Iprenmannen

Åhhh vad jag är så trött på den lille vanskapte mannen i plojig Buttericksutstyrsel.

Minns att jag flabbade jättemycket när han kom cyklande för första gången in i primetime tv, med en gitarr och fleppt stora fötter och spelade sin iprenlåt. Roligt grepp för ett läkemedelsföretag. Gott så.

Han gick på kändisfester och dök upp i olika mediala sammanhang och blev ipremannen med hela svenska folket. Sedan började han bli jobbig. Ärligt talat. Kan någon låta honom dö nu tack. Det börjar kännas äckligt tjatigt att se det lilla miffot i reklampauserna nu. Samma, samma, samma.

Och varför ser han så beklämd ut för hela tiden? Hans ansiktsuttryck har tagit formen av en blandning mellan någon som är våldsamt bajsnödig och fått dukigt mycket pisk. Det är inte bara fult – det är provocerande med.

Jag har lust att skrika honom rakt i ansiktet: ”Hörru ditt lilla värktablettsmongo, ta en Treo och var som folk för i helvete om Ipren inte gör jobbet för dig.”