Bröderna bad

Idag fredags var jag med om nåt märkligt.

Brorsan ringde i torsdags. Han led i värmen. Jag med. Jag svettades som en alkis och kände mig allmänt äcklig. Vi bestämde att han skulle hämta upp mig vid halv tio dagen därpå och att vi skulle ta 11:an ut till Saltholmen.

Jag började redan på kvällen förbereda mig mentalt. 11:an mot Saltholmen är som en het djurtransport, fast värre. Killar i bar överkropp och tjejer i bikinitopp, med svettpärlor över hela ryggen knuffas och trängs. Gnider av sig på sin omgivning och luktar as. Det vankas badfest. Efter halva vägen brukar jag vara redo att hoppa av i vredesmod men är oftast så fastkilad det bara går. Då dör jag en bit inombords. Det blir ett ärr.

Jag brukar aldrig gå i shorts. Av två enkla anledningar.

För det första har jag kycklingben. En lång kille med stighelmerhållning ser för jävla fånig ut i kortbrallor.

För det andra så har jag ett par och de är inte gå-ut-bland-folk-dugliga shorts. Problemet med dem är att de ser ut att ha onormalt mycket utrymme för skrevet. Jag köpte dem utan att prova och märkte det inte först själv. Fatta hur ball det är att få en sådan sak påpekad. Jag sa bara att de kändes konstiga och fick till svar att "ja, de ser ut att ha väldigt mycket skrev". Min fru är för ärlig ibland. Grejen med kortisar som har för mycket skrev är att man lätt ser lite förståndshandikappad ut. Jag har väldigt sällan lust att åka djurtransport och se förståndshandikappad ut.

Min bror har ALDRIG kortbyxor av samma anledning som min första. Dessutom har han nog inga ens. Min plan var att folk skulle glo på honom istället, för hur mycket skrev jag än har på shorsen så verkar den allmänna uppfattningen vara att det alltid är sjukare att åka och bada iförd jeans. Det ska vara bermuda och flipflops annars jävlar.

Givetvis var det grått när vi åkte. Inte kallt det minsta men inte heller lika hett som i hades, vilket det var på torsdagen. Så vi peppar oss med kaffe och foccacia på 7-11. Hållplatsen står tom.

När vagnen kommer är den tom. Alltså verkligen TOM. först flera hållplatser senare är det lite mer folk. Vi kommer ut till saltis och döm om min förvåning. Man brukar fan inte få ståplats därute. Vi var ensamma så när som på en ung kvinna och hennes mamma samt två boys som satt på klipporna och snicksnackade. Mycket udda upplevelse.

För en stund tänkte jag att hettan tagit kål på ett par tusen dan innan och att det var därför det var så tomt. Jag trodde inte på det själv egentligen men för säkerhets skull såg jag till att inte få någon kallsup. Onödigt att riska liksom.

Samtidigt som det är skönt att inte ha för mycket människor omkring sig när man ska bada så känner man sig aldrig ensammare än på en tom strand. Vi åkte tillbaks till mina hoods och drog i oss ett par dubbla espresso på min lokala kaffebar "Capone". Mycket trevligt.

Dagen hade knappt börjat men det kändes att det skulle bli en märklig dag...