Och på första dagen...

Regn.

Inte helt oväntat. Jag sitter i Mellbystrand just nu. Vi är i J:s sommarhus som ligger ca 25 meter från stranden. Det hade varit bra på alla sätt om det inte var för att regnet förutom att det är blött och kallt även sett till att avloppsystemen längs kusten kajkat ur och tömts i havet. Kort sagt, vill man bada får man bada i bajs. Det är inget för mig. Inte längre. Been there, done that så att säga.

Men det spelar ingen roll. Jag är hög på ledighet. Inget kan göra mig missmodig just nu känns det som. Men det är klart det har ju bara gått en dag...

Om man sitter på stranden och tittar riktigt noga med kikare så kan man nästan se alla svin som är i Båstad och svinar. Vilket helveteshål det måste vara nu. Man får lust att åka dit och gå loss med en fälthaubits. Då hade Stureplan legat lika öde som Tjernobyl framöver. En rätt vacker tanke faktiskt.

Istället har vi tillbringat lite tid på biblioteket i Laholm där Juniorette fick gå loss på barnboksavdelningen medan vi vuxna satt i sofforna och läste.

Jag har nästan läst ut Toby Youngs "Hopplös och hatad av alla" nu. Idag läste jag om när hans Alkoholism hade nått sin kulmen. Han berättade att han vid ett tillfälle varit på en klubb och blivit hittad medvetslös på toaletten med byxorna nere vid anklarna. Den som hittat honom hade fått dra på honom brallorna, kasta honom över axeln och bära ut honom till en taxi. Dagen efter mindes han inte hur han kommit hem. Ocharmigt.

Jag rös.

Det lät oroväckande likt det som hände mig på företagets Julfest förra året. Identiskt sånär som på en detalj. Jag blev inte buren ut över axeln på en person. De var två som bar mig och de bar mig under armarna. Jag får ta och berätta om den kvällen en anna dag.

Så länge säger jag som jag brukar. Sånt festande är inget för mig. inte längre. Been there, done that så att säga