måndag, december 06, 2010

Day 06 – Your day

Om jag fick min egen dag (som nationaldagen, julafton eller kanelbullens dag) då skulle bestämma att den firades ungefär så här:

Alla skulle vara lediga och sova ut hur länge man ville. Men man skulle ändå vara uppe tidigt. Sedan skulle man äta en rejäl hjärtstoppar-frukost med bacon, fattiga riddare, starkt pressokaffe och hela konkarongen. Fåglar skulle kvittra under den klarblå himlen och det skulle vara sådan där skön krisp i morgonluften. Det skulle kännas att det var min dag. Det skulle inte finnas några krav alls, samtidigt skulle den vara laddad med samma förväntningar som man har inför midsommar och nyår, men alla skulle bara gilla det eftersom det alltid blev den bästa dagen. Varje år.

Det skulle badas, grillas och drickas öl. Om man nu gillar att bada, grilla och dricka öl. Annars kunde man göra något annat. Man skulle umgås bara med de man gillar bäst och kanske lyssna på Thin Lizzy. Alla skulle dra runt, men ingen skulle bli trött i benen. Tiden skulle gå en fjärdedel så fort, men ändå kännas alldeles för kort. Inget skulle kosta något. Inget skulle vara för svårt den dagen. Inga skulle vara ovänner. Alla skulle bara vara svinglada hela dagen, säga att livet leker och mena det.

Robert Wells och Stefan Holm skulle hålla i någon extremt obevakad TV4-gala, med artister som EMD och annat bös. Troligen någonstans på Hisingen. Inga andra skulle vara där. Möjligtvis Marcus Birro och ett gänga andra jobbiga rövhål. Pigge Werkelin och Malou von Sivers skulle vara Antarktiskorrespondenter. Vi andra skulle nog lyssna mycket på The National den dagen. Mysa. När kvällen kom skulle vi ligga sked med melankolin och låta den växa in. Nick Cave skulle läsa högt ur Bunny Munros död i Slottsskogen. Blixa Bargeld skulle titta förbi. Han skulle ha med sin aukustiska gitarr, men ingen skulle bli arg, för tillsammans skulle han och Nick bjuda på en finstämd version av The Ship Song.

Sedan skulle vi samlas nere vid hamnen, i tusental, och åka vattenskoter rakt mot den sista tunna strimman av brandgul solnedgång. Vi skulle åka med blickarna fästa framåt, till tonerna av Gregorian Monks version av Sound of Scilence.

17 kommentarer:

  1. I'm there dude.

    Detta är min soundtrack idag:

    http://www.youtube.com/watch?v=aljALlp534g

    SvaraRadera
  2. Haha ja fy fan. "Man vänjer sig" vilket mästerverk alltså. Kul att se publiken. de ser lagom roade ut. ingen idolpublik direkt :)

    SvaraRadera
  3. Ett tag funderade jag över att be dig skriva ett gästinlägg till "365 bra låtar", men efter Gregorian Monks inser jag att du inte är att lita på.

    SvaraRadera
  4. Pigge Werkelin... Ja, jesus... Varför finns han? Och det allra värsta är att han är untouchable. Han förlorade sin familj i tsunamin, och nu kan han göra precis vad som helst, hitta på vilka exter som helst, och media bevakar och sväljer. Hade det varit vilken annan svennebanan som helst hade han betraktats med löje, hån och avsky, som en blandning av Färjan-Håkan, Ian Wachtmeister och Anna Book.

    Förlåt, jag blev lite carried away här. :o)

    SvaraRadera
  5. Åh, du skriver så bra. Jag har funderat på att börja med den där 30-dagarsutmaningen jag med, men drar mig för det eftersom jag är så petig med mitt skrivande och för att jag också vill skriva sådär bra och fint som du, J och ett par andra gör!

    SvaraRadera
  6. En skön dag låter det som.

    SvaraRadera
  7. T: det låter ju väldigt trevligt. och det hadejag gärna gjort. Kolla den här länken så fattar du nog vad jag menar: http://www.youtube.com/watch?v=LI8x94EVQ7E&feature=player_embedded

    Det är för mig det perfekta sammanbrottet.

    Epica: haha ja det där kommer han inte långt med i min bok. just det gör att han är en väldigt obehaglig typ i mina ögon. vem skakar av sig sin familjs tragiska utplåning och blir en mediakåt entreprenör på ett par månader?

    Tiggeerrr: du gör det bara. jag tycker du skriver bra för det första och för det andra så har det varit kul och väldigt lätt att skriva. har inte behövt krysta fram något på den där listan än. den har varit väldigt bra känner jag. framed creativity :) och tack så mycket. det betyder mycket att få höra att man skriver bra. jag blir jätteglad.

    SvaraRadera
  8. adde: visst gör det. rösta på att jag ska få en dag då :)

    SvaraRadera
  9. Låter som en trevlig dag, men lite som "vilken" semesterdag som helst?

    Jag hade förväntat mig lite mer storhetsvansinne!

    SvaraRadera
  10. bananprojektet: ok, då vill jag byta semester med dig. Jag är en enkel man. Att få färdas i en klunga om några tusen vattenskotrar rakt ut mot havet, med ett ledmotiv, räcker bra för mig.

    SvaraRadera
  11. Hm, ok 1000 vattenskotrar kanske inte hör till vanligheterna - men nästan? =)

    Fylla till ett bra ledmotiv, är det inte det semester handlar om?

    SvaraRadera
  12. slowmotion4:04 em

    det är en helt FANTASTISK DAG du skriver om. Givetvis speciellt med Nick och Blixa. Att lyssna på Nick Cave läsa högt och låta kanske folk komma "nära honom" skulle dessutom göra att han dödade idiotiskt bös. Vilket skulle vara positivt för oss andra.

    SvaraRadera
  13. bananen: jo känslan är ju semester såklart. det har du alldeles rätt i. håll med om att det slår semmeldagen tex?

    mia: jösses ja :)

    slowmotion: ja jag tycker det med. en drömdag.

    SvaraRadera
  14. Håller med Slo-Mo; Nick och Blixa i Slottskogen gör dagen... sicken grej!

    SvaraRadera
  15. Nick & Blixa, det var allt jag behövde höra! Hade jag skrivit om min dag hade de varit med mig från morgon till kväll. Varje dag.

    SvaraRadera
  16. Mike:

    Den slår semeldagen med hästlängder. Får lite "Waterworld" vibbar av vattenskoter -slutet, nice!

    SvaraRadera