Udda fakta

Tänkte eventuellt börja berätta lite om mig själv här på bloggen.

Så så, lugn och fin. Jag menar inte den där vanliga och förbannat astråkiga fakta som "jag tycker om att glo på film, fotografera och läsa böcker på min fritid" eller "jag äcklas av konsistensen hos överkokt pasta och har svårt för liza marklund som person" heller för den delen, Det gör jag ju redan. Jag syftar på lite mer udda fakta.

Lite i stil med då när jag outtade min tvångsmässiga luktmongo-störning.

Här går vi:

Ibland när jag snyter mig kan jag bara inte låta bli att veckla upp snorpappret och kolla upp hur illa det egentligen stod till i snoken. Stört som fan, jag vet. Fast det är inte slut där.

Ju sämre skick snytpappret är i efter en näsfanfar, desto gladare blir jag. Jag fattar inte riktigt själv vad som är själva dealen där men om det visar sig vara dräparklass på piprensningen så kan jag nästan känna mig lite stolt. Som om jag precis åstadkommit något viktigt för eftervärlden. Minnesvärt. Ungefär som en konstnär som överväldigas lite av sin egen talang.

Det bästa är när jag lyckas med ett s.k. multifräs (blandad konsistens och färgskala). Då kan jag riktigt tänka: "Fan Mikael, det var allt ett rejält snyt" och tror mig nästan men bara nästan kunna urskilja en känsla av vemod, att det faktiskt tar emot lite att spola ner och slänga bort pappret (min canvas) sådär utan vidare.

Skumt va, men jag reflekterar åtminstone över det.