torsdag, januari 18, 2007

Ringsignal i galenskapens tecken

Jag kom just på att utöver den något bisarra upplevelsen på böf-huset idag så hände en grej på vagnen till stan imorse.

En kvinna stiger på. Hon ser omunter och sliten ut. Ungefär så som en sån där bulldozermorsa med fem sjövilda kiddlings brukar se ut. Jag är generellt lite rädd för den typen av morsor. Man får hålla undan - annars är man helrökt.

Iallafall. Jag har tidigare fått gåshud av människor med "skrattande barn" som ringsignal på sin mobiltelefon. Den här damen hade tagit det hela ett steg längre kan man väl säga. Mitt bland en massa vredgade morgonpendlare ringer hennes telefon högt och ljudligt. Klangen av "gallskrikande barn" som ringsignal skar skönt i mina trumhinnor. Som en skärbrännare i en skyddsrumsdörr ungefär. Det var inte bara jag som gapade förbluffat över det sjuka vi var med om.

Det var inte som att hon skyndade sig att svara heller. Nästan malligt lät hon den ringa, länge nog för att driva killar som ghandi till storslagana våldsdåd. Sjuka sjuka människa. Det var som att hon gått in på ett dagis och lappat till varenda unge och sedan skapat sin ringsignal med ljudinspelaren. Fatta terrorn.

Kvinnan (läs: Besten) såg nöjd ut. Stolt. Det var ohyggligt motbjudande. Folk omkring vred på sig och jag kände att min blick dressade om till svart.

I min fantasi sprang jag fram och ryckte den rosa clamshell-telefonen ur handen på henne och dräpte den med hjälp av centrifugalkraft upparbetad av en snabbt roterande arm samt en massa god vilja. Mot spårvagnsgolvet. ETT ljud och hon skulle stiga av vagnen med huvudet uppstucker i röven.

Men jag bara teg och hatade henne tyst istället. Precis som jag alltid gör.

Jag mår rätt illa av att tiga ihjäl hat. Känner mig oren. Bara en gång skulle jag vilja uppleva sötman av att göra det oväntade i en sådan situation. Den spontana urflippningen. Statuera exempel liksom...

...men jag sparar det till en annan gång.

22 kommentarer:

  1. Anonym6:29 em

    Ja suget att joina in till spontanitetsklubben borde helt klart tillfredställas.Sjukt att man är så barnsligt jävla nojjad för sånt. För fan vad fan skulle hända liksom som du trasha fettmorsans mobiltelefon? Inte ett skit, du kanske får pröjsa den, thats it. Sen är hela din vecka gjord, ett lågt pris att betala tycker man. Ett väldigt lågt pris.

    SvaraRadera
  2. Anonym7:45 em

    "Men jag bara teg och hatade henne tyst istället. Precis som jag alltid gör."
    - Vi är allt för lika.. hata i det tysta.. det är väl därför man bloggar...

    SvaraRadera
  3. Anonym8:18 em

    omg.. jag som trodde att skrattande barn var det absolut värsta man kunde ha som ringsignal. Fick mig en tankeställare där..

    SvaraRadera
  4. Anonym8:23 em

    Jag skulle aldrig kunna hålla mig, jag skulle definitivt inte slagit sönder hennes telefon, jag skulle antagligen gapskratta eller gråtit hysteriskt. Samma känsla som när vuxna vägrar ta ut sina gallskrikande barn från allmänna inrättningar. Jag vill inte ha snoriga skrikande barn i min middag på restaurangen, tror inte brudparet är särskillt glada heller över en skrikande unge under hela cermonin. Jag tror att den här mamman har fattat det och har signalen enbart för att djävlas. Hon tänkte: Varför ska bara jag stå ut med mina skrikande barn? Sjukt? absolut!

    Jo jag har egna barn, och fan vad jag burit ut dom ur inrättningar.

    SvaraRadera
  5. Anonym9:00 em

    Hehe, ditt bloggande räddar nog - om inte liv så - mobiler...
    Börjar förstå varför det står att det här är din säkerhetsventil.

    SvaraRadera
  6. Anonym9:53 em

    ibland får jag lust att utbrisa "jag älskar dig" till någon. när jag läste det här så föll det över mig, men jag kanske skulle skrämmas då, så jag nöjer mig med att säga "word"! :)

    SvaraRadera
  7. Anonym9:57 em

    På tal om absolut ingenting. Utan att nämna hur, var eller varför så ville jag bara dela med mig av något jag stötte på idag: http://i49.photobucket.com/albums/f280/MrsChadGinsburg/david-hasselhoff-img_2.jpg

    //Cissi

    SvaraRadera
  8. cake: skammen. det hade blivit jobbig. sparar den till en gång det verkligen är värt det. få hade nog backat upp mig där på vagnen utan plötsligt hade JAG varit psykot. dåligt byte liksom.

    janson: hahaha ja kanske är vi det;)

    ac: ja, samma här. hade inte ens tänkt tanken att man kunde ha skrikande barn som ringsignal. det är helt enkelt bara för sjukt.

    anonym: ja vem fan vet vad en person tänker som har en sådan signal.

    gina: haha ja det är faktiskt riktigt lugnande att skrika av sig lite i textform.

    anitra: tackar hörru. jag tar det som en komplimang;) Ord!

    cissi: fan vad han har gjort mycket dekade grejer hasselhoff. vissa skulle säga att det beror på hans tyska påbrå. andra inte;)

    SvaraRadera
  9. Anonym8:12 fm

    Har suttit bakom affärsman på X2000 med sin egen unge som vrålskriker (på Helsingborgsdialekt dessutom)som signal:"Pappa det Riiiinger, pappa svaaaaaura! Svaaaaaura PAPPAAAA! SVAAAURAAAAAA!!!!"
    Om och om igen...

    SvaraRadera
  10. Anonym8:17 fm

    En annan favorit är ringsignalen i form av en tjej som stönar fram namnet på den som telefonen tillhör. Smaskigt.

    SvaraRadera
  11. Anonym8:53 fm

    Jag har just beskrivit den känslan i min version av gratistidningsutdelare. Jag tror att du och jag skulle bli ett livsfarligt par om vi fick trängas med lite idioter på stan en dag ; )

    Falling down x 2.

    SvaraRadera
  12. Anonym9:29 fm

    Och jag som trodde att dom där jävla dansbandslåtarna var det värsta folk kunde använda som ringsignal!

    SvaraRadera
  13. Anonym10:00 fm

    Det finns liksom en anledning till varför min iPod och jag är oskiljaktiga på allmänna transportmedel...

    SvaraRadera
  14. halfpint: det hade varit fett om DET var en ringsignal;)

    Lisa: hahaha har jag aldrig hört. Skäms man inte då så... BOOOKHA!!

    fredo: haha ja fan. kanske borde man starta en namninsamling där folk anmäler sig för att ansluta till ett mäktigt hämdposse. sedan tar vi EN dag och städar upp lite. waddayasay.

    SvaraRadera
  15. Anonym10:59 fm

    En kompis överaskade oss andra med en väldigt intressant ringsignal. Vi satt och softa hemmavid och plötsligt så piper en "polisradiosignal" till uti bara helvete. Sånt där taxiradioljud ni vet. Var redigt kul faktiskt.

    SvaraRadera
  16. Anonym11:07 fm

    Hatar alltid också i det tysta. Imploderar snart. Måste lära mig att ryta. Och inte bara gnälla.

    SvaraRadera
  17. Anonym11:09 fm

    Säg EN ringsignal förutom de gamla hederliga som inte går en på nerverna eller får en att höja inte bara det ena ögonbrynet.

    SvaraRadera
  18. Anonym5:52 em

    Men du, glöm inet att du faktiskt genom hot fick kinahaks(?)killen att skippa kortavgiften. Du är ju på rätt väg.

    SvaraRadera
  19. Anonym6:12 em

    gud vad omständigt du skriver. hela tiden. varför inte korta ned och vara mer snärtig?

    SvaraRadera
  20. mmm, alla har vi nog någon gång önskat att vi vore michael douglas så vi kunde göra en 'falling down'. jag har sannerligen gjort det i alla fall.

    SvaraRadera
  21. Anonym12:16 em

    Ahahahaha!

    Fuck, jag hade sagt något. No way in hell att jag låtit det passera. Det är ju för fan helt sjuk. Jag bli upprörd. Helvete, var är mina piller??? Raaahhh! Sådana människor ska örfilas tills de kommer till sans. Sedan ska örfilas igen. Bara för skojs skull.

    SvaraRadera
  22. Anonym11:27 em

    Enda sättet att överleva en resa med Västtrafik är att lyssna på ipodden - med högsta volym, med en ständig skräck över att biljettkontrollsmaffian ska dyka upp. Maffian som har sin egna lilla Fight Club bland kollektivtrafiken.

    Att trängas bland morrontrafiken är ändå ingenting mot att åka en sen fredagskväll när hela sårvagnen är full med stupfulla kids som för ett jäkla liv. Då ångrar man att man snålade och inte tog en taxi istället.

    SvaraRadera