Igår vankades det grupprulle till lunch.
Låter lite snuskigt men det är helt enkelt bara definitionen på när fler än tre personer från samma kontor köper falafel- och/eller kebabrulle. Igår var vi fem.
Som vanligt var ångesten stor i ledet. Jag har som bekant seriösa problem med att välja lunchmat. Det det brukar stå mellan falafel eller kebab. När de stökar till det med tillval i form av XL-rulle (mer foder) och läsk ökar trycket. Så när en i gänget yttrade konceptet "kebafel" (hälften kebabkött, hälften falafel) kändes det givet.
Det var sur och grinig stämning inne i vagnen. Det hördes lång väg. Då vet man att allt är som det ska. En slags kvalitetsstämpel.
Men när vi kom fram började en av oss krångla med att fråga om vilka såser som fanns, ett högt spel som vanligtvis skulle leda till tråkigheter. Då chockade falafel-nassen oss med att kosta på sig att skämta till det lite och säga att han kunde välja mellan vanilj och choklad. Vi blev först tysta eftersom vi inte visste hur vi skulle hantera ett sådant utspel. Plötsligt skojades och stojades det inne i vagnen. Drickamannen skrattade högt och allt kändes prima.
Jag beställde min kebafel och kanske att jag signalerade ett visst övermått av trygghet för plötsligt kändes allt konstigt. Männen började viska på arabiska till varandra och jag misstänkte att nu skulle jag straffas.
Det blev en nervös lunch med en dagslång väntan på eventuell magrevolt men inget hände. Flera i sällskapet påpekade det märkliga i situationen. Jag kände mig paranoid. Vaffan hade de viskat om egentliegn. Av ren impuls gick jag in på folkunivrsitetets hemsida för att kolla efter en grundkurs i arabiska. Kanske lite overkill - vad vet jag.
Magen höll sig i schack. Falafel-nazi hade alltså beslutat att skona mig. Phew!
Tacksamt återvände jag idag som en antilop till ett vattenhål och slog till på en standard falafelrulle utan trix. Lydigt tackade jag ja till majrova.
De var sura och griniga. Lättnad. Allt var som vanligt igen.
Världsordningen var återställd.
Hö hö... Majrova??
SvaraRaderaMike, jag gillar dina texter kun fan (som man säger om man vill ge någon en stor komplimang på helsingforsfinladssvenska).
SvaraRaderamiss sixx: ja fråga mig inte. nån grönsak som lagts i nån vätska och ser sjukt giftig ut. inte särskilt god, inte särskilt äcklig.
SvaraRaderaPeppe: det gläder mig mycket. Det är gött att du håller koll på mig från helsingfors. kitos;)
Det är fan magiskt hur arga kebab/pizza-bagare kan hålla igång affärerna. Jag vågar påstå att inget annat skrå kan behandla sina kunder som de. Tänk er att stiga in på ICA och fråga efter hushållsost och bli nästintill avrättad verbalt, eller att ringa IKEA och fråga om färgerna på Billy och därmed bli ombedd att dra åt helvete på okänt språk.
SvaraRadera/Jaaan
jaaan: ja men de vet ju att de sitter på tjacket. världens bästa kött-tjack! ;)
SvaraRaderaDu är en kul kille! Fick mig ett gott skratt när jag läste om din falafal och kebab upplevelse...Happy Friday!!
SvaraRaderaNo more soup for you!
SvaraRaderaHei
SvaraRaderaDin blogg leses også i Norge. Du er veldig morsom (kul). Neste gang jeg er i Gøteborg skal jeg besøke falafel vagnen, garanterad.
hommos å majrovaaaa...?
SvaraRadera