Superpepp

Var precis inne på gp.se för att förkovra mig lite i helgens lokala nyheter. Läsa om premiären för "hjulet" (återkommer om det en annan dag), den kommunala muthärvan och lite random skottlossningar och annat ofog på Hisingen.

Men vad får jag se istället?

Jo, jag får se att Lasse Kronér är veckans hälsoprofil. Hade det varit den första april hade jag flabbat. Nu sprutadde jag istället ner hela min dator med kaffe genom näsan. Nä, det gjorde jag faktiskt inte. Jag drack inte ens kaffe. Men om jag hade gjort det hade det definitivt blivit en näsfontän. Fatta storheten i det här. Smaka på det. Lasse. Kronér. Hälsoprofil.

Äntligen tar media sitt ansvar. Efter att sedan begynnelsen ha nött in ouppnåeliga ideal ända in i folksjälen, och tvingat på oss förebilder som resulterat i att 95% av befolkningen (inlkusive mig själv) dras med mindervärdeskomplex, så gör de bot för allt på en gång. Vad ska man säga? Snyggt jobbat. Och smart. Hatten av helt enkelt.

För om Lasse Kronér kan bli utsedd till hälsoprofil så kan tamejfan precis vem som helst bli det. Vem. Som. Helst. Jag till exempel. Eller den arga arga medicinalskadade mannen, med stora luckor i garnityret, som brukar stå på stigbergets hållplats och verbalt ofreda alla som kommer hans väg på eftermiddagarna. Egentligen kan jag inte föreställa mig någon med en mer ohälsosam profil än Lasse Kronér. Jag har alltid trott att kombinationen smoking och gympadojor är själva definitionen av ohälsa. Och hade jag varit på mitt elaka humör hade jag kanske skojat om att Lasse blev till när Leif Loket Olsson förlustade sig i stian på en 4H-gård. Men eftersom jag är på mitt snälla humör så känner jag mig bara glad. För Lasses skull. Och min. För detta var ett alldeles utomordentligt pepp för självkänslan. Ett så kallat superpepp.