Udda affärsidé eller bara gammal (o)hederlig pengatvätt?

Det har ganska nyligen öppnat ett flång nytt Solarium på Bangatan här i Majorna. Jag kan inte riktigt förstå varför. Det känns så hopplöst ledsamt på något sätt. Att öppna en tidskapsel från 80-talet och låtsas som att det finns en marknad. Det måste vara världens sämsta uppfinning.

Varje gång jag passerar tittar jag in på nån mysbralletyp som sitter ensam bakom en disk och dricker vatten ur en Twinlab-flaska eller liknande. Jag har väldigt svårt att tro att deras business klarar av att gå runt på helt egna ben. Stanken av pengatvätt är så besk att mina näshår krullar sig inom en radie av hundra meter.

Det är väl för fan ingen som frivilligt går och förlädrar sin hud i en sådan där sunkig lysrörsmaskin längre? Läderlooken är ju ungefär lika modern och sexig som en vattensäng med inbyggd klockradio, askkopp och minibar. En inredningsstil som jag faktiskt hyser en tro om att de sista levande solariehaggorna mycket väl kan hålla sig med hemma i sina pråliga gryt. Sedan är det förstås bara mina fördomar som säger mig att solariefolk ofta är begynnande medelålders som lever för panikragg och älskar ett morgonbloss i sängkammaren. Det behöver inte alls vara så. Men av någon anledning tror jag att jag har rätt. Det känns desssutom allmänt intelligensbefriat att frivilligt utsätta sin kropp för massiv UVA-strålning helt i onödan. Lite som att tigga om cancer. Att huden åldras ovärdigt är redan ett faktum. Titta på Dolph Lundgren. Vem vill se ut som honom?