligt jobbig historia för att få ut dessa.
Då kan jag utläggsrapportera direkt istället.
Plus att kuponger i största allmänheter påminner mig om och ger mig vibbar av någonting bakåtsträvande. Mitt hat mot "groupon" går inte att beskriva i ord.
Jag kan relatera till en önskan att "fucka upp" det för folk i allmänhet. Men det känns som om jag får tillbaka det dubbelt varje gång jag åker tunnelbana. Ett så kallat: Double fuck.
Däremot har jag ljuva barndomsminnen av att få rikskuponger av farsan och dra till McDonalds och köpa allt möjligt.
Otäckt.
På temat frimärken - Återigen kanske lite "Off topic", men bara lite...
SvaraRaderaVi har vår stuga stående på sk "ofri grund". Bonden som äger marken där vår och ett hundratal andra stugor står är, milt uttryckt, excentrisk. Han är 90 år, rik som ett troll, ser desssutom ut som ett och struntar, liksom trollen, fullständigt i vad folk tycker och säger om honom. Han är dessutom fullt medveten om att han är rik som ett troll. Han är detta trots, eller kanske tack vare, att han utnyttjar sin trollska rikedom. Bland annat åker han så fort behovet uppstår in till det lokala bankkontoret och stegar fram till kassörskorna i full trots mot alla moderna kölappsystem och meddelar med bärkraftig stämma:
"Frimärkera ä slut!"
Varpå han han utan vidare spisning tilldelas en rulle frimärken av banken och han försvinner ut.
För så är det ju - även i filatelikretsar- "åt dem som har skall varda givet."
Herr Banan, den stora tanken med rikskupongerna är väl subventionen. Det vill säga du som slutkonsument får en billigare lunch. Dock tror jag inte att subventionen är så stor nuförtiden.
SvaraRaderadock en annan sak som jag skulle vilja prova är det faktum att det inte finns några restriktioner för i vilket format man lämnar in offentliga handlingar till Svenska myndigheter.
SvaraRaderaDvs. om du knackat in din handling, vad det nu än må vara på stentavla, så är det myndighetens problem att föra in den i sitt diariesystem. Och det måste dom göra enligt lagen.
Tänk att tatuera in sin handling på en folkilsken dobermann? The sky is the limit för hur bökig man kan vara.:-)
spader ess: åhhhh jag känner en lätt eggande känsla. ge mig exempel på vilken typ av handlingar det skulle kunna vara.
SvaraRadera- "Vad får jag för det här gamla ettöringsmärket? Det är Gustav Vasa som är motivet"
SvaraRadera- "Det räcker till en... räkwrap och ett halvt glas vin. Var det något mer?"
Spader Ess:
SvaraRaderaFantastiskt!
Däremot kan man väl köpa frimärken för fem lax på företaget, skriva av skiten som portokostnader i bokföringen, varefter man lämnar tillbaka frimärkena, får tillbaka pengarna och därmed har plockat ut fem tusen skattefritt?
SvaraRaderaen allmän handling kan väl i stort sett vara vad som helst. Antar att det finns vissa inriktningar beroende på vilket statligt verk eller myndighet det gäller.
SvaraRaderaMen i stort sett så räknas vad du än lämnar in till en myndighet som en allmän handling. Innehållet kan styra om den skall beläggas med sekretess eller inte men gemensamt är att dom skall diarieföras snarast enligt gällande lag.
Lite som när man lämnade in Scientologernas "hemliga bibel" till Riksdagen och därmed förvandlade den till en allmän handling som vem som helst kan begära ut. Hela den affären är ju rolig i sig....
Men som sagt, i stort sett allt går att lämna in på ett eller annat sätt. :-)
Alltså när jag var liten så lyckades jag faktiskt betala med frimärken i byns plockgodiskiosk. Jag hade ett sjukronorsmärke som jag fick ett helt gäng sköna surisar för.
SvaraRadera