Batteribyte

Mina fjärrkontroller hemma var fram till igår alla lite halvsaggiga. Taskig signal så man var tvungen att öppna batteriluckan och rulla på batterierna, skaka och liksom peka med noll graders felmariginal mot sensorn om det skulle hända nåt. Jag bygger upp en helt tokig nivå av inre stress när det är så.

Att ligga på soffan och slözappa mellan kanalerna är pötsligt en omöjlighet. Ultraslackingens huvudsyssla går inte att genomföra i passivt läge. Nä, man måste aktivt sitta upp. Rak i ryggen, luta sig fram mot tv:n och sikta med Ragnar Skanåker-precision. Sjukt jobbigt.

Allt känns skit när fjärrkontrollerna är svaga. Man känner sig hjälplös och trots att lösningen är så enkel så kämpar man med batterierna till de inte funkar alls. jag brukar byta batterier mellan de fjärrkontroller jag använder minst och de jag använder mest och plötsligt har tv-tittande blivit ett projekt. Till slut köper man ett fyrpack och stuffar två av fjärrarna. Medan resten. är fortsatt kassa.

Jag har funderat på att köpa EN fjärr som tar allt men det är så jävla freakigt. Jag vill inte sitta med en fjärkontroll som ser ut som styrpanelen i rymdfärjan "Discovery". Sånt är för hembio-killar.

Så i förrgår fick jag tummen ur och köpte ett storpack batterier. Stort nog för att täcka batteribyte till allt i min lägenhet. Jag är så effektiv ibland att jag blir rädd för mig själv.

Jag gick och bytte varenda batteri igår. Fick ihop en stor påse med skitbatterier (funderar på om jag ska slänga dem i återvinningen eller om jag ska plantera dem på Hisingen) och jag kunde riktigt känna hur kraftfulla mina prylar hemma blev.

So fresh and so clean.

Vilken skillnad. Man glömmer nästan bort vilken njutning det är att kunna ligga och peka fjärren in mot köket och valla signalhelvetet tusen gånger mot väggar och tak och ändå byta kanal. Det är så nära Jedipower en svensson kan komma. Svensson-Jedins kraft sitter i batterier och ljussabeln är fjärren.

Fy fan vad deppigt.