måndag, mars 02, 2009

Slumdog Milllionarie

I lördags kollade jag på Slumbog Millionarie. Filmen som kammade hem en nätt liten slam på 8 statyetter på årets Oscarsgala. Runt om på bloggar och filmsajter hyllas den. Jag har inte läst en enda recension av den som inte tycker att den är fantastisk. Den enda jag hittills sett ta avstånd från filmen är Emma Gray Munthe och det gläder mig. Skarp tjej det där.

Jag har försökt sammanfatta filmen:

Jamal Malik växer upp i Mumbais slumområden och när filmen tar sin början har han lyckats ta sig till sista frågan i den indiska versionen av "Vem vill bli miljonär?". Hans bakgrund har gjort honom sjukt gatusmart med eftersom en simpel slumpojke knappast förväntas veta de rätta svaren misstänks han för fusk. Han blir misshandlad och tvingas under press bevisa sin oskuld. Jamal går igenom varenda fråga och för varje fråga visas en återblick från hans liv på gatorna tillsammans med sin bror. Däribland visas en rad händelser och möten med människor, för att inte tala om den hjärtknipande historien om Latika, en flickan han älskat och förlorat, hittar och förlorar, hittar, förlorar och hittar igen... men förlorar. I varje del av hans berättelse finns såklart svaret på frågorna som banar vägen mot en fet jackpot. Det visar sig dessutom att han mer eller mindre skiter i pengarna. Han är med i programmet för att han vet att hon brukar kolla på det.


Det måste verkligen ha brunnit där uppe på folk. Som den höjs till skyarna är det lätt att börja undra om det hela inte rör sig om en global hjärntvätt. Otäckt nästan. För ärligt talat, filmen är en enda lång krystvärk. Och att pressa in så mycket sentimentalt dravel på två timmar är att trotsa naturlagarna. Jag misstänker att det är det dåliga i-landssamvetet som gjort sig påmint hos de som kan låta en så banal historia passsera hjärnans naturliga skitfilmsmelitta. Kan någon förklara det stora med den för mig? I mitt tycke (och den här gången tror jag att jag har rätt) är det en ytterst trivial och själlös ursäkt till film. Man får inte någon riktig sympati för någon av alla platta karaktärer, dessutom är den berättad på ett sjukt enerverande sätt.

Inte ens Disneykoncernen hade kunnat vrida upp nivån av sliskigt publikfrieri. Och det är bara sjukt tjatigt med alla onödigt långa återblickar och alla scener med de stereotypa kåkstadsmiljöerna, småfifflet och hur de rika svinen hänsynslöst skor sig på fattigdomen.

Mot slutet var jag så trött skiten att jag hade börjat hata allt med Indien, inklusive tanken på att krubba indiskt. Nänä, glöm det. Det blir ingen mer chicken tikka för min del. Inte ens ett endaste litet naanbröd tänker jag äta på minst ett år. Det är min tysta protest mot mina medmänniskors dåliga omdöme.

Jag inser såklart att det är en rätt igenom värdelös strategi men det får mig i alla fall att må lite lite bättre.

31 kommentarer:

  1. Jag tror att filmen är baserad på boken "Vem vill bli Miljardär" av Vikas Swarup, en bok som jag tyckte var väldigt bra. De verkar ha ändrat mycket i filmen, bland annat hette huvudkaraktären i boken Ram Mohammad Thomas, hans "bror" var en gatupojke som han själv, hans stora kärlek var prostituerad och han var med i spelprogrammet för att kunna köpa henne fri. Tycker att det är jättesynd att de ändrat på så mycket, det känns som om de Hollywoodifierat berättelsen.

    SvaraRadera
  2. ORD!

    Såg själv filmen i fredags och det var som om jag satt filmen igenom med ett elakartat blöjeksem, över hela kroppen...

    Kunde inte beskrivit filmen bättre själv. Ofantlig besvikelse kort sagt.

    SvaraRadera
  3. Jag såg filmen för tre-fyra veckor sedan. Jaja. Den var väl inte så bra. Den var inte så dålig att jag direkt ångrar mig, men det är fan i mig ingenting jag ser igen.

    Men man kan ju inte döma en film utifrån hur många statyetter den får av Oscar... Minns Titanic!

    SvaraRadera
  4. Anonym1:31 fm

    inget mer naanbröd?? antar att du är tillbaka på hamburgertallrik igen då :)

    SvaraRadera
  5. Anonym6:59 fm

    tack mike! så otroligt befriande att höra att det finns fler som tycker som jag. masspsykos.

    SvaraRadera
  6. Anonym7:36 fm

    Tack, äntligen någon som sågar den här filmen, den är inte värd 8 Oscars på långa vägar!

    SvaraRadera
  7. Solsara: Ja det stämmer nog. misstänker att boken inte alls är lika banal.

    Tricke: hahahah elakartad blöjeksem. den ska jag lägga på minnet. tack.

    skogsjonas: hmm jag tror att jag tar i lite extra för att den hyllas så vansinnigt.

    goose: stämmer. hellre ett års magknip.

    tesse: masspsykos är rätta ordet. du anar inte hur glad jag blir av att höra att det finns fler.

    anonym: nä den är inte värd en enda. faktiskt. såg revolutionary road för en vecka sedan. DEN däremot var helt fantastisk.

    SvaraRadera
  8. Anonym9:04 fm

    Men man skal ju bli glad av film, lyckliga slut och "alla kan lyckas" och livsbejakande i allmänhet eller hur Mike?

    Tack för varingen, vill jag bada min hjärna i sockervadd finns det snabbare sätt än att plåga sig igenom timmar av PK-intriger av/för tonåringar.

    -Luca

    SvaraRadera
  9. Är det inte praxis att skippa filmer som får många oscarstatyetter? De är oftast konstiga, tråkiga eller både ock.

    SvaraRadera
  10. Anonym9:59 fm

    Jag tycker i alla fall den var bra! :)

    SvaraRadera
  11. luca: ja passa dig för den. använd anndra medel :)

    baronessan: njae det stämmer väl inte riktigt alltid?

    emma: shame on you :)

    SvaraRadera
  12. Anonym11:00 fm

    Hej Mike! Long time reader, first time poster.

    Så, det är med Slumdog Millionaire som det var med Crash? Tittaren fullkomligen deepthroatas med diabetesframkallande, onyanserad sentimentalitet?
    Kejsaren är naken!

    (Vad det gäller Chicken Tikka Masala så är det tekniskt sett en skotsk uppfinning, så det kan du nog fortfarande äta.)

    SvaraRadera
  13. Jag tyckte i alla fall att det var bra nar lille-killen hoppade i bajset! Jag gillade ocksa det gula temat som foljde fran borjan till slut.

    SvaraRadera
  14. Anonym12:55 em

    Ja, det var det jag gissade. Bara trailern avskräckte mig. Masspsykos!

    SvaraRadera
  15. Anonym2:53 em

    Åh jag älskar sentimentala, lättköpta filmer!

    SvaraRadera
  16. @ Flyga.

    Den scenen var fantastiskt rolig, där skrattade jag högt.

    Men jag tyckte jag såg ett blått tema i hela filmen? Kan jag ha varit så färgblind, tyckte mig ana klarblå detaljer i varje scen...

    SvaraRadera
  17. Anonym5:29 em

    Jag har inte sett filmen, men så som du beskriver den låter det ju som en rätt kul idé för en film, så jag får nog se den ändå. Du kanske hade en dålig dag bara, med tanke på vad som rörde sig (?) i ditt tarmsystem.

    SvaraRadera
  18. Den lät bra när jag hörde om den på radion, men jag litar på dig Mike. Nu slipper jag lägga ut flera minuter på att se något jag ändå skulle ha somnat till.

    Men sluta för guds skulle inte med den indiska maten. Det är spöstraff på såntt.

    SvaraRadera
  19. piedlourde: ahh trevligt att du lämnar en kommentar till slut då :) ja lite så kan man säga. fast jag gillade crash mer än slumdog men jag minns att jag undrade vad det var för fuzz om crash efter att jag såg den.

    flyga: det fanns scener såklart men på det stora hela så var den inte alls sådär fantasktiskt underbar som alla säger. jag kan inte se det och då ville jag verkligen se en bra film.

    annique: ja för fan. skit i den. vi kan snacka om den när vi ses. vad tror du om imorgon torsdag? J är på.

    le chat bote: ja men du gillar väl inte skit?

    adde: ja se den du. sedan kan du komma och säga till mig att du skulle ha lyssnat. att du förlorat två timmar av ditt liv som du kunde använt till något vettigare. som att röka. :)

    girls of florida: haha får man pisk om man dissar indiskt krubb? varför då? well filmen kan du fanimej lite på ialla fall att den var inget att ha. och om du ser den får du fanimej säga till vad du tyckte sedan.

    SvaraRadera
  20. Anonym10:13 fm

    Håller med, total besvikelse, dansen i slutet förstörde det lilla bra som var kvar.

    SvaraRadera
  21. @Mr Elway.

    Namen, blatt... Knasigt varre att vi upplevde olika farger. Gult ar det ju! Kanske bada?

    SvaraRadera
  22. anonym: ja den där jävla bollywooddansen. fy fan.

    SvaraRadera
  23. Anonym12:46 em

    Nja, nu tycker jag det är lite väl mycket konsensus-iver här på bloggen. Masspsykos? Så jäkla dålig var inte filmen. Jag såg den omedveten om hajpen (läs: låga förväntningar) och gillade den - en stark trea i betyg.

    En sak till: så jäkla gatusmart var väl inte huvudpersonen, snarare maximalt tursam. Det var ju hans livshistoria som gav honom svaren på just de frågor han fick.

    Och Bollywood-dansen på slutet är väl inte så mycket att störa sig på. Eller? Jag tyckte det var en rolig drift med indisk film - sympatiskt.

    // Inderjit Singh Parmar

    SvaraRadera
  24. Anonym12:56 em

    trots alla sura och bittra kommentarer här vågar jag faktiskt ställa mig upp stolt och säga att jag älskade filmen! Det kan vara så att jag är halvt deprimerad, arbetssökande, olyckligt kär och för tillfället boende hos mina föräldrar igen (!) som jag faktiskt smälte för den här filmen. En tragisk historia som ändå är en riktigt härlig feel-good. Fick en sådan mysig känsla efteråt. så det så :)

    SvaraRadera
  25. Anonym4:23 em

    Men det här med oscars-galan kan man ju ta med en klack-spark.

    Kan ju passa på att ge "the reader" en känga här med, en okej film. Men en oscar till kate winslet! blaha i skrevet...

    Varför händer det så ofta i de där sammanhangen att det ska regna priser över en enda film. Undrar vad de får de där jurymedlemmarna för att lyssna av media, välja en film och kasta till dom alla priserna...

    Såg dock en bra film i oscars-galans trötta efterspel.

    "The Visitor", den gillade jag!

    SvaraRadera
  26. Anonym4:40 em

    Jag älskar din blogg men sånt här "hålla varandra om ryggen-trams" gillar jag INTE. Som någon skrev: jag tyckte filmen verkade bra men nu när du säger att den är dålig litar jag på dig. Va fan! Skaffa en egen åsikt och se filmen själv för i helvete. Vuxna människor! Inte konstigt att tonåringar påverkas av grupptryck när inte ens deras vuxna förebilder lärt sig motstå det :)
    Ok detta är bara en film och inget att brusa upp över, men ja, ni fattar vart jag vill komma... I guess ;)

    SvaraRadera
  27. Men....kan hålla med att det var lite disney över det hela, men ändå en lite mer intressantare story än alla andra flerfaldigt oscars belönade filmer...

    Tänk att när jag började läsa ditt inlägg om att du sett filmen så bara visste jag att du skulle dissa filmen...kanske är så att du rent av älskar den i stället?? hahaha
    Älskar din blogg förövrigt....

    SvaraRadera
  28. Inderjit Singh Parmar: nej det är inte så att jag gav den överkryssat i betyg. en tvåa kommer den upp i men inte mer. alltså en helt vanlig medioker film som går att se men som inte lämmnar något kvar efteråt. om det inte hade varit för att den blivit så sjukt hyllad och framstått som så jävla djupsinnig och budskapsförmedlande. det tog fram revolten inom mig. annars hade jag aldrig gått loss så på en tvåa.

    miss e: ja, det är helt ok och jag tycker det är bra att du säger ifrån. du får såklart tycka att den är bra. även om den inte är det :)

    fredrik: säg inget mer. jag hoppas myclet på the reader. och the visitor. ja den var jävligt bra. tusefallt bättre än slumdog.

    anonym: haha men anique är en nära vän till mig. vi kan varandras filmsmak. inte så mycket hålla om ryggen m a o.

    annak: hahaha nej jag älskar den verkligen inte. kul att du lärt dig min blogg såpassa att du vet vad som komma skall. hmmm eller är det hemskt? jag är så förutsägbar... men det är väl ingen nyhet:)

    SvaraRadera
  29. Anonym7:10 fm

    Orkade inte ens se färdigt den.

    SvaraRadera
  30. Anonym9:50 fm

    Njae... lite överdrifter här. Kan hålla med om att hyllningarna gått överstyr, men det är ingen dålig film.

    SvaraRadera
  31. Anonym9:17 em

    Jag såg den häromkvällen och jag tyckte den var bra. Men jag och min vän som inte visste nåt om den, varken om priser mm hade absolut inga förväntningar mer än att den skulle vara indiskt. När vi sen såg den reagerade jag visserligen på att de pratade engelska och den lättsamma tonen coh började ana en bollywoodproduktion men jag tyckte inte att det störde. Då blev filmen större än om det faktiskt varit en ren bollywood. Och dansen bara skrattde vi åt, min vän och jag. Och i tänkte att nu spårade den ut, fast på ett roligt sätt.

    Så, MikeBike, jag tror allt handlar om vilka förväntningar man har från början...

    SvaraRadera