Day 10 – What you wore today

Större delen av dagen kommer jag att gå runt iklädd det här:

- Lilla mosmenyn + Twix 29 kr. Ett kraftfullt budskap. Fick den i present av min svägerska Emelie. Då kände jag mig värdefull. Tur att det snart är jul, så jag får möjlighet att köpa något riktigt fint till henne.

- Långkalsonger med snirkelmönster. Kärleksgåva av J. Jag trivs som fisken i dem. Älskar att gå runt och sprätta med tajt tyg runt skånkarna när jag är hemma. Bästa känslan under vinterhalvåret.

- En äkta Gasio. Fick den nyligen i present av min vän Morgan, som trodde han hade gjort ett riktigt klipp när han hade kommit över ett smärre parti av detta smäckra armbandsur, under sin senaste Indienresa. Jag gillar storyn bakom eftersom jag själv blivit blåst av den här typen av försäljare många gånger. Morgan hade tänkt köpa ett gäng Casio-klockor och göra sig en bra hacka på dem här hemma. Han beställde därför en hel drös av en gatuförsäljare och fick delbetala i förskott. På utsatt tid och plats kom han med spänd förväntan för att skörda frukten av sin tufft framförhandlade klockklipp. Det fanns en risk att han skulle ha blivit lurad på pengarna och få gå hem igen, tomhänt i skam och förnedring. Icke. Försäljaren var en hedersman och hade lyckats fixa fram en hel hög klockor. Affärsuppgörelsen slutfördes. Båda var nöjda och glada. Jag kan verkligen leva mig in i lyckoruset Morgan kände när han på lätta ben sprang upp till hotellet med sin skatt. Vilken vinnare han var just då.

På hotellet satt han och beundrade sitt glänsande klockfynd när en vän till honom råkade uppmärksamma det lilla horisontella strecket i slutet på C:et. Ett två millimeters streck som förvandlade hans Casio-lager till ett Gasio-lager. Åh, jag kan ta på besvikelsen han kände i den sekunden. Vreden. Hatet mot det lilla hala försäljarsvinet. Att det var kopior var ju en del av spelet. Men att det skulle vara kopior med en twist var aldrig med i beräkningen. Så lika men ändå så olika helt plötsligt. Precis som när jag köpte en bärbar Panasonic cd-spelare på Kanarieöarna för länge sedan, och först på hotellet insåg att jag hade köpt en Panasoanic. Den där glimrande förstaklasskänslan förvandlades till brun tredjeklass.

Men när man väl smält det hela så får de där blåsningarna ett större värde än originalen.

Nä, nu är jag tvungen att gå ut i kylan en stund och då blir jag ju tvungen att anpassa mig efter mer sociala normer. Jag kommer att dölja mina innerkläder med en skön svart vinterparkas, jeans och mina underbara Blundstones. Men sedan blir det samma stass igen.